EN SKOLA FÖR ALLA I LJUSET AV BARNRÄTTSLIGT PERSPEKTIV En strukturerad forskningsöversikt om skolsystemets negativa konsekvenser med utgångspunkt i FN:s barnkonvention

Abstract

Syfte: Syftet med denna strukturerade forskningsöversikt är en sammanställning av kunskapsöversikter om kommunaliseringens effekter på grundskolan i Sverige och vilka konsekvenser reformen inneburit för barn ur ett barnrättsligt perspektiv. Teori: Metod: Induktiv, kvalitativ ansats. Strukturerad forskningsöversikt, PICO-metod, kodning, Tematisk analys. Resultat: Resultatet av denna studie visar att barns rättigheter inte tas tillvara när reformer implementeras och marknadisering fortlöper inom utbildningssystemet där lärare har mer autonomi, men som också fått försämrade arbetsvillkor vilket skapar instabilitet (Boström, 2022; Nordin, 2014) och sämre förutsättningar för elever (Skolverket 2024:15) i ”En skola för alla”. Kommunaliseringens och friskolereformens negativa effekter på grundskolan i Sverige har gett konsekvenser som inneburit för barn att få sämre resultat eller att inte slutföra sin utbildning (SOU 2013:56). Likvärdigheten är olika från område till område och förutsättningarna därmed också olika vilket gör att fler och fler elever eller vårdnadshavare söker sig bort från särskilda områden och detta skapar boendesegregation (Skolverket 2018). Friskolor och kommunala skolor har heller inte samma förutsättningar eller likvärdig utbildning (SOU 2013:56) vilket resulterar i ojämlik skola (Ringarp 2014). Marknadsprinciperna har skapat skolkonkurrens (Börjesson 2016) vilket endast främjar skolans kostnadskontroll och effektivitet (Berhanu, 2010). Ur ett barnrättsligt perspektiv med utgångspunkt i artikel 2, 28 och 29, ska barn skyddas mot diskriminering och ha lika rätt oavsett social härkomst, rätten till utbildning och tillgänglighet där syftet är att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle (UNICEF Sverige, 2018).