Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/802

Browse

Now showing 1 - 20 of 48

The Japanese Food Market - Consumer market characteristics, and the foreign entry situation from a Swedish perspective
(2003) Klintenberg, Henrik; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Japan is dependent on overseas supplies of agricultural and food products, and is therefore an interesting market for foreign food producers/suppliers. However, from a Swedish viewpoint, this market is located far away from the home market. With the purpose to have general background information for understanding of the Japanese food market situation, this thesis explored the consumer market generating the final demand, and studied aspects of foreign entry. The objective was to describe relevant market conditions from a Swedish food supply perspective. The research was carried out mainly in the form of a desktop study method, with a descriptive objective and a wide study approach. Data were collected primarily from secondary sources, such as statistical publications, market reports, and articles. In the case of Swedish food exports, primary data were also retrieved through questioning of company representatives with experience of exporting foodstuffs to Japan. With respect to the Japanese food consumer market, the results described general demographics, social and psychological factors, and the food consumption behaviour. The situation of foreign entry into the Japanese food market, especially from a Swedish standpoint, was described regarding modes of entry, imports, regulations, and the risk of facing possible entry barriers. Based on the results, the conclusions were that the Japanese food market is of considerable size in its large number of consumers and the large quantity of food imports they are generating. Food and eating is an important priority among Japanese people, and the consumer behaviour is fairly uniform and sensitive. Food consumers specify a high level of product standard. Foreign producers, including Swedish suppliers, normally have their products available by exporting via Japanese middlemen. Most food products for sale are processed inside Japan by domestic manufacturers. Customer and legal requirements are strict, but not necessarily hindering market entry. Furthermore, the results reached the conclusion that the Japanese food market is of limited priority to Swedish food exporters. The distance is great to the Japanese marketplace, both physically and psychologically, which may increase the risk of facing possible barriers to entry. The Japanese food market is powerful but demanding. The implications are that Swedish food producers can find a substantial demand in Japan for their products, if they pay adequate attention to this market, and show persistence and carefully design their market entry.
Value selling strategy - Case study of ESAB Brazil
(2011-06-16) Kasnecovic, Danijela; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Executive summary The purpose of this thesis is to describe the value selling strategy and its impact on the sales development of ESAB Brazil. Central questions have been focusing on the influence of the value selling strategy on sales representatives of ESAB Brazil and on ESAB Brazil’s customers as well as on identifying factors for further development of the value selling strategy. Since the nature of the study is of explanative form, a qualitative approach has been utilized. The employed theoretical work consist of literature and article review on subjects of customer value, value chain, different market strategies and industrial trends which have influenced the changing roles of sales force towards the value sales. The empirical inputs derive from interviews with sales and marketing managers as well as welding engineers of ESAB Brazil. To conclude, the value selling tool facilitates the value sales process in terms of identifying the current productivity of customer’s business operations. Based on the input placed in the tool, the tool makes it is possible to conduct value quantification of ESAB value proposition and visualize the business impacts and benefits of ESAB solution for its customers. Sales representatives can use the tool to demonstrate the business impacts of ESAB solution, increasing their selling arguments. It is also possible to share information between departments and thus increase the level of knowledge about customer’s business operations. Value selling solution will create benefits for ESAB Brazil’s customers in terms of improving customer’s business operations and increasing customer’s productivity. Value selling tool will provide ESAB Brazil’s customers the opportunity to allocate areas of business operations in need for improvement. Trust and good relationship with customer is a prerequisite for implementation of the value selling strategy. Relationship is emphasized as highly important not only for segmentation basis for new customers, but also for implementing and developing the value selling process with current customers. In order to develop strong relationships and trust with customer spatial proximity to the customer is essential. The value selling tool needs to be more adapted to the need of the sales force, not only the needs of sales and marketing managers and welding engineers. It is necessary to translate the technical information in the tool to sales terms and selling points. There is the necessity of adjusting the tool to perform calculations for separate welding processes. Furthermore it is important to present business solutions based on the future investments of the customer’s business operations. It is necessary to be well prepared when presenting the customer solution. There is a suggestion to adjust audit or an analysis process to the different company size or maybe to conduct simpler audits for some customers. ESAB Brazil should also let the customer discuss the solution first internally before presenting the quotation.
