SOCIALT ARBETE I EN DIGITAL VÄRLD En kvalitativ undersökning av hur socialsekreterare upplever digitala videomöten med den enskilde

Abstract

Syftet med den här studien är att analysera digitala videomöten inom socialtjänsten ur ett professionellt perspektiv. Studien ämnar belysa hur dessa möten formar det sociala arbetets praktik, med särskilt fokus på bemötande, kommunikation och relationen mellan socialsekreterare och den enskilde ur socialsekreterarens perspektiv. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med aktivt missbruk och psykisk ohälsa inom vuxenenheter och socialpsykiatri i Västra Götalandsregionen. Studien utgår ifrån teorin om social närvaro och arbetsallians. Utifrån dessa teorier analyseras hur bemötande och relationen påverkas av digitala videomöten. Studiens resultat visar att i de flesta fall föredras fysiska möten då digitala möten upplevs som mer ytliga, mekaniska och relationshämmande. Detta beskriver respondenterna beror på brist på icke-verbala signaler och brist på helhetsuttryck, vilket försvårar kommunikationens uppbyggnad och påverkar professionella bedömningar. Vidare lyfts fördelar om tidsbesparingar och tillgängligheten vid geografisk distans som digitala möten medför.