Kost + motion = prevention?

Abstract

Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd. Risken för ohälsosam viktuppgång ansågs kunna påverkas mest och risken för cancer minst. Det var inte någon skillnad på hur man uppfattade kostvanornas betydelse jämfört med hur man uppfattade motionsvanornas betydelse (p=0,795). Däremot ansågs andra människor kunna påverka sin risk – genom sin livsstil – något mer än vad man själv kan (p=0,004). Slutligen visade det sig finnas ett starkt samband mellan uppfattningen av kostens betydelse för den personliga sjukdomsrisken och uppfattningen av motionens dito (r=0,8**); samma deltagare som angav kostens betydelse som exempelvis liten, angav även motionens betydelse som liten. Resultaten indikerar att det verkar finnas ett behov av mer information om sambandet mellan kost/motion och vissa sjukdomstillstånd, framförallt cancer. Möjligtvis kan fenomenet optimistic bias förklara varför deltagarna gjort skillnad på sin egen och andras möjlighet att påverka sjukdomsriskerna. Slutligen förefaller det finnas en ”riskgrupp” som ser varken kost- eller motionsvanorna som speciellt betydelsefulla