Konsumenters föreställningar om ekologiskt och närproducerat - En fallstudie om motiv till köp av Björröds ekoägg
(2011-06-16) Tiimonen, Nina; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
SAMMANFATTNING Den globala industrialiserade produktionen av livsmedel inom lantbruket har på senare tid börjat ifrågasättas av såväl producenter som konsumenter i fråga om miljöhänsyn, djurhälsa och livsmedlens säkerhet och kvalitet. Detta ifrågasättande har lett till diskussion om utvecklingen av alternativa livsmedelsnätverk samt fördelar och nackdelar med en återgång till en mer lokal livsmedelsförsörjning med det ekologiska lantbruket som ett av miljöskäl idealisk form. Gårdar som producerar livsmedel främst för försäljning inom ett begränsat geografiskt område deltar också i utformningen av ett alternativt livsmedelsnätverk. Aktörer inom livsmedelsnätverk inkluderar bl.a. producenter och återförsäljare, vilka kan samarbeta för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel tillgängliga för konsumenter. Konsumenter är även de medverkande i utformningen av alternativa nätverk genom val av plats för inköp av livsmedel. Valet av plats för inköp (stormarknad, gårdsbutik, marknad etc) föregås av motiv till inköp av livsmedel med vissa egenskaper eller mervärden som ekologiskt, närproducerat och miljövänligt. Studier om konsumenters attityder till och motiv till köp av livsmedel med olika mervärden kan visa på diskrepanser mellan föreställningar om livsmedelsattributen (exempelvis ekologiskt och närproducerat) och inköpskriterierna (exempelvis ett lågt pris). Med KRAV-märkningen som ett tydligare mervärde än det diffusa begreppet närproducerat finns ett intresse av att studera möjliga associationer mellan begreppen bland konsumenter. Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för konsumentens tankar om begreppen ekologiskt respektive närproducerat vid köp av livsmedel och vidare hur dessa begrepp samverkar med faktorerna miljövänligt och småskalig livsmedelsproduktion. Konsumenters motiv till köp av ekologiskt och närproducerade livsmedel exemplifieras med hjälp av en fallstudie. Björröds ekoägg i Kode, Kungälvs kommun, är en småskalig äggproducent vars ägg finns till försäljning inom vad som kan hävdas vara godkänt område för att kallas närproducerade ägg. Med teori om alternativa livsmedelsnätverk, främst med avseende på relationer mellan producent och konsument samt geografiskt avgränsade områden för produktion och konsumtion, får denna ekologiska äggproducent representera ett ekologiskt och närproducerat livsmedel. Undersökningen görs med hjälp av en enkätundersökning på en stormarknad i Kungälv där Björröds ekoägg fanns till försäljning. Enkäterna riktar sig enbart till de konsumenter som aktivt väljer Björröds ekoägg, varpå det finns begränsade möjligheter att dra slutsatser om konsumenters attityder till köp av ekologiska och närproducerade ägg överlag. Första frågan som ställs gäller vem den typiska konsumenten av Björröds ekoägg är utifrån demografiska bakgrundsuppgifter. Konsumenten som väljer Björröds ekoägg i butiken är typiskt sett kvinna, 45-64 år, med universitets- eller högskoleutbildning, lever i parförhållande och arbetar inom privat eller offentlig sektor, om denne inte är pensionär. Andra frågan ställs med syfte att undersöka vilken betydelse konsumenter lägger i begreppen närproducerat, ekologiskt, miljövänligt och småskaligt producerat då de väljer Björröds ekoägg. En tredje och sista fråga gäller analys av de eventuella nätverk/relationer mellan producent och konsument som kan anas utifrån enkätsvaren. Av 78 medverkande konsumenter angav majoriteten att det för valet av Björröds ekoägg var “ganska” eller “mycket viktigt” att dessa framförallt var ekologiska, närproducerade, småskaligt producerade samt att konsumenterna valde ett miljövänligt livsmedel. Vid frågan om vad begreppet närproducerat innebär för konsumenterna valdes främst korta transporter, främjande av den lokala ekonomin samt ekologiskt som beskrivningar. Produktion och konsumtion ska helst ske inom samma kommun alternativt inom ett visst geografiskt avstånd, i studien kryssbar som 30 mil, men vilket framgick vid enkätintervjuerna, ett väl långt avstånd. Konsumenterna i butiksundersökningen tillfrågades om köp av ägg direkt från gården; endast sex konsumenter sade sig ha besökt gården i detta syfte. Flera hade dock kännedom om gårdsförsäljningen samt sade sig vara bekanta med producenterna. Det fanns en kunskap om och intresse för produktionsförhållandena och en medvetenhet om äggens mervärde för konsumenten. Det är dock osäkert om motiv till köp av Björröds ekoägg beror på engagemang att nå kunskap om dessa genom kontakt med livsmedelsproducenten eller på faktumet att annars “osynliga” icke-sensoriska kvaliteter kopplas till äggen genom KRAV-märkningen samt marknadsföringen i butik t.ex. som ”Mat från trakten”. Sammanfattningsvis visar studien på att främst mervärdet ekologiskt därefter närproducerat är av betydelse för konsumentens val av Björröds ekoägg samt att det är äggen i sig som är viktiga för konsumenterna i valet av Björröds, oavsett om de finns till försäljning på stormarknaden eller på gårdsbutiken.
