Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/802

Browse

Now showing 1 - 20 of 48

A Study of Whenci Woreda in West Showa Zone Ethiopia
(2012-10-04) Laesö Buch, Jenny; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Even though access to water has been recognized as a human right and is important for human development, still in the year 2008 about 884 million people lacked access to improved water sources. Most of these people live in the developing regions of the world. This study will be focusing on an area in west Showa zone in Ethiopia. The purpose is to study the status of water security for households in Chitu, its surrounding areas and Mete Walga kebele. The point of departure is the analytical framework of the Millennium Development Goals, Howard and Bartram’s water service level and the Rapid Assessment of Drinking Water Quality method for sanitary risk inspections. This offers a framework when examining the water security in the studied area. By combining both quantitative and qualitative methods the study aims at providing a deeper knowledge about the water situation. Water sampling, GPS mapping, sanitary risk inspections, a quick question survey and semi-structured interviews are all methods used. The findings show that the study area has a basic access (i.e. consumption should be assured) to water according to Howard and Bartram’s service level in relation to time spent on walking to the water source. With regards to the quantities of water used the people using Meti well have no access according to Howard and Bartram´s service level. Five improved water sources were located in Chitu and three improved water sources were located in the rural area. One unimproved water source was identified and studied. At the time of the study there was no water quality problems in the area that could cause any health problems when the water was consumed by the population. However there can be a water quality problem during the rainy season. It was the water sources in the rural areas that had the highest sanitary risk scores. In relation to the Millennium Development Goal seven to “halve, by 2015, the proportion of people without sustainable access to safe water and basic sanitation” and how it is measured it is apparent that more aspects needs to be included when defining water access e.g. water quality and water quantities per capita a day. If the access to drinking water should be sustainable and safe in the long run, more than just the distance to an improved water source is important. This study has also showed that an improved water source can have water quality problems and an unimproved source might not have water quality problems.
Är ett reversibelt busskörfält på Hjuviksvägen en hållbar lösning?
(2012-09-21) Myrstrand Jonsén, Felicia; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Hjuviksvägen är i dagsläget inte anpassad efter dagens trafiksituation, eftersom vägen går genom Hjuvik som är ett tättbebyggt villaområde. Detta genererar mycket och tung trafik då vägen är Öckerö kommuns och Hjuviks enda förbindelse med Göteborg. Kapacitetsbristen på Hjuviksvägen bottnar i en gammal bebyggelsestruktur i området tillsammans med en ökad bilanvändning och en expanderad befolkning. Vägens situation har en ojämn riktningsfördelning med långa köer under rusningstrafik, som på morgonen går in mot Göteborg och på eftermiddagen går åt motsatt håll ut mot färjan till Öckerö kommun. För att uppnå Västsvenska paketets mål om en långsiktig hållbar transportförsörjning på västra Hisingen krävs en ökning i kollektivtrafikens attraktivitet och en fri framkomlighet för bussarna som trafikerar Öckeröleden. Syftet med uppsatsen är att göra en holistisk belysning av förutsättningarna för att etablera ett busskörfält inom delprojektet på Hjuviksvägen. Detta genom att undersöka hur det geografiska området hanteras i planeringen och sedan undersöka erfarenheter från liknande projekt för att slutligen utveckla dialogen med de boende. Avsikten är även att uppnå en bättre förståelse för hur man kan öka acceptansen för att få fler att åka kollektivt. Uppsatsens teoretiska referensram behandlar hur man kan uppnå en hållbar mobilitet genom olika mobility management åtgärder och hur man sedan uppnår acceptans för dessa. Vidare får Västsvenska paketets initiala åtgärder för kollektivtrafiken statuera exempel på hur man arbetar med mjuka och hårda åtgärder konkret. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper med de berörda längs Hjuviksvägen samt genom informantintervjuer med olika experter som innehar erfarenheter från andra reversibla projekt runt om i Sverige och i Nederländerna. Jag har vidare använt mig av tidigare studier och sekundär data för att kartlägga områdets situation. Forskningsmetoden i uppsatsen är kvalitativ och har en abduktiv ansats. Studiens resultat visar att man kan dra lärdom av tidigare reversibla projekt, men att det är platsens unika kontext som är det viktigaste för att få en situationsanpassad lösning. Kapacitetssökande åtgärder är kortsiktiga lösningar för biltrafiken och gynnar inte kollektivtrafiken utan ökar istället bilismen och leder till fenomen som, inducerad trafik och bebyggelseutspridning. Ett reversibelt busskörfält är en satsning som ökar kollektivtrafikens attraktivitet genom effektivare och punktligare resor. Det finns skilda åsikter bland de berörda och inte ens en situationsanpassad lösning kan tillgodose samtligas behov. För att utveckla en hållbar mobilitet i området, krävs det en helhetslösning som främjar och prioriterar den kollektiva nyttan framför den privata. Detta betyder att man ska lyssna på de boende och visa hänsyn till deras lokalkännedom och förslag utifrån ett större sammanhang för allmänhetens nytta. Sammanfattningsvis är ett reversibelt busskörfält en hållbar och situationsanpassad lösning på Hjuviksvägen som bäst skapar incitament till de boende att åka kollektivt.
