Rörelse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med lärare i fritidshem.

dc.contributor.authorSvensson, Veronika
dc.contributor.authorMilford, James Alexander
dc.contributor.authorIslamaj Skillborg, Ajna
dc.contributor.departmentUniverty of Gothemburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.contributor.departmentUniverty of Gothemburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.date.accessioned2025-02-28T09:25:19Z
dc.date.available2025-02-28T09:25:19Z
dc.date.issued2025-02-28
dc.description.abstractFysisk aktivitet är viktig. Uppsatsen bildades då vi ville undersöka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och märkte att det finns väldigt lite forskning om fysisk aktivitet på fritidshem. Syftet med studien var att få kunskap om lärarna i fritidshemmets arbetssätt och till hjälp har vi använt tre frågor; ● Vad är lärare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt läroplanen? ● Hur arbetar lärarna i fritidshemmet för att bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ● Vilka förutsättningar det finns för elevers fysiska aktivitet på fritidshemmet enligt lärarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare i fritidshem samlade vi in material där vi undersökte deras förståelse av Lgr22s riktlinjer, deras strategier för elevers fysiska aktivitet samt förutsättningar de har för fysisk aktivitet. Teorin vi utgick från var det salutogena perspektivet, begreppet rörelseglädje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet. Vi utgick från Brymans (2018) tematisk analys när vi sorterade innan vi reducerade och slutligen argumenterade genom att koppla kunskapen till tidigare forskning samt teorianknytning. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet är medvetna om Lgr22s (2022) betydelse för fysisk aktivitet och vikten av olika miljöer och dess tillgänglighet för fysisk aktivitet. I intervjuerna berättar lärarna hur de i sin planering inkluderar elevernas intressen samt lämnar tillfälle för elevers egna idéer. Men det är inte bara från elevernas intresse lärarna planerar utan även utifrån elevernas färdigheter. För att öka elever i fysisk aktivitet berättar lärarna att eleverna hade tillgång till olika material som exempelvis boll, hopprep och digitala verktyg.sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/85364
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.subjectRörelse, Fysisk aktivitet, Fritidshem, Salutogent perspektiv, Barndomssociologiskt perspektiv, Rörelseglädje, Barnperspektiv, KASAMsv
dc.titleRörelse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med lärare i fritidshem.sv
dc.typeTexteng
dc.type.degreeStudent essayeng
dc.type.uppsokM2

Files

Original bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
svenssonveronika_216982_9354017_LRXA2G_H24_Ajna Islamja Skillborg, James Milford, Veronika Svensson.docx (1).pdf
Size:
910.33 KB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:

License bundle

Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
4.68 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: