“Det är ju då barnen behöver kärlekstankas lite extra.” En kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med psykisk ohälsa hos barn i förskola.

Abstract

Psykisk ohälsa förstås idag vara ett stort samhällsproblem som går allt lägre ner i åldrarna. Det har blivit synligt att en tidig upptäckt och tidiga insatser är betydande framgångsfaktorer för att vända den negativa trenden. Då de flesta barn idag går i förskola, förstås förskolan som en hälsofrämjande arena med goda möjligheter att arbeta både hälsofrämjande och förebyggande. Syftet med studien är att undersöka några förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring det hälsofrämjande arbetet för att förebygga psykisk ohälsa hos barn i förskola. De frågeställningar studien utgår från är hur förskollärare definierar psykisk ohälsa och hur det uppmärksammas bland förskolebarn, hur förskollärare arbetar hälsofrämjande för att förebygga psykisk ohälsa hos förskolebarn samt hur förskollärare uppfattar de stödfunktioner som ges i relation till det förebyggande arbetet kring barns psykiska ohälsa. Studiens empiriska material utgår från kvalitativa intervjuer med nio verksamma förskollärare utspridda på förskolor i fem olika kommuner. I studiens resultat framkommer det att samtliga förskollärare är eniga om att psykisk ohälsa är ett mångtydigt samt svårdefinierat begrepp. Förskollärarna beskriver att psykisk ohälsa hos barn främst uppmärksammas genom långvariga beteendeförändringar. Det framkommer även att kärlek är grunden i det hälsofrämjande arbetet. Studien belyser vikten av att barn ska få omringas av trygga och omsorgsfulla relationer för att utveckla en god självkänsla som i sin tur möjliggör ett främjande av välbefinnande. Slutligen uppfattar förskollärare att möjligheter till stödfunktioner är av stor relevans för förskolans meningsfulla uppdrag, men att tillgången dock är varierande och ofta bristfällig.