En inkluderande förskola för alla barn – inklusive Billie

Abstract

Det har rapporterats en ökning bland diagnostiserade barn med autism i Sverige. Förskolan ska ta hänsyn till alla barn oavsett funktionsnedsättning. I samspel med andra kan de sociala färdigheterna hos barn med autism ibland brista, därför är det aktuellt att undersöka hur förskollärare planerar för att främja dessa färdigheter genom inkluderande lärmiljöer i förskolan. Frågeställningarna i studien har haft sin utgångspunkt i att undersöka förskollärares uttryckta möjligheter och hinder för inkludering i planeringsarbetet gällande barn med autism i relation till andra, i förskolans varierande miljöer. På kvalitativa grunder tar studien sin utgångspunkt, där åtta förskollärare intervjuas i grupper om två, genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget för intervjuerna har utgått ifrån ett fall som beskriver Billies situation, vilket är baserat på fiktion och egna erfarenheter. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultaten visar att det fanns en bristfällig kunskap inom området autism vilket ledde till att verktygen som användes i vardagen inte kunde fullt tillgodose barns varierande behov. En annan orsak till att behoven inte kunde tillgodoses i praktiken var otillräcklig planering, vilket i sin tur kunde kopplas till personalbortfall och för stora barngrupper. En konsekvens menade förskollärarna blir att närvaron i barngruppen fallerar och det blir en utmaning att stimulera vidareutveckling hos det enskilda barnet. Trots detta visar resultatet ändå att förskollärarna ser möjligheter gällande samstämmighet i arbetslaget, materialanvändningen gällande barnens intressen och bildstöd som strategi för att främja inkluderingen.