Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/802

Browse

Now showing 1 - 4 of 4

"En genuin smak av Bohuslän, tack!" - En fallstudie om restaurangers uppfattning av turisters efterfrågan på lokal mat
(2011-06-17) Jacobsson, Elin; Levin, Frida; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Fisket har alltid varit en viktig näring för de Bohuslänska kustsamhällena och området har en tydligt utpräglad fisketradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Samhällena växte som mest under sillens glansdagar på 1800-talet. Ungefär samtidigt började man ta emot mängder med turister varje sommar som kom dit för att segla, sola, bada och uppleva den vackra naturen. Sedan många år har samhällena längs kusten därför gjort sig beroende av turistnäringen för sin överlevnad, särskilt sedan fisket kommit att bli allt svårare att livnära sig på. Det finns en del svårigheter med turismen, bland annat den ekologiska belastning den medför området. Exempelvis utgör maten en allt större påverkan på miljön då alla turister måste äta och den så kallade måltidsturismen tenderar att bli en allt större gren av turistnäringen. Besökarna reser till destinationer delvis därför att de vill prova på den platstypiska maten och de lokala specialiteterna. Vad som anses som platstypiskt skapas genom representationer av platsen, vilket för områden längs Bohusläns kust naturligt utgörs av bilden att det är fisk och skaldjur man äter där. Med denna bild ökar också trycket på dessa råvaror, vilket kompliceras av att det redan i dagsläget finns begränsat med fisk och skaldjur att tillgå på platsen. Samtidigt anses måltidsturism vara en möjlighet för att öka efterfrågan på lokal matproduktion. Syftet med undersökningen är att belysa hur restauranger i Bohusläns skärgård uppfattar besökarnas förväntningar på deras menyer och om det därigenom även finns en efterfrågan på lokala råvaror från havet. För att kunna uppnå syftet ställer vi oss följande frågeställningar:  Upplever restaurangerna att besökarna efterfrågar rätter med lokal image och innefattar det i så fall även en efterfrågan på lokala råvaror?  Hur hanterar krögarna problematiken kring den lokala tillgången på fisk och skaldjur?  I vilken utsträckning resonerar krögarna kring den miljöpåverkan som användning av råvarorna medför? Genom att genomföra intervjuer med krögare på tre olika restauranger i området ges en bild av hur de ser på turismens efterfrågan på lokala maträtter och lokala råvaror. Krögarnas tolkningar visar på att det finns en tydlig trend i att turisterna efterfrågar rätter baserade på fisk och skaldjur, eftersom det är deras uppfattning om vad som “ska” serveras på platsen. Däremot är inte efterfrågan på att råvarorna ska vara lokalt fångade lika tydlig. Därmed är menyerna inte heller utformade efter främst lokala råvaror utan den allra största delen kommer från andra delar av Sverige eller är importerad. Krögarna vill gärna använda sig av lokala råvaror i större utsträckning, men ser problem med pris och brist på garantier för kvantitet som de största hindren. Tillgången på de lokala havsråvaror som efterfrågas är inte tillräckligt stor på platsen för att de ska kunna förlita sig på den som inköpskälla. Vi anser därför att den bild som krögarna anser att turisterna har av platsens mat, och även ofta den bild som marknadsförs, inte kan anses som hållbar i nuläget.
Konsumenters föreställningar om ekologiskt och närproducerat - En fallstudie om motiv till köp av Björröds ekoägg
(2011-06-16) Tiimonen, Nina; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
SAMMANFATTNING Den globala industrialiserade produktionen av livsmedel inom lantbruket har på senare tid börjat ifrågasättas av såväl producenter som konsumenter i fråga om miljöhänsyn, djurhälsa och livsmedlens säkerhet och kvalitet. Detta ifrågasättande har lett till diskussion om utvecklingen av alternativa livsmedelsnätverk samt fördelar och nackdelar med en återgång till en mer lokal livsmedelsförsörjning med det ekologiska lantbruket som ett av miljöskäl idealisk form. Gårdar som producerar livsmedel främst för försäljning inom ett begränsat geografiskt område deltar också i utformningen av ett alternativt livsmedelsnätverk. Aktörer inom livsmedelsnätverk inkluderar bl.a. producenter och återförsäljare, vilka kan samarbeta för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel tillgängliga för konsumenter. Konsumenter är även de medverkande i utformningen av alternativa nätverk genom val av plats för inköp av livsmedel. Valet av plats för inköp (stormarknad, gårdsbutik, marknad etc) föregås av motiv till inköp av livsmedel med vissa egenskaper eller mervärden som ekologiskt, närproducerat och miljövänligt. Studier om konsumenters attityder till och motiv till köp av livsmedel med olika mervärden kan visa på diskrepanser mellan föreställningar om livsmedelsattributen (exempelvis ekologiskt och närproducerat) och inköpskriterierna (exempelvis ett lågt pris). Med KRAV-märkningen som ett tydligare mervärde än det diffusa begreppet närproducerat finns ett intresse av att studera möjliga associationer mellan begreppen bland konsumenter. Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för konsumentens tankar om begreppen ekologiskt respektive närproducerat vid köp av livsmedel och vidare hur dessa begrepp samverkar med faktorerna miljövänligt och småskalig livsmedelsproduktion. Konsumenters motiv till köp av ekologiskt och närproducerade livsmedel exemplifieras med hjälp av en fallstudie. Björröds ekoägg i Kode, Kungälvs kommun, är en småskalig äggproducent vars ägg finns till försäljning inom vad som kan hävdas vara godkänt område för att kallas närproducerade ägg. Med teori om alternativa livsmedelsnätverk, främst med avseende på relationer mellan producent och konsument samt geografiskt avgränsade områden för produktion och konsumtion, får denna ekologiska äggproducent representera ett ekologiskt och närproducerat livsmedel. Undersökningen görs med hjälp av en enkätundersökning på en stormarknad i Kungälv där Björröds ekoägg fanns till försäljning. Enkäterna riktar sig enbart till de konsumenter som aktivt väljer Björröds ekoägg, varpå det finns begränsade möjligheter att dra slutsatser om konsumenters attityder till köp av ekologiska och närproducerade ägg överlag. Första frågan som ställs gäller vem den typiska konsumenten av Björröds ekoägg är utifrån demografiska bakgrundsuppgifter. Konsumenten som väljer Björröds ekoägg i butiken är typiskt sett kvinna, 45-64 år, med universitets- eller högskoleutbildning, lever i parförhållande och arbetar inom privat eller offentlig sektor, om denne inte är pensionär. Andra frågan ställs med syfte att undersöka vilken betydelse konsumenter lägger i begreppen närproducerat, ekologiskt, miljövänligt och småskaligt producerat då de väljer Björröds ekoägg. En tredje och sista fråga gäller analys av de eventuella nätverk/relationer mellan producent och konsument som kan anas utifrån enkätsvaren. Av 78 medverkande konsumenter angav majoriteten att det för valet av Björröds ekoägg var “ganska” eller “mycket viktigt” att dessa framförallt var ekologiska, närproducerade, småskaligt producerade samt att konsumenterna valde ett miljövänligt livsmedel. Vid frågan om vad begreppet närproducerat innebär för konsumenterna valdes främst korta transporter, främjande av den lokala ekonomin samt ekologiskt som beskrivningar. Produktion och konsumtion ska helst ske inom samma kommun alternativt inom ett visst geografiskt avstånd, i studien kryssbar som 30 mil, men vilket framgick vid enkätintervjuerna, ett väl långt avstånd. Konsumenterna i butiksundersökningen tillfrågades om köp av ägg direkt från gården; endast sex konsumenter sade sig ha besökt gården i detta syfte. Flera hade dock kännedom om gårdsförsäljningen samt sade sig vara bekanta med producenterna. Det fanns en kunskap om och intresse för produktionsförhållandena och en medvetenhet om äggens mervärde för konsumenten. Det är dock osäkert om motiv till köp av Björröds ekoägg beror på engagemang att nå kunskap om dessa genom kontakt med livsmedelsproducenten eller på faktumet att annars “osynliga” icke-sensoriska kvaliteter kopplas till äggen genom KRAV-märkningen samt marknadsföringen i butik t.ex. som ”Mat från trakten”. Sammanfattningsvis visar studien på att främst mervärdet ekologiskt därefter närproducerat är av betydelse för konsumentens val av Björröds ekoägg samt att det är äggen i sig som är viktiga för konsumenterna i valet av Björröds, oavsett om de finns till försäljning på stormarknaden eller på gårdsbutiken.
Vad händer sen då? - En studie om arbetet med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan i Västra Götaland
(2011-06-17) Broms, Emma; Pettersson, Johanna; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
SAMMANFATTNING Denna studie har genomförts i syfte att undersöka i vilken utsträckning kommuner inom Västra Götalands län arbetar med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan. Vår avsikt har också varit att se hur aktörer på kommunerna resonerar kring eventuella problem och nytta med uppföljning. Detta mot bakgrund av att tidigare forskning på området visat att uppföljning av miljöbedömda planer inte genomförs i någon större utsträckning idag. I internationell litteratur om miljöbedömning framhålls uppföljning genomgående som en av miljöbedömningsprocessens svagaste punkter och behovet av empirisk forskning om hur uppföljning fungerar i specifika kontexter är stort. I vår studie har vi avgränsat oss till att studera uppföljning av detaljplaner och har arbetat utifrån följande frågeställningar: 1. Hur många kommuner i Västra Götalands län arbetar med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan? Hur ser kännedomen om lagstiftningens krav på uppföljning ut bland aktörer iblandade i planeringsprocesser på kommunerna? 2. I vilken omfattning sker arbete med uppföljning på kommunerna, hur är uppföljningen organiserad och utformad? 