Att planera för ett jämställt transportsystem. En fallstudie av Göteborgs kommun
(2012-09-11) Olovson, Hanna; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel – bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar. Det som jag vill undersöka med denna uppsats är hur långt detta förändringsarbete har kommit i Göteborgs kommun idag. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur politiker och planerare inom transportsektorn i Göteborgs kommun ser på jämställdhets- och genusfrågor samt hur de ser på kopplingar mellan dessa frågor och miljöfrågor. Syftet skall undersökas genom att finna svar på följande frågeställningar:  Vilka verktyg och metoder använder planerare och politiker för att hantera genus- och jämställdhetsfrågor i sitt dagliga arbete?  Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever planerare och politiker att det uppkommer i arbete med jämställdhetsfrågor i trafikplaneringen?  Hur ställer sig planerare och politiker till att integrerat arbeta med jämställdhets och miljöfrågor? Genom intervjuer med både planerare och politiker har jag försökt att besvara ovanstående frågeställningar. Slutsatserna jag kan dra är att det finns intresse bland planerare att arbeta med jämställdhetsfrågor, men att det inte sker särskilt mycket rent praktiskt. Det finns flera verktyg och metoder, men planerarna och politikerna vet inte om dessa och har inte använt sig av dem. De efterfrågar istället nya verktyg och metoder. Det som har arbetats med mest när det kommer till jämställdhet är trygghet för kvinnor, detta har både planerarna praktisk erfarenhet av och politikerna har varit med och fattat sådana beslut. Men utöver trygghetsfrågorna så har det inte skett något praktiskt arbete som har bäring på jämställdhet, som mina informanter har känt till. Kunskapen om genusfrågor är ganska låg och varierande mellan mina informanter. Det finns de som uttrycker att jämställdhetsarbetet är klart, medan andra säger att det knappt har börjat. När det kommer till kopplingar mellan miljö och jämställdhet så ser inte informanterna det själva som en självklar koppling men de talar ändå helt automatiskt om kollektivtrafik och cykling när jämställdhet kommer på tal. Men när frågan ställs om hur de två områdena skulle kunna kopplas samman, då blir det svårare för informanterna att svara. Generellt så är kollektivtrafik ett hett ämne som både planerare och politiker gärna talar om och då i formen som ett kvinnligt transportmedel. Uppfattningen bland planerarna är att om kollektivtrafiken utökas så kommer kvinnorna få det bättre och jämställdheten ökar därmed.
Attityder till varg - En kvantitativ enkätstudie om attityder till varg i det tätortsnära landsbygdssamhället Diseröd
(2013-04-17) Olsson, Terese; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt. Människor boende på dessa orter kan tänkas spendera en del tid i städer men samtidigt ha sitt boende på landsbygd. Hur ser dessa människor på vargens förekomst i närheten av hemmet? Denna studie som syftar till att undersöka människors attityd och acceptans till vargens förekomst i det tätortsnära landsbygdssamhället Diseröd är en kvantitativ enkätstudie. Det visar sig att de allra flesta av alla svaranden har god kännedom om varg och vargreviret vilket betyder att vargfrågan är mycket aktuell och engagerar många människor. Resultatet av undersökningen visar att stora delar (41 %) anser att det är negativt att varg finns i närheten i närheten av tätbebyggt område där de bor. Anledningen till att en så stor del är negativa kan föranledas av att så många som 20 % av alla svarande personligen har sett varg i trakten. Kvinnor är överrepresenterade av de som både ser mest varg och de som är mest rädda för varg. Även om många är negativt inställda till rovdjuret anser majoriteten att de inte är rädda för varg, 42 % anser emellertid att de är rädda. Resultatet visar också att övervägande delen inte anser att vargförekomsten utgör något hinder för dem att utföra aktiviteter i området, 16 % anser dock att vargen utgör ett hinder. Nästan hälften av alla tillfrågade svarar att de inte vet om de skulle röra sig utomhus i samma utsträckning om det blev fler vargar i trakten. Det betyder att attityder/rädsla och acceptans kan omvärderas på grund av vilka erfarenheter som människor får över tid.
Bebyggelseutveckling i det vattennära stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i låglänta områden
(2012-09-12) Jonasson, Amanda; Blomqvist, Anna; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskliga aktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt mer attraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dock riskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempel översvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att de ekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går den tekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilket gör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven som inte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar. Vad händer med områden om detta skulle ske? I planeringen finns redan planeringsunderlag samt lagar och direktiv som ska följas då beslut om markanvändning ska tas. Länsstyrelsen har också publicerat en handbok för kommunerna som de kan använda sig av för att planera resilienta och hållbara stadsrum i låglänta urbana områden. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bebyggelseutveckling sker i låglänta områden utmed älven i centrala Göteborg. Vi vill undersöka vilka områden som kan riskera att bli översvämmade till följd av klimatförändringen samt undersöka vad som görs för att anpassa bebyggelsen, både bebyggelse som existerar och planeras. För att kunna besvara syftet har vi formulerat två frågeställningar som är följande: • Vilka områden i Göteborg har de senaste åren bebyggts för boende på mark nära vatten som kan klassas som riskområden på grund av översvämningsrisk? • Vidtas några skyddsåtgärder i planeringen idag, såsom vallar eller anpassad byggnation, inför ny bebyggelse i områden som kan riskera översvämningar? Som metod har vi delvis använt oss av en dokumentstudie där det material som samlats in skett genom granskning av rapporter och planer, generellt och områdesspecifikt. Vi har också gjort en kartframställning i ArcGIS där olika lager har valts ut för att tydligt visa på de förändringar som kan ske i området. Resultatet består av två delar. Den första delen består av de dokumentstudieresultat vi fick fram gällande vårt studieområde. Den andra delen består av resultatet vi fick fram med kartor över studieområdet som visualiserar översvämningsrisken med olika lager av bebyggelse och infrastruktur, befolkningsutveckling och höjningar av vattennivåerna till följd av klimatförändringen. Bland resultaten vi fick fram kan vi utläsa att det fortfarande saknas planeringsverktyg med ett helhetsperspektiv för att beräkna effekterna av extremt väder eller av klimatförändringen. Dock finns det planer på att ta fram fler planeringsverktyg framöver som ska underlätta arbetet för kommuner och landsting. Göteborg har en komplex översvämningsproblematik i och med sitt geografiska läge vid utmynningen av älven, precis vid havet och skulle därför behöva ett klimatverktyg. Med kartorna kunde vi tydligt se att en vattennivåhöjning eller översvämning skulle drabba områdena kring älven och generera negativa effekter på både befintliga byggnader och infrastruktur. I det undersökta området har befolkning bosatt sig på flera platser utmed älven mellan åren 1990 och 2008, och därefter har trenden hållit i sig och planer på att fortsätta bygga för boenden och verksamheter utmed vattnet fortskrider i skrivande stund.
