HR-kompetens i en digital tidsålder AI och digitaliseringen inom HR - Vad krävs för att möta framtidens krav?
| dc.contributor.author | Andersson, Linda | |
| dc.contributor.author | Lindoff, Madeleine | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
| dc.date.accessioned | 2025-07-04T08:36:53Z | |
| dc.date.available | 2025-07-04T08:36:53Z | |
| dc.date.issued | 2025-07-04 | |
| dc.description.abstract | Detta personalvetenskapliga examensarbete syftar till att bidra med kunskap om hur digitalisering och teknikutveckling, med särskilt fokus på artificiell intelligens (AI), påverkar kompetenskraven inom HR-arbete i offentlig sektor. Studien undersöker vilka kompetenser HR-professionella anser vara viktiga för att möta framtidens krav, vilka av dessa de anser sig besitta idag, samt hur de uppfattar att AI och digitalisering kan förändra deras yrkesroll. Arbetet bygger på en flermetodsstudie med metodtriangulering där en kvantitativ enkätundersökning (N=50) kombineras med semistrukturerade intervjuer (N=6). Enkäten kartlade både uppskattad viktighet och självskattad nivå för såväl allmänna HR-kompetenser som AI-specifika kompetenser, medan intervjuerna fördjupade förståelsen för respondenternas upplevelser och perspektiv på yrkesrollens förändring. Human Capital Theory, Dunning-Kruger-effekten och Evetts professionsteori utgör de teoretiska ramar som används för att analysera resultaten. Resultaten från enkätundersökningen visar att samtliga undersökta kompetensområden bedömdes som viktiga för HR-rollen i en digital och AI-driven arbetsmiljö (medelvärden över 4 på en 5-gradig skala). Högst uppskattad viktighet hade områdena Kognition AI, Insats och stöd samt Strategiskt fokus och driv. Den självskattade kompetensen var dock generellt lägre än uppskattad viktighet. Wilcoxon Signed-Rank-tester visade en statistiskt signifikant skillnad mellan uppskattad viktighet och självskattad kompetens för samtliga områden. Det största upplevda kompetensgapet fanns inom de tre AI-relaterade dimensionerna. Intervjuerna fördjupar bilden och visar att AI framför allt ses som ett verktyg för att effektivisera administrativa uppgifter och frigöra tid för mer strategiska och mänskliga insatser. Kompetenser som lärvilja, förändringsbenägenhet, nyfikenhet, social förmåga, empati och kritiskt tänkande framhålls som centrala i en digitaliserad HR-roll. Samtidigt framkommer att organisatoriska förutsättningar och hinder, såsom lagstiftning, ekonomi och teknisk infrastruktur, påverkar digitaliseringsarbetet inom offentlig sektor. Lärande sker i stor utsträckning på eget initiativ. Sammanfattningsvis visar studien på ett tydligt kompetensgap inom AI-relaterade områden inom HR i offentlig sektor, trots att dessa kompetenser bedöms som viktiga för framtiden. Digitalisering och AI ses primärt som verktyg för att stärka HR:s roll och möjliggöra fokus på mänskliga aspekter, men möter organisatoriska hinder. | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/88732 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.subject | AI, Digitalisering, HR-kompetens, Offentlig sektor | sv |
| dc.title | HR-kompetens i en digital tidsålder AI och digitaliseringen inom HR - Vad krävs för att möta framtidens krav? | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.type.degree | Student essay | |
| dc.type.uppsok | M2 |
Files
Original bundle
1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
- Name:
- Linda Andersson_Madeleine Lindoff.pdf
- Size:
- 798.97 KB
- Format:
- Adobe Portable Document Format
- Description:
License bundle
1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
- Name:
- license.txt
- Size:
- 4.68 KB
- Format:
- Item-specific license agreed upon to submission
- Description: