Planeringstid. En fenomenografisk studie om grundlärares i fritidshems uppfattningar av planeringstid.

Abstract

Tidigare forskning visar att lärare inom fritidshem inte ges tillräckliga förutsättningar i form av planeringstid för att bedriva en fritidshemsverksamhet av god kvalitet utifrån vad skollagen och styrdokumentens efterfrågar. Syftet med denna studie är att undersöka grundlärare inom fritidshems uppfattningar av planeringstid där följande frågor avses att besvaras: ● Vilka uppfattningar har grundlärare i fritidshem av innehållet som ska göras under deras planeringstid? ● Vilka uppfattningar har grundlärare i fritidshem om hur de arbetar med innehållet under sin planeringstid? ● Vilka utmaningar och möjligheter ser dessa lärare med sin planeringstid? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där kvalitativa mailintervjuer besvarats av sex fritidslärare. Samtliga fritidslärare har genomfört den senaste utbildningen för grundlärare inom fritidshem. Resultatet visar bland annat uppfattningar om att planeringstiden många gånger inte räcker till och att fritidslärare därför inte kan arbeta enligt de krav och skyldigheter som både skollag och styrdokument uttrycker. Samtidigt visar studiens resultat att det finns skolor där fritidslärare uppfattar att de får tillräckligt med planeringstid och därför kan utföra alla de uppgifter som ingår i uppdraget. Studiens resultat präglas av uppfattningar som placerar fritidslärare i två olika läger där några av dem haft tur och hamnat på en skola där uppdraget förstås medan andra haft mindre tur och hamnat på en skola där förutsättningarna för att kunna arbeta professionellt är betydligt sämre. Helhetsbilden som förmedlas är att det inte råder någon likvärdighet och det är upp till fritidsläraren själv att söka sig till de “rätta” fritidshemmen om hen vill kunna utföra ett arbete som går i linje med yrkets krav och skyldigheter.