SOFT GIRLS OCH SAMTIDA HEMMAFRUAR - En kvalitativ studie om traditionella livsstilar i ett (formellt) jämställt samhälle

Abstract

Syftet med den här studien är att undersöka vilka drivkrafter och motivationer som ligger bakom soft girl-idealet och det samtida hemmafru-idealet. Analysen utgår från Nancy Frasers (2022) beskrivning av social reproduktionsteori, Arlie Hochschilds (2012) teori om genusideologier i The Second Shift och Alva Gotbys (2023) teori om emotionellt reproduktionsarbete. Med hjälp av dessa feministiska teorier undersöker vi hur kvinnorna genom sina livsstilar förhåller sig till omsorgsarbete, könskodade roller, självförverkligande och lönearbete i ett samhälle som – åtminstone på pappret – kan tolkas som jämställt. För att undersöka detta är frågeställningarna för studien följande: Hur motiverar och beskriver soft girls och samtida hemmafruar sin livsstil? Vad finns det för skillnader och likheter mellan soft girls och samtida hemmafruar avseende detta? Hur kan deras livsstil förklaras i relation till ett formellt jämställt samhälle som Sverige? Vi har utifrån intervjuer, videoklipp på sociala medier och nyhetsartiklar gjort en tematisk innehållsanalys av kvinnornas egna berättelser gällande sina livsstilar. Resultatet visar att soft girls och samtida hemmafruar uppfattar sina livsstilar som fria val, ofta motiverade av kärlek till sina familjer och en önskan om ett mindre stressat, prestationsbaserat liv. Resultatet visar också att kvinnorna upplever sina relationer som jämställda, trots att de beskriver sig leva utifrån traditionella könsroller - där kvinnans hushållsarbete och barnomsorg rättfärdigas utifrån emotioner. Vår tolkning är att soft girls och samtida hemmafruar genom deras livsstil upprätthåller ojämlika maktstrukturer mellan män och kvinnor. Studien bidrar till en djupare förståelse kring hur könsnormativa roller uppkommer och verkar i ett formellt jämställt Sverige.