Besökare i närnaturen till två socioekonomiskt segregerade bostadsområden - Fallstudie ur ett trygghetsperspektiv
(2012-06-08) Eiane, Maren; Rudolfson, Diana; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att studera närnatur och dess påverkan på omgivningen är mycket intressant eftersom den innehar flera positiva effekter på samhället. Människor kan exempelvis påverka både fysisk och psykisk hälsa på ett positivt sätt genom aktivitet och avkoppling. Denna fördelaktiga påverkan kan människor endast ta till sig om naturområden upplevs som trevliga och trygga. Trygghet är dock en individuell uppfattning och är ofta förknippad med tidigare erfarenheter. Genom att naturområden finns tillgänglig nära bostäder underlättar det för vistelser i naturen. För många svenskar är natur och friluftsliv en naturlig del av uppväxten och de utvecklar en trygghetskänsla för naturen då de känner sig hemma i miljön. Människor som däremot inte vistas regelmässigt inom naturen kan var utan samma trygghetskänsla. Det är därför viktigt att ta olika personers preferenser i åtanke för utveckling av grönområden. Det finns idag inte tillräcklig med forskning som kopplar närnatur med socioekonomiska förutsättningar och hur trygghetskänslan kan variera efter detta. Därför är det spännande att göra egna studier på området. Därav är syftet med denna kandidatuppsats att reda ut hur avstånd spelar in för besök i närnaturen och vilka besökarna är. Samt om det är någon skillnad i hur besökarna i socioekonomiskt segregerade bostadsområden upplever den angränsande naturen. För att besvara syfte har följande tre frågeställningars formulerats 1. Hur ser det geografiska avståndet ut mellan bostadsområde och natur, skiljer sig detta mellan fallstudieområdena och hur reflekterar detta besöksfrekvensen? 2. Vilka är besökarna i den angränsande naturen till socioekonomiskt olika bostadsområden? 3. Är det någon skillnad i hur närnaturens besökare uppfattar tryggheten i fallstudieområdena? Genom frågeundersökningar och observationer har detta studerats. Resultaten visar till att båda fallstudieområden har hög tillgång till natur från bostadsområdet. Kvinnor och män i alla åldrar vistas i närnatur, dock skiljer åldersgrupper samt etnicitet mellan fallstudieområdena. När det kommer till trygghet är det variation i vem som känner sig trygga att vistas i närnatur och vem som inte gör detta. Kort summerat är det främst kvinnor inom bostadsområden med lägre socioekonomisk status som känner sig otrygga med att vistas i närliggande natur.
Degraderade städer - En studie av urbanitet hos städer i Polen som förlorat sina stadsrättigheter
(2013-04-17) Dymitrow, Mirek; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Using the example of 55 former towns in Greater Poland, the author investigates the belief that towns formerly deprived of town privileges are the most likely to be qualified as future formal urban entities. This paper approaches the subject of urban deprivation and restitution with a multiaspectual study of the concept of urbanity. Since a preponderance of Polish degraded towns possess a prominent urban physical structure, the study focuses mainly on urban morphology as a contributing factor to urbanity. Other approaches include the central place theory, demographic conditions and the role of urban perception. Taking into account Poland’s shifting geopolitical history the study also seeks to identify and explain spatial patterns of varying degrees of urbanity among the studied towns. A secondary spatial approach analyses the distribution of urbanity in relation to greater regional centers according to the concept of core–periphery. By applying an integrated index scale based on an array of scientific theories the study measures and classifies the present urbanity status of former towns. Given their overall high summary values the study verifies that former towns are highly predestined to have their town privileges restored. Finally, the prevailing inertia to restitutions of town privileges in Poland is discussed, concluding that lack of legal criteria as well as common ignorance are the main barriers hampering the evolution of a proportional urban network.
Ekosystemtjänster i boendemiljöer - En aktörsbaserad undersökning av förutsättningar för en mångfunktionell användning av grönska och vatten i bostadsområden
(2012-11-13) Vinge, Anna; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster i bostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska och vattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ett aktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation och gestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionell användning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppet ekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionell användning av grönska i bostadsmiljöer görs. Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakar bebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmentering av habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerande funktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar med utformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska och vatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete med grönska i stadsplanering. Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunala förvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare, landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i Västra Eriksberg i Göteborg. Resultatet av intervjustudien visar på att utformning av bostadsmiljöer främst utgår ifrån vad de boende kan tänkas anse vara en attraktiv och säker boendemiljö. Ett scenario där bostadsmiljöer skulle bestå av en högre andel ekosystemtjänster än vad de generellt gör idag skulle begränsas av bland annat stadsplaneringsrelaterade faktorer, såsom en förtätning av stadens struktur. Denna förtätning kan dock även skapa möjligheter för innovativa former och funktioner av grönska och ett krav på en högre andel grönska på bostadsgårdar. Även en allmän uppfattning av att grönskans mångfunktionalitet går emot de boendes önskemål om funktion och användning av en bostadsgård kan urskönjas, främst att det finns en uppfattning av att reglerande ekosystemtjänster skapar en konflikt med grönskans rekreativa funktion. Att identifiera de åtgärder och tillvägagångsätt som upplöser denna uppfattning om en motsättning mellan grönskan och vattnets reglerande och rekreativa funktioner är helt enkelt en väsentlig aspekt för att ekosystemtjänster ska kunna integreras i en högre grad i bostadsområden. Övriga väsentliga faktorer som kan identifieras för att skapa förutsättningar för ett användande av ekosystemtjänster i bostadsområden handlar bland annat om att förtydliga syftet och de långsiktigt förvaltningsmässiga fördelarna med att använda sig av ekosystemtjänster på bostadsgårdar och i bostadsområden. Själva begreppet kan för de olika akörerna utgöra ett pedagogiskt verktyg, ett förenande verktyg och en gemensam målbild. Även ett helhetligt och flexibelt perspektiv kan komma att bli en viktig aspekt för att öka andelen ekosystemtjänster i bostadsområden såväl som i staden som helhet.
Ethnic congregation as a segregation factor in Göteborg, Sweden - A study of residential ethnic segregation amongst affluent and poorer immigrants
(2012-02-22) Igerud, Max; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Summary Recent research into the Swedish urban residential segregation situation has moved towards an explanatory framework which, rather than taking the point of view that ethnic segregation is reducible to economic, migratory or demographic factors, takes its starting point in ethnicity itself and the actions of the Swedish host population in particular. Within this body or work, little has so far been done to establish whether co-ethnic congregation is one of the driving forces on the city-wide general level. This thesis aims to partially fill that gap. The method deployed uses a data extract covering the total adult population of Göteborg in 2008. This is divided into ethno-cultural groups based on country of birth as well as income groups by splitting out those residents with a purchasing power enabling a relatively free choice on the urban housing market. The ethnic composition for each of the city’s small scale neighbourhoods is calculated and projected as totals for these population groups using the segregation measure of exposure. The resulting figures show the ethnic neighbourhood compositions of the city on the general, systemic level based on the resident’s own ethnic belonging and economic power. This allows an analysis of residential co-ethnic congregation, as well as possible avoidance/flight dynamics between ethnic groups, by looking at the character of the neighbourhoods chosen in the absence of significant economic constraints. The result strongly support that Swedish self-segregation is a considerable factor driving the ethnic residential segregation of the city. It reconfirms that immigrant neighbourhoods are ethnically mixed. However, the results show clear indications of residential congregation along finer ethnic lines within this pattern. It establishes that co-ethnic congregation is not alleviated by sufficient income to enable a freer choice of residence. The ethnic hierarchy reconfirmed and the flight/avoidance behaviours indicated support the recently developing framework within Swedish segregation research viewing residential segregation in light of structural racialization or more generally polarisation, with the qualification that co-ethnic congregation is an important dimension within these theory frameworks.
För vem är norra Bohusläns avbefolkningskommuner attraktiva? - En studie av flyttströmmar till och från Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommun 1990-2010
(2012-02-01) Johansson, Martina; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Friluftslivet i Dals-Ed - En studie av friluftslivet i en glesbygdskommun
(2013-04-17) Ekberg, Robert; Lindqvist, Jessica; Madar Johansson, Martin; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker. Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna. Det är därför intressant att undersöka friluftslivet i en glesbygdskommun som Dals-Ed och se om friluftsmönstret skiljer sig från de nationella undersökningar som gjorts. Syftet med denna undersökning är att belysa friluftslivet i Dals-Eds kommun, med särskilt avseende på kommuninvånarnas efterfrågan på och tillgänglighet till naturpräglade områden för friluftslivsutövande. Syftet är även att undersöka vad som kan förbättra den mentala och fysiska tillgängligheten till dessa områden hos kommuninvånarna. För att undersöka friluftslivet i kommunen har en enkätundersökning utförts. Studien har även innefattat analyser av den fysiska tillgängligheten till naturpräglade områden med hjälp av Geografiska Informationssystem (GIS). Uppsatsen består således av två artiklar som behandlar de två olika metoderna. Resultatet från vår undersökning visar att friluftslivet i en glesbygdskommun som Dals-Ed verkar stämma relativt bra överens med vad tidigare forskning har sagt om utövandet på nationell nivå. I kommunen karaktäriseras friluftslivet främst av att det är enkelt och brett. Alltså något som de flesta kan ta del av och att det samtidigt inte kräver några särskilda förutsättningar gällande naturpräglade områden. Det betyder även i de flesta fall att det inte krävs någon avancerad utrustning. Skyddade naturområden verkar idag inte ha någon större betydelse för utövandet av friluftsliv i kommunen. Det är dock viktigt att ha i åtanke att Dals-Ed är en kommun med en stor mängd övriga naturpräglade områden. Det har även framkommit att det finns en del fysiska hinder för utövandet av friluftsliv till exempel vägbommar. Några av de fysiska hindren kan också vara mentala hinder, då vetskapen om att det finns fysiska hinder kan påverka den mentala inställningen. Åtgärder som kommunen kan utföra för att öka både den fysiska och mentala tillgängligheten till naturpräglade områden är att arbeta mer med att informera. Informera om vad som finns att göra i kommunen i form av aktiviteter och organisationer, samt vilka områden som lämpar sig för friluftsliv. En anledning till att markägare sätter upp vägbommar kan ha att göra med hur besökare beter sig på deras marker, ett problem som också skulle kunna lösas genom informationsspridning.
Gentrifiering i Göteborg - En studie av fenomenet gentrifiering i sex centralt belägna primärområden i staden
(2012-10-09) Franzén, Sarah; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Studien behandlar det mångfacetterade fenomenet gentrifiering, vilket kan ta sig en lång rad av uttryck, och eventuell förekomst av gentrifiering i några utvalda områden i Göteborg. De utvalda studieområden i staden är sex centralt lokali-serade primärområden: Inom Vallgraven, Brämaregården, Masthugget, Kungsla-dugård, Kålltorp samt Guldheden. Utvald studieperiod är åren 1990, 2000 och 2010. Gentrifiering som fenomen, dess uttryck och eventuella orsaker beskrivs i uppsatsen. Gentrifieringsprocesser i staden identifieras med hjälp av för studien utvalda indikatorer, indelade i kategorierna befolkningssammansättning, ekono-miska förutsättningar och boendesituation i respektive område. I studien inklude-ras också en granskning av Göteborgs stads policys vad gäller bostadsbyggande och bostadspolitik. Ett försök till att granska aktörer inom Göteborgs stad gällande kunskaper kring gentrifiering genom informantintervjuer görs också. Resultaten av indikatorstudie och informantintervjuer tolkas och presenteras. Indikatorstudien tolkas dels per indikator, och dels per primärområde. Tolkning och analys av informantintervjuerna sker med grund i av ovan nämnda policys. Studien visar att förändringar som kan ha orsakats av gentrifiering går att identifi-era i alla de utvalda primärområdena. Misstankar om gentrifiering är dock starkast i primärområdena Inom Vallgraven och Masthugget. Brämaregården visar tenden-ser till en specifik typ av gentrifiering kallad nybyggnadsgentrifiering, medan Kungsladugård inte visar några direkta drag av gentrifiering. För primärområdena Kålltorp och Guldheden, vilka sett till karaktär liknar varandra, är det svårare att bedöma om gentrifiering ägt rum.
"En genuin smak av Bohuslän, tack!" - En fallstudie om restaurangers uppfattning av turisters efterfrågan på lokal mat
(2011-06-17) Jacobsson, Elin; Levin, Frida; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Fisket har alltid varit en viktig näring för de Bohuslänska kustsamhällena och området har en tydligt utpräglad fisketradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Samhällena växte som mest under sillens glansdagar på 1800-talet. Ungefär samtidigt började man ta emot mängder med turister varje sommar som kom dit för att segla, sola, bada och uppleva den vackra naturen. Sedan många år har samhällena längs kusten därför gjort sig beroende av turistnäringen för sin överlevnad, särskilt sedan fisket kommit att bli allt svårare att livnära sig på. Det finns en del svårigheter med turismen, bland annat den ekologiska belastning den medför området. Exempelvis utgör maten en allt större påverkan på miljön då alla turister måste äta och den så kallade måltidsturismen tenderar att bli en allt större gren av turistnäringen. Besökarna reser till destinationer delvis därför att de vill prova på den platstypiska maten och de lokala specialiteterna. Vad som anses som platstypiskt skapas genom representationer av platsen, vilket för områden längs Bohusläns kust naturligt utgörs av bilden att det är fisk och skaldjur man äter där. Med denna bild ökar också trycket på dessa råvaror, vilket kompliceras av att det redan i dagsläget finns begränsat med fisk och skaldjur att tillgå på platsen. Samtidigt anses måltidsturism vara en möjlighet för att öka efterfrågan på lokal matproduktion. Syftet med undersökningen är att belysa hur restauranger i Bohusläns skärgård uppfattar besökarnas förväntningar på deras menyer och om det därigenom även finns en efterfrågan på lokala råvaror från havet. För att kunna uppnå syftet ställer vi oss följande frågeställningar:  Upplever restaurangerna att besökarna efterfrågar rätter med lokal image och innefattar det i så fall även en efterfrågan på lokala råvaror?  Hur hanterar krögarna problematiken kring den lokala tillgången på fisk och skaldjur?  I vilken utsträckning resonerar krögarna kring den miljöpåverkan som användning av råvarorna medför? Genom att genomföra intervjuer med krögare på tre olika restauranger i området ges en bild av hur de ser på turismens efterfrågan på lokala maträtter och lokala råvaror. Krögarnas tolkningar visar på att det finns en tydlig trend i att turisterna efterfrågar rätter baserade på fisk och skaldjur, eftersom det är deras uppfattning om vad som “ska” serveras på platsen. Däremot är inte efterfrågan på att råvarorna ska vara lokalt fångade lika tydlig. Därmed är menyerna inte heller utformade efter främst lokala råvaror utan den allra största delen kommer från andra delar av Sverige eller är importerad. Krögarna vill gärna använda sig av lokala råvaror i större utsträckning, men ser problem med pris och brist på garantier för kvantitet som de största hindren. Tillgången på de lokala havsråvaror som efterfrågas är inte tillräckligt stor på platsen för att de ska kunna förlita sig på den som inköpskälla. Vi anser därför att den bild som krögarna anser att turisterna har av platsens mat, och även ofta den bild som marknadsförs, inte kan anses som hållbar i nuläget.
Godsterminalernas (om)lokalisering i stadsomvandlingen - Dåtid, nutid, drivkrafter och framtidsutsikter i Göteborgsregionen
(2012-09-12) Tiderman, Alexander; Westman, Olof; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
För att förstå begreppet omlokalisering och dess orsaker är det viktigt att först studera teorier om begrepp som tillgänglighet, markanvändning, markpriser, förtätning och decentralisering. Begreppen påverkar på olika sätt omlokaliseringarna och det är viktigt att genom empirisk forskning förstå hur de relaterar sig till varandra för att kunna tillämpa begreppen. Kartor är utmärkt som metod när det handlar om att studera geografiska aspekter på ett fenomen, som t.ex. rumsliga samband eller skillnader. För att studera hur ovannämnda begrepp påverkar en region som Göteborgsregionen, utfördes studier av kartor från olika år. Däremot har metoden att studera kartor nackdelar när de rumsliga fenomenen ska förklaras med varförfrågan. Detta problem kan delvis kringgås genom att studera Översiktsplaner, vilka fungerar som underlag för planerarnas framtidsvisioner, och fastighetskartor för att reda ut vilken omlokalisering som har skett och vilka drivkrafterna och de bakomliggande orsakerna har varit. Omvandlingen av markanvändningsstrukturen i Göteborgsregionen har skett successivt över tid och under de nästan 40 senaste åren har skillnaderna varit markanta. Godsdistributionens lokaliseringsmönster har skiftat stegvis mellan 1975 och 2011 och många industriområden som fanns 1975 finns inte längre, samtidigt som nya har tillkommit. Gemensamt för många av de industriområden som försvunnit är att de var verksamma inom varvsindustri och idag används marken till bl.a. bostäder. Gemensamt för de nytillkomna industriområdena är lokaliseringen vid stora vägar, vilket ger hög tillgänglighet. Detta är en genomgående trend för de områden som fanns 1975 och har fortsatt att expandera och/eller förtätas till idag (Backadalen, Högsbo, Arendal). En decentralisering av områden och förtätning av existerande områden har skett beroende på faktorer som markanvändning, markpriser, infrastruktur och tillgänglighet. Detta skapar agglomerationsfördelar i form av lägre logistikkostnader.