Kulturarvsturism - En fråga om att bevara och tillgängliggöra - Destination kung Arthurs England
(2011-06-16) Nilsson, Madeleine; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
SAMMANFATTNING Ett av Storbritanniens stora kulturarv är legenden om kung Arthur. De platser som kopplas samman med honom får varje år många besök av turister som reser i legendens fotspår. Kung Arthur är för tillfället väldigt aktuell i och med nya tv-serier bland annat och det är även kulturarvsturismen som är en mycket stor del av turismen världen över. Syftet med studien är att undersöka hur kulturarvsdestinationer tillgängliggörs för turister. Fyra frågeställningar har formulerats. Hur förmedlas platserna till turister? Alltså hur besökaren guidas på platsen med hjälp av olika former av information etc. Vilka faciliteter finns på platserna? Vilka synliga åtgärder har vidtagits för att skydda kulturarven? Vilken framkomlighet finns vid platserna? Det vill säga hur lätt det är att ta sig dit och hur lätt-/svårframkomligt det är på själva platserna. Spänningen mellan bevarande och kommersialisering av kulturarv är det centrala temat i uppsatsen och detta speglas i det teoretiska ramverket där ett antal viktiga faktorer som har betydelse för utvecklingen av medveten kulturarvsturism diskuteras. För att skapa medveten kulturarvsturism måste kulturarven kommersialiseras på ett positivt sätt. I undersökningen görs en studieresa till ett antal platser i England som är förknippade med legenden om kung Arthur. Det är alltså legenden som är det studerade kulturarvet och uppsatsens fallstudie. På plats används observationer och de olika platserna studeras utifrån frågeställningarna. Resultatet sammanfattas i en modell och det blir tydligt att graden av kommersialisering skiljer sig mycket beroende på typ av plats. Men det finns också likheter mellan flera av platserna. Utifrån materialet kan ett antal slutsatser dras. Det verkar som att besöksantalet speglar satsningarna på kreativ förmedling. På platser som har satsat mycket på förmedling ges kung Arthurlegenden mycket stort utrymme. Ingen av platserna är den andra lik. Alla har sin egna, speciella utformning, men det finns förstås också drag av viss uniformitet. Antalet skyddsåtgärder tycks öka i takt med ökad kommersialisering, men en bra balans tycks ha uppnåtts mellan bevarande och kommersialisering. Framkomligheten utifrån på de undersökta platserna ökar med närhet till populära turistområden eller andra attraktioner, medan framkomligheten på plats skiljer sig mycket och detta inte beroende på grad av kommersialisering. Närhet till stora vägar/välutvecklad infrastruktur är uppenbarligen inte alltid nödvändigt för att utveckla en kulturarvsattraktion om andra komponenter för lyckad utveckling är närvarande.
