Ett lärarperspektiv på elevmotivation och deltagande i undervisningen av idrott och hälsa

Abstract

Frånvaro har alltid varit ett bekymmer inom undervisningen av skolämnet idrott och hälsa. Idag är det ett större problem eftersom ungdomars fysiska aktivitet har minskat. Samtidigt sitter ungdomar mer stilla, både i skolan och hemma på fritiden. Syftet med undersökningen är att utifrån Självbestämmandeteorin undersöka hur lärare inom skolämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med elevers motivation, för att öka elevernas deltagande. Sex semistrukturerade intervjuer av sju lärare inom skolämnet idrott och hälsa utfördes för att samla in kvalitativa data. Datan bearbetades genom en tematisk analys som utgick från Självbestämmandeteorin. Resultatet visade att lärarna ansåg att elevers upplevda motivation är avgörande för att de ska delta aktivt i undervisningen. Lärarna värdesatte inre motivation hos eleverna mer än yttre motivation. Autonomi ansåg lärarna vara det främsta beteendebehovet som avgjorde ifall elever känner inre motivation. Enligt lärarna så var elevernas bakgrund och erfarenheter det som främst avgjorde i vilken mån eleverna är motiverade och deltar i undervisningen. Resultatet visade att lärares tid var den främsta faktorn som avgjorde hur mycket lärarna kunde stötta elevers motivation. Tiden ansågs vara en viktig faktor för lärarna för att de ska kunna planera undervisningen och bygga relationer med eleverna. Planering och relationsbygge var de främsta metoderna lärarna använde för att motivera eleverna till att delta i undervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver mindre klasser och mer tid för planering och undervisning som lärare kan bygga relationer och skapa en välstrukturerad undervisningsmiljö, där elever kan känna sig trygga och har utrymme att växa.