Gröna skolgårdar i centrum. Barns tillgång av natur under skoltid i Göteborgs Stad
(2012-09-11) Gustafsson, Emelie; Nyström, Adam; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola. Att gröna friytor finns att tillgå där barnen spenderar sin tid är därför essentiellt för att dessa ska vara tillgängliga och skolan är en plats där barn måste spendera många timmar av sin dag, under många år. Undersökningen genomfördes i SDN Centrum, i Göteborg. Centrum är ett område som inhyser många varierade aktiviteter och är tätt bebyggt. I SDN Centrum finns också en stor mängd skolor, såväl fristående som kommunala. Mängden friskolor i SDN Centrum är fler i relation till övriga Göteborg och det gör området unikt. Vi har därför undersökt resultatet från skolgårdsundersökningen i förhållande till skolornas ägandeform, för att analyser om det förekommer några skillnader. Göteborgs Stad har som uttalad strategi för att hantera befolkningstillväxten, att förtäta staden. Förtätningen innebär att den nuvarande bebyggelsen ska förtätas med kompletterande bebyggelse och den geografiska spridningen av staden ska dämpas. Att undersöka tillgången av mark som erbjuder naturkontakt är därför mycket aktuellt i Centrum. Därav formades syftet som är att undersöka elevers tillgång av natur under skoltid på skolor centralt belägna i en svensk storstad. Vidare undersöktes skolornas närhet till gröna friytor, då dessa kan användas som komplement till den egna skolgården. Undersökningen genomfördes med observationer för att bedöma huruvida skolgårdarna erbjuder möjlighet till naturkontakt. För att bedöma skolornas närhet till gröna friytor utfördes en GIS-analys, där skolgårdarna och grönområdena karterats. Resultatet från de föregående undersökningarna kombineras i en gemensam karta för att ge en helhetsbild över situationen i SDN Centrum. Undersökningen visade att ett begränsat antal skolgårdar hade inslag av natur. Resultatet i jämförelse med ägandeformen visade att inga tydliga mönster kunde utläsas, men att resultatet var jämnare bland de kommunala skolorna och att det var mer utspritt för de fristående. Vidare visade undersökningen att många skolor använde de närliggande gröna friytorna som komplement till den egna skolgården och att de södra delarna av SDN Centrum hade högre tillgång av gröna friytor, än området i övrigt. I och med förätningen som sker i Göteborg och som ska koncentreras till stadens centrala delar menar vi att allt för stor tilltro, från skolorna läggs till användandet av dessa och att en minskning av gröna friytor, i skolornas närhet kan komma att få stora konsekvenser för elevernas möjlighet till naturkontakt, under skoltiden.
Gröna tak - En studie om hur gröna tak kan vara en del av en hållbar stadsplanering
(2012-09-11) Engel, Sofie; Jernberg, Saga; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan. Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt. Vi måste utnyttja alla stadens ytor för att optimera staden och dess funktioner utan att förlora grönskan och dess funktioner. Gröna tak skulle kunna vara en del i en sådan lösning. För att bilda oss en uppfattning om gröna tak och dess roll behandlar bakgrundstudien olika aspekter från hållbar utveckling till Göteborgs förutsättningar via gröna tak och dess för- och nackdelar samt exempel på hur andra länder har implementerat detta. Denna litteraturgenomgång visar att gröna tak är ett gammalt koncept som kan och har implementeras på olika sätt samt av olika anledningar runt om i världen. För att se vilken roll gröna tak skulle kunna spela i planeringen av den hållbara staden har vi valt att göra en aktörsstudie där vi genomför intervjuer med aktörer från olika branscher om deras syn om detta ämne. Aktörerna har valts ut genom ”snöbolls-metoden” där målsättningen är att de ska ha en koppling till och ha olika perspektiv på hur staden kan planeras. Vid formulering av våra intervjufrågor vill vi ha svar på vad hållbar stadsplanering är samt förutsättningar och hinder för hur gröna tak kan bli en del av planeringen av staden enligt dessa aktörer. Vårt resultat visar att alla aktörer tycker att hållbarhet i stadsplanering är viktigt och jobbar med det på olika sätt. Alla har en positiv attityd till gröna tak och tror att de kan vara en del av en hållbar stadsplanering förutsatt att de för med sig vissa önskade vinster. Våra aktörer nämner dock vissa hinder för implementering som måste åtgärdas innan gröna tak kan få en större roll i planeringen av Göteborg. Exempel på dessa är kostnad, okunskap samt strukturella hinder.
Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i Västra Götalandsregionen
(2012-09-21) Haglind, Jenny; University of Gothenburg/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred. Det har genom tidigare rapporter och forskning samt egen efterforskning visats att trots detta arbetar inte kommuner med klimatanpassning i någon hög utsträckning. Syftet med studien är fram för allt att undersöka hur kommunerna ser på planeringen med grönstrukturer som en del i klimatanpassningsarbetet. För att få en fördjupad förståelse för detta har även kommunernas nuvarande grönstrukturplanering och eventuella klimatanpassningsarbete undersökts. För att uppfylla syftet har studien utgått från tre frågeställningar vilka är: På vad sätt om alls arbetar kommunerna med klimatanpassning idag? Vilka värden av grönstrukturen identifierar kommunerna i planeringen och hur kan de kopplas till klimatanpassning? Vilka möjligheter och svårigheter finns det för kommunerna att beakta planeringen med grönstrukturer som en del av klimatanpassningsarbetet? Personer inblandade i den fysiska planeringen från fem kommuner, Ulricehamn, Borås, Kungälv, Vänersborg och Mariestad, har intervjuats med fokus på vilka möjligheter eller svårigheter det finns för kommunerna att beakta grönstrukturplaneringen som en del av klimatanpassningen. Dessutom har kommunernas grönplaner, grönområdesplan och grönprogram granskats. Resultaten visar att kommunerna i liten utsträckning arbetar med klimatanpassning idag. Identifierade möjligheter handlar om att klimataspekter och klimatanpassning lyfts tydligt fram i kommunernas grönplaner, grönområdesplan och grönprogram, det finns en medvetenhet hos kommunerna gällande grönstrukturers roll för klimatanpassningen, samt en positiv inställning till detta. Det finns kunskap om hur arbetet skulle kunna gå till och några åtgärder är redan gjorda. Det finns också i vissa kommuner en tydlig koppling mellan grönplan, grönområdesplan eller grönprogram och planering, det finns god tillgång till grönstruktur i tätorterna och avslutningsvis finns det i vissa kommuner god kommunikation och samordning mellan avdelningar och förvaltningar. Identifierade svårigheter som finns är att kopplingen mellan grönplan, grönområdesplan samt grönprogram och planeringen inte alltid fungerar, låg prioritet, det finns inte någon utpekad eller utnämnd att jobba med frågan, intressekonflikter främst kopplat till markanvändning och att klimat- och grönstrukturaspekter inte alltid följer med under hela planeringsprocessen. Andra svårigheter ligger i att det inte är integrerat i hela organisationen, exploatörers intentioner och prioriteringar, bättre samordning och samarbete behövs, behov av extra resurser i form av en ny tjänst eller avsatt ekonomi för frågan, behov av ett tydligt uppdrag och politiskt förankrade dokument, behov av generationsskifte, attitydskifte och nytänk samt åsikter kring statens ansvar gällande regleringen av Vänern.
Hur rör du dig egentligen? En induktiv studie om män och kvinnors aktivitetsmönster och rörelser
(2012-02-02) Grahn, Loke; Fetibegovic, Mersija; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Författarna till den här uppsatsen ansåg att det fanns anledning till att studera kvinnors och mäns aktivitetsmönster med tanke på den jämställdhetsdebatt som råder i landet. Med följande studie kommer de kunna se hur verkligheten kan se ut i parrelationer. Därför valde de att studera tre kvinnor och tre män under en veckas tid. Personerna lever i parrelationer i de tre största städerna i Sverige. Metoden bestod av ”dagböcker” som respondenterna fick fylla i varje dag och maila tillbaka till författarna. Syfte och frågeställningar formulerades på följande vis: Syftet med följande studie är att öka förståelsen för hur könsroller, män och kvinnor emellan, kan påverka den fria tidens aktiviteter och rörlighet. 1. Finns det skillnader i män och kvinnors fritidsrelaterade aktivitetsmönster inom de tre paren? Hur ser skillnaderna ut? 2. Finns det skillnader mellan männen och kvinnorna vad gäller hushållsrelaterade aktivitetsmönster och hushållssysslor? 3. Finns det skillnader i fördelningen av hushållssysslor mellan de tre paren? Är de yngre paren mer jämställda än de äldre? 4. Hur kan skillnaderna mellan könen illustreras tidsgeografiskt med hjälp av individbanor? Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till hushållssysslor så som diska, plocka undan och städa. Det var slående hur ojämnt fördelade sysslorna var. Kvinnorna stod för merparten av alla hushållssysslor som föregick under den veckan som studerades. Det fanns även skillnader i nöjesaktiviteter i hemmet så som titta på TV, läsa eller surfa på internet. Männen dominerade datoranvändandet och kvinnorna läste mer än männen. Studien visar också att det fanns skillnader mellan par i olika åldrar vad gäller jämställdhet och hushållsarbete då de äldre visar sig vara mindre jämställda än de yngre paren. Gemensamt för alla paren var att arbetstiden tog upp mycket av deras tid under veckorna och det påverkade i sin tur de aktiviteter som gjordes innan och efter arbetet.
