Religionsundervisning i ett pluralistiskt samhälle- lärares arbetsmetodik i ett ämne präglat av starka åsikter

Abstract

Sverige beskrivs som ett av världens mest sekulariserade länder, vilket gör att en del invånare i landet har en begränsad uppfattning om religioner ur ett annat perspektiv än den bild de får via media och den samhälleliga debatten (Löfstedt, 2020). Samtidigt är landet också i högsta grad mångkulturellt. Cirka 20 % av befolkningen är antingen födda i ett annat land eller har föräldrar som är födda utomlands (SCB, 2024), vilket innebär att många svenska klassrum präglas av stor mångfald. Franck och Thalén (2018) menar att detta gör undervisningen i religionskunskap viktigare än någonsin. I svensk skola är religionskunskap ett obligatoriskt ämne som eleverna läser i hela grundskolan samt i gymnasiet. Syftet med undervisningen i religionskunskap är att ge eleverna “förståelse för hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion på olika sätt” (Skolverket, 2022). Religiositet är ett ständigt aktuellt ämne som i många debatter och sammanhang rör upp känslor. Åsikterna går brett isär där en del i den samhälleliga debatten menar att religiösa uttryck är roten till ett flertal konflikter och humanitära orättvisor, vilket kan göra ämnet kontroversiellt och laddat att prata om. Även den svenska befolkningens relation till religion är delad och i samhället råder det splittrade meningar om vilket utrymme religionen ska ha i det offentliga rummet. Enligt Lund Johannessen och Skeie (2019) är religion och öppen religiositet accepterat som en allmän företeelse i det multikulturella samhället, men sättet religiösa uttryck kan framställas på i politik och i media riskerar att förvränga bilden av religion och religiositet till något problematiskt. Samtidigt påpekar Kittelmann Flensner (2018) att den offentliga debatten i Sverige ofta präglas av en kritisk hållning till religion, trots att den religiösa och kulturella mångfalden ökar. Detta riskerar att leda till ett splittrat förhållningssätt, där ett vi-och dem- tänkande har uppstått mellan religiösa och icke-religiösa individer. Tidigare forskning inom religionsdidaktik visar ett flertal motsägelsefulla aspekter. I forskningen återfinns ett flertal lärare som uttrycker en mängd komplexa aspekter som framträder i undervisningen. Exempel på sådana aspekter är intolerans mot specifika religioner, ofta baserade på att elever ser och hör nyheter om gärningar och händelser som är politiskt eller religiöst betingade, såsom konflikter eller terrorattentat vilket kan leda till en vinklad bild av vad religion är. Detta innebär i många fall att det infinner sig en osäkerhet kring hur ämnet ska läras ut, men också hur kontroversiella åsikter i klassrummet ska hanteras. Det kan leda till att ett flertal lärare aktivt undviker att prata om ämnen som kan leda till sådana situationer (Holmqvist Lidh, 2016). Kittelmann Flensner (2015) har observerat situationer där sekulariserade elever uttrycker sig kritiskt eller nedlåtande om religiösa klasskamrater, eller religiösa grupper som ett kollektiv, vilket bidrar till att skapa tydliga klyftor i klassrummet. Risken för att oavsiktligt bidra till skapandet av olika grupperingar i klassrummet blir således en aspekt som många lärare tar hänsyn till i så stor utsträckning att undervisningen kan bli påverkad. Om lärare väljer att undvika svåra diskussioner av rädsla för att de ska bli av negativ karaktär i ett klassrum med icke-religiösa och religiösa elever, riskerar detta agerande att leda till minskad måluppfyllnad inom ämnet, men i förlängningen kan detta också leda till ett splittrat samhälle där medborgare är rädda för varandra. 2 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med religionsundervisning utifrån rådande läroplan samt kursplanen i religionskunskap och hur de hanterar utmaningar och kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet. 1.2 Frågeställningar För att kunna besvara ovanstående syfte har följande frågeställningar formulerats: - Hur undervisar lärare om olika religioner? - Hur bemöter lärare elevers fördomar och negativa åsikter i religionsklassrummet? - Har socioekonomiska och mediala aspekter någon inverkan på elevers inställning till religionsämnet? 1.3 Centrala begrepp Här redogörs de centrala begrepp som används i studien. Begreppen och deras definitioner baseras på det material vi har analyserat. Icke-konfessionell undervisning Undervisning som kännetecknas av objektivitet och neutralitet, och som varken förespråkar eller kritiserar olika religioner och livsåskådningar (Regeringen, 2019). Religion En allmänt accepterad och etablerad tro på en högre makt, såsom en gud eller ett andligt ideal. Detta inkluderar riktlinjer för moraliska och etiska frågor, synen på livets ursprung och hur man bör leva sitt liv enligt dessa principer (Nationalencyklopedin, u.å.). Sekularisering Det inflytande religionen har haft i samhället i västvärlden har minskat. I stället får sekulära och icke-religiösa värderingar och normer en mer framträdande plats. Religionen blir därmed något som främst praktiseras på ett privat plan (Nationalencyklopedin, u.å.). Religiösa traditioner Specifika vanor, ritualer, ceremonier, och sedvänjor som är förknippade med en viss religion och som förs vidare från generation till generation. Kan omfatta allt från religiösa högtider, böner och gudstjänster till seder kring livscykelhändelser som födelse, äktenskap och död. Traditionerna är ofta en viktig del av hur troende lever ut sin religion och knyter samman gemenskapen inom den religiösa gruppen (Nationalencyklopedin, u.å.). Religiös positionering En person som säger sig tillhöra en specifik religiös tradition (Holmqvist Lidh, 2016). Fördomar Förutfattade åsikter eller omdömen som oftast är negativa om en individ, grupp, eller idé som inte baseras på faktisk erfarenhet eller rationell bedömning (Nationalencyklopedin, u.å.).