Vad händer sen då? - En studie om arbetet med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan i Västra Götaland
(2011-06-17) Broms, Emma; Pettersson, Johanna; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
SAMMANFATTNING Denna studie har genomförts i syfte att undersöka i vilken utsträckning kommuner inom Västra Götalands län arbetar med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan. Vår avsikt har också varit att se hur aktörer på kommunerna resonerar kring eventuella problem och nytta med uppföljning. Detta mot bakgrund av att tidigare forskning på området visat att uppföljning av miljöbedömda planer inte genomförs i någon större utsträckning idag. I internationell litteratur om miljöbedömning framhålls uppföljning genomgående som en av miljöbedömningsprocessens svagaste punkter och behovet av empirisk forskning om hur uppföljning fungerar i specifika kontexter är stort. I vår studie har vi avgränsat oss till att studera uppföljning av detaljplaner och har arbetat utifrån följande frågeställningar: 1. Hur många kommuner i Västra Götalands län arbetar med uppföljning av detaljplaners betydande miljöpåverkan? Hur ser kännedomen om lagstiftningens krav på uppföljning ut bland aktörer iblandade i planeringsprocesser på kommunerna? 2. I vilken omfattning sker arbete med uppföljning på kommunerna, hur är uppföljningen organiserad och utformad? 3. Vad ser aktörerna på kommunerna för eventuella problem och eventuell nytta med uppföljning? För att besvara dessa frågeställningar har vi utfört en enkätundersökning på de tjugo kommuner i Västra Götaland som arbetat med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner och därför eventuellt har erfarenhet av uppföljningsarbete av detaljplaners betydande miljöpåverkan. För en fördjupad förståelse genomfördes även intervjuer med aktörer på tre av de kommuner som deltog i enkätundersökningen. Som komplement till detta gjordes dessutom en granskning av elva MKB-dokument tillhörande miljöbedömda detaljplaner. Resultatet av studien visar att antalet kommuner som arbetar med uppföljning i Västra Götaland är få. Av de tjugo kommuner som blev tillfrågade att delta i undersökningen, deltog sexton kommuner, och av dessa är det endast fyra som svarat att de i dagsläget gör eller har gjort uppföljning av den betydande miljöpåverkan för sina miljöbedömda planer. Kännedomen om lagstiftningens krav på uppföljning bland aktörerna iblandade i planeringsprocesser på kommunerna är blandad men ändå relativt hög då över hälften av respondenterna anser att de känner till kraven ”ganska väl” eller ”mycket väl”. Vidare visar studiens resultat att omfattningen av kommunernas uppföljningsarbete inte är särskilt stor. Organiseringen av uppföljningsarbetet framstår hos flertalet kommuner som problematisk. De problem som flest aktörer nämner är brist på resurser. Flera aktörer ansåg även lagstiftningens vaghet och otydlighet samt det stora antalet aktörer som är inblandade i planprocessen vara problematiskt för genomförande av uppföljning. Trots problematiken visar resultatet att de flesta av respondenterna anser att det finns en nytta med uppföljning. Respondenterna anser att nyttan med uppföljning bland annat är att det bidrar till en erfarenhets- och kunskapsåterföring som är värdefull för framtida projekt.
"En genuin smak av Bohuslän, tack!" - En fallstudie om restaurangers uppfattning av turisters efterfrågan på lokal mat
(2011-06-17) Jacobsson, Elin; Levin, Frida; Un; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi; Univerity of Gothenburg/ Human and Economic Geography; Göteborgs universitet Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Fisket har alltid varit en viktig näring för de Bohuslänska kustsamhällena och området har en tydligt utpräglad fisketradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Samhällena växte som mest under sillens glansdagar på 1800-talet. Ungefär samtidigt började man ta emot mängder med turister varje sommar som kom dit för att segla, sola, bada och uppleva den vackra naturen. Sedan många år har samhällena längs kusten därför gjort sig beroende av turistnäringen för sin överlevnad, särskilt sedan fisket kommit att bli allt svårare att livnära sig på. Det finns en del svårigheter med turismen, bland annat den ekologiska belastning den medför området. Exempelvis utgör maten en allt större påverkan på miljön då alla turister måste äta och den så kallade måltidsturismen tenderar att bli en allt större gren av turistnäringen. Besökarna reser till destinationer delvis därför att de vill prova på den platstypiska maten och de lokala specialiteterna. Vad som anses som platstypiskt skapas genom representationer av platsen, vilket för områden längs Bohusläns kust naturligt utgörs av bilden att det är fisk och skaldjur man äter där. Med denna bild ökar också trycket på dessa råvaror, vilket kompliceras av att det redan i dagsläget finns begränsat med fisk och skaldjur att tillgå på platsen. Samtidigt anses måltidsturism vara en möjlighet för att öka efterfrågan på lokal matproduktion. Syftet med undersökningen är att belysa hur restauranger i Bohusläns skärgård uppfattar besökarnas förväntningar på deras menyer och om det därigenom även finns en efterfrågan på lokala råvaror från havet. För att kunna uppnå syftet ställer vi oss följande frågeställningar:  Upplever restaurangerna att besökarna efterfrågar rätter med lokal image och innefattar det i så fall även en efterfrågan på lokala råvaror?  Hur hanterar krögarna problematiken kring den lokala tillgången på fisk och skaldjur?  I vilken utsträckning resonerar krögarna kring den miljöpåverkan som användning av råvarorna medför? Genom att genomföra intervjuer med krögare på tre olika restauranger i området ges en bild av hur de ser på turismens efterfrågan på lokala maträtter och lokala råvaror. Krögarnas tolkningar visar på att det finns en tydlig trend i att turisterna efterfrågar rätter baserade på fisk och skaldjur, eftersom det är deras uppfattning om vad som “ska” serveras på platsen. Däremot är inte efterfrågan på att råvarorna ska vara lokalt fångade lika tydlig. Därmed är menyerna inte heller utformade efter främst lokala råvaror utan den allra största delen kommer från andra delar av Sverige eller är importerad. Krögarna vill gärna använda sig av lokala råvaror i större utsträckning, men ser problem med pris och brist på garantier för kvantitet som de största hindren. Tillgången på de lokala havsråvaror som efterfrågas är inte tillräckligt stor på platsen för att de ska kunna förlita sig på den som inköpskälla. Vi anser därför att den bild som krögarna anser att turisterna har av platsens mat, och även ofta den bild som marknadsförs, inte kan anses som hållbar i nuläget.