I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered
(2012-09-11) Lekman, Annika; Soininen, Johannes; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling. Behovet av förändring är stort men komplicerat då en förändring enligt de rådande stadsplaneidealen idag måste ske på dåtidens stadsplaneideals villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens stadsplaneideal förverkligas i glest bebyggda miljonprogramsområden i Angered. Syftet har kompletterats med tre frågeställningar; Vilka fysiska förutsättningar finns för att implementera dagens planeringsideal i Angered? Vilka är dagens målsättningar och planer för Angereds fysiska utveckling? Hur påverkar dessa stadsdelen som helhet? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utfördes dels en observationsstudie i Angered, dels en dokumentstudie där aktuella planer och program som berör Angered analyserades utifrån de uppställda frågeställningarna. Vad gäller uppsatsens första frågeställning så visade studiens resultat att Angereds fysiska miljö präglas av funktionsseparering och fysiska barriärer. Trafikstrukturen som en gång i tiden utformats i enlighet med de planeringsprinciper som SCAFT-gruppen utarbetade utgör ett av de största hindren mot en funktionsintegration. De enskilda primärområdena är för små och för isolerade, samt hämmade av Angered Centrum funktion som en urban parasit, för att kunna bära upp funktionsblandade miljöer. Primärområdena präglas av ensidiga bostads- och upplåtelseformer. De fysiska förutsättningarna står i direkt motsats till idealet om blandstad. Vidare så visade studiens resultat att den övergripande målsättningen för Angered är att stadsdelen ska utvecklas i riktning mot en blandstad. För Angered centrum och Hammarkullen finns omfattande planer och program för att förverkliga ett sådant ideal, medan övriga planer är småskaliga eller syftar till att komplettera ett homogent bostadsbestånd med främst småhusbebyggelse. Uppsatsens analys visade att planerna på att stärka Angered centrum som stadsdelscentrum riskerar att ytterligare stärka centrumets funktion som urban parasit och därmed fungera utarmande på servicefunktioner i omkringliggande primärområden. Dock visade analysen att en utveckling av Angered centrum även kan komma att leda till att andelen besökare utifrån ökar vilket i sin tur kan innebära positiva sociala och ekonomiska effekter. Planerna på att komplettera bostadsbeståndet i Angered med småhus ökar möjligheten att göra bostadskarriär i stadsdelen och kan ha en positiv inverkan på den sociala stabiliteten. De befintliga primärområdena behåller dock i de flesta fall sin nuvarande monofunktionella fysiska miljö och isolerande trafikstruktur. De nya bostads- och verksamhetsområdena bidrar till att stadsdelen får en något mer sammanhållen fysisk struktur. Det är däremot endast i Hammarkullen och i Angered centrum som utvecklingen går i riktning mot mer blandade och funktionsintegrerade miljöer.
"Inget annat alternativ" Kvinnors syn på kollektivtrafiken inför ett hållbart persontransportsystem i Bergsjön, Göteborg
(2012-02-02) Blomqvist, Anna; Lekman, Annika; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Det här en studie vars syfte är att undersöka hur planerna för ett hållbart persontransportsystem utvecklas i en storstad med särskild uppmärksamhet på kvinnor i förorter. I en av våra två undersökningar redovisas med hjälp av en kvalitativ metod hur ett hållbart persontransportsystem i Göteborg kan utvecklas, med särskilt fokus på hur förutsättningarna ser ut i området Bergsjön. Vi undersöker även genom en kvantitativ metod ett urval av arbetsföra kvinnor i Bergsjöns resvanor, deras inställning till det befintliga persontransportsystemet samt vad de har för behov av förändringar inför ett hållbart transporsystem. Ett hållbart transportsystem tillåter individers och samhällens basbehov att fungera säkert, utan att försämra för människor och ekosystems hälsa och utan att försämra miljön för kommande generationer. Ett hållbart transportsystem uppnås genom flera initiativ. Dels behöver fossila bränslen ersättas med förnyelsebara alternativ, dels behöver städers bebyggelse och verksamheter förtätas så att en hög rörlighet inte är ett krav för att kunna delta i samhället, dels behöver kollektivtrafikens andel av resor öka. För att uppmuntra människor att övergå från bil till kollektiva färdmedel måste kollektivtrafiken kunna konkurrera med bilen som det mest effektiva och attraktiva färdmedlet. Människor måste känna att de vinner något på att välja att åka kollektivt och det kan ske dels genom att utveckla och förbättra kollektivtrafiken och dels genom tvingande styrmedel så som att höja bränslekostnader och införa trängselskatt. Göteborg är en geografiskt utspridd och funktionsuppdelad stad där det ofta går snabbare att färdas med bil än med kollektivtrafik. Genom kollektivtrafikprogrammet K2020 ska kollektivtrafikens andel av resorna i Göteborg fördubblas, men det är först efter en utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken. Bergsjön är en förort som ligger åtta kilometer från Göteborgs centrum. Bergsjöns befolkning består av en stor andel låginkomsttagare och få har tillgång till bil. Kollektivtrafiken står för nästan hälften av bergsjöbornas resor, de har passerat målet som Göteborg satt upp för kollektivtrafiken. I Bergsjön finns få arbetsplatser och eftersom Göteborg är en funktionsuppdelad och geografiskt utspridd stad är rörlighet en grundläggande förutsättning för att bergsjöborna ska kunna arbeta eller studera. Kvinnor reser oftare kollektivt än män, men det beror inte nödvändigtvis på att kvinnor är mer miljömedvetna än män. Genom intervjuer med 31 kvinnor bosatta i Bergsjön visade det sig att nästan ingen av de tillfrågade hade möjlighet att ta sig fram på ett annat sätt än med kollektivtrafiken. Bergsjöborna är ett föredöme för resten av staden med sin höga kollektivtrafikandel och kvinnor kan generellt ses som ett föredöme med sin höga kollektivtrafikandel. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att förhållandet kan ändras. Om det främsta skälet för kollektivtrafikresenärer att åka kollektivt är för att de inte har något alternativ så finns det en risk att de, vid möjlighet, övergår till bil. En ökad inkomst resulterar ofta i ett bilköp, och ökade inkomster samt en lägre arbetslöshet är eftersträvansvärt i Bergsjön. För att få människor att fortsätta åka kollektivt oavsett vilka andra möjliga färdsätt de har tillgång till och för att få bilister att välja bort bilen och istället åka kollektivt behövs en kollektivtrafik som kan tävla mot bilen i form av effektivitet, kostnad, bekvämlighet och trygghet. De 31 intervjuade kvinnorna hade många åsikter och förslag till förbättringar av kollektivtrafiken som till exempel bättre skyddade och upplysta hållplatser, tätare turer, bättre betal- och informationssystem och nyare vagnar. Det är viktigt att befolkningen har rätt att vara med och påverka i planeringen av samhällets kollektiva resurser – så att besluten blir demokratiska, speglar den breda allmänhetens behov och blir förankrade i verkligheten.

Browse

Browsing Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Title