3. Vad ser aktörerna på kommunerna för eventuella problem och eventuell nytta med uppföljning? För att besvara dessa frågeställningar har vi utfört en enkätundersökning på de tjugo kommuner i Västra Götaland som arbetat med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner och därför eventuellt har erfarenhet av uppföljningsarbete av detaljplaners betydande miljöpåverkan. För en fördjupad förståelse genomfördes även intervjuer med aktörer på tre av de kommuner som deltog i enkätundersökningen. Som komplement till detta gjordes dessutom en granskning av elva MKB-dokument tillhörande miljöbedömda detaljplaner. Resultatet av studien visar att antalet kommuner som arbetar med uppföljning i Västra Götaland är få. Av de tjugo kommuner som blev tillfrågade att delta i undersökningen, deltog sexton kommuner, och av dessa är det endast fyra som svarat att de i dagsläget gör eller har gjort uppföljning av den betydande miljöpåverkan för sina miljöbedömda planer. Kännedomen om lagstiftningens krav på uppföljning bland aktörerna iblandade i planeringsprocesser på kommunerna är blandad men ändå relativt hög då över hälften av respondenterna anser att de känner till kraven ”ganska väl” eller ”mycket väl”. Vidare visar studiens resultat att omfattningen av kommunernas uppföljningsarbete inte är särskilt stor. Organiseringen av uppföljningsarbetet framstår hos flertalet kommuner som problematisk. De problem som flest aktörer nämner är brist på resurser. Flera aktörer ansåg även lagstiftningens vaghet och otydlighet samt det stora antalet aktörer som är inblandade i planprocessen vara problematiskt för genomförande av uppföljning. Trots problematiken visar resultatet att de flesta av respondenterna anser att det finns en nytta med uppföljning. Respondenterna anser att nyttan med uppföljning bland annat är att det bidrar till en erfarenhets- och kunskapsåterföring som är värdefull för framtida projekt.
Value selling strategy - Case study of ESAB Brazil
(2011-06-16) Kasnecovic, Danijela; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Executive summary The purpose of this thesis is to describe the value selling strategy and its impact on the sales development of ESAB Brazil. Central questions have been focusing on the influence of the value selling strategy on sales representatives of ESAB Brazil and on ESAB Brazil’s customers as well as on identifying factors for further development of the value selling strategy. Since the nature of the study is of explanative form, a qualitative approach has been utilized. The employed theoretical work consist of literature and article review on subjects of customer value, value chain, different market strategies and industrial trends which have influenced the changing roles of sales force towards the value sales. The empirical inputs derive from interviews with sales and marketing managers as well as welding engineers of ESAB Brazil. To conclude, the value selling tool facilitates the value sales process in terms of identifying the current productivity of customer’s business operations. Based on the input placed in the tool, the tool makes it is possible to conduct value quantification of ESAB value proposition and visualize the business impacts and benefits of ESAB solution for its customers. Sales representatives can use the tool to demonstrate the business impacts of ESAB solution, increasing their selling arguments. It is also possible to share information between departments and thus increase the level of knowledge about customer’s business operations. Value selling solution will create benefits for ESAB Brazil’s customers in terms of improving customer’s business operations and increasing customer’s productivity. Value selling tool will provide ESAB Brazil’s customers the opportunity to allocate areas of business operations in need for improvement. Trust and good relationship with customer is a prerequisite for implementation of the value selling strategy. Relationship is emphasized as highly important not only for segmentation basis for new customers, but also for implementing and developing the value selling process with current customers. In order to develop strong relationships and trust with customer spatial proximity to the customer is essential. The value selling tool needs to be more adapted to the need of the sales force, not only the needs of sales and marketing managers and welding engineers. It is necessary to translate the technical information in the tool to sales terms and selling points. There is the necessity of adjusting the tool to perform calculations for separate welding processes. Furthermore it is important to present business solutions based on the future investments of the customer’s business operations. It is necessary to be well prepared when presenting the customer solution. There is a suggestion to adjust audit or an analysis process to the different company size or maybe to conduct simpler audits for some customers. ESAB Brazil should also let the customer discuss the solution first internally before presenting the quotation.

Browse

Browsing Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Author "Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi"