Gapet mellan teori och praktik - En kvalitativ studie om hur socialsekreterare möjliggör barns rätt till delaktighet i barnavårdsutredningar

Abstract

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de möjliggör barns rätt till delaktighet i socialtjänstens utredningsprocess i ärenden som berör barn och unga. En kvalitativ metod tillämpades där fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtjänsten med barnavårdsutredningar genomfördes. Socialkonstruktionism har varit studiens övergripande perspektiv. Inom ramen för det övergripande teoretiska ramverket barndomssociologi användes begreppen barns aktörskap, makt och ålder samt barns delaktighet ur ett rättsligt perspektiv för att analysera empirin. Vidare användes Harts och Shiers delaktighetsmodeller som teoretiska verktyg för att analysera hur graden av barns rätt till delaktighet påverkas av maktrelationerna mellan barn och vuxna. Av resultaten framgick att socialsekreterarna som deltog i studien har god teoretisk förståelse för vad barns rätt till delaktighet innebär men att det finns ett gap mellan teori och praktik. Resultaten visade att barns delaktighet är mer förekommande i början och i mitten men minskar i slutet av utredningsprocessen. Vidare visade resultaten att det finns många olika faktorer som kan påverka graden av barns delaktighet, såsom ålder och mognad, tidsbrist, avvägningar mellan delaktighet och skydd, anledningen till oron samt vårdnadshavare. Sammantaget framgick att det egentligen inte är en fråga om, utan hur och till vilken grad barns delaktighet kan möjliggöras i utredningsprocessen anpassat till varje unikt barns individuella situation.