Ett nytt läge för Kiruna - Medan marken spricker under Kiruna försvårar en spricka i Kirunas politiska ledning planeringen för att flytta staden
(2012) Lindgren, Magnus; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara. Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan.
För vem är norra Bohusläns avbefolkningskommuner attraktiva? - En studie av flyttströmmar till och från Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommun 1990-2010
(2012-02-01) Johansson, Martina; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Nytänkande kring destinations- och stadsutveckling - en studie om samverkan kring utvecklingen av destinationen Göteborg
(2012-02-01) Berntsson, Sofia; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Översvämningar och bebyggelse vid Mölndalsån
(2012-02-02) Svensson, Elin; Hellstrand, Stephanie; Un; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Den här uppsatsen analyserar och beskriver om översvämningar i Mölndalsån drabbar den omkringliggande bebyggelsen och vilka åtgärder som görs för att förebygga översvämningar. Då regnet kommer öka och det kommer bli allt hårdare vindar kommer översvämningarna öka i Göteborgsregionen, i bland annat Mölndalsån. Detta kan leda till översvämningar som kan komma att drabba Göteborgs stad, Mölndals stad och Härryda kommun. Exempelvis kan stora utgifter för reparation tillkomma vid ökande vattenflöden som orsakar skador på omliggande bebyggelse och miljö. En risk som skulle kunna uppträda om Mölndalsån blir översvämmad är att bebyggelse kan drabbas samt att de boende kan drabbas av både ekonomiska och personliga konsekvenser. Att drabbas ekonomiskt betyder att det kan bli kostsamt att betala skador som uppstår, att drabbas personligt betyder att människor som drabbas kan få sina ägodelar förstörda eller ådra sig en kroppslig skada. För att kunna besvara uppsatsens syfte har vi arbetat utifrån tre frågeställningar som är: – Hur påverkar översvämningar i Mölndalsån den omkringliggande bebyggelsen? – Förebyggs översvämningar i området? – Hur förebyggs översvämningarna i områdena kring ån? För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en litteraturstudie, som går ut på att vi läst tidigare forskning. Vi har även använt oss av två intervjuer, där vi har valt två informanter som arbetar inom de områden som är aktuella för vår uppsats. För att få en bredare förståelse, valde vi att intervjua Lars Adrian som arbetar mer med risk och sårbarhet och Ulf Moback som arbetar med klimatfrågor. Till slut gjorde vi även en observation, där vi gick till fots från Gårdadämmet till Mölndals centrum, där ån försvinner ner under marken. När vi gjorde observationen, antecknade vi allt vi såg och fotade för att minnas. Då vi genomförde tre olika metoder, kan vi få en djupare förståelse och vi kan stärka vår data. Resultatet visar att bebyggelse kring Mölndalsån kommer att drabbas olika beroende på vilket material husen är byggda med och hur nära de är placerade ån. Vi kunde även se och läsa att det berodde på åldern på bebyggelsen då de flesta äldre hus var byggda med betong och sten medan en hel del modernare hus var av glas. När vi observerade såg vi att många äldre byggnader var bevarade och i dessa byggnader är det idag företag och andra affärsverksamheter. Privatpersoner är däremot bosatta i bostäderna som ligger lite längre bort från ån. I Göteborgs stad kunde vi se många äldre byggnader medan i Mölndals stad kunde vi se flera moderna byggnader av glas som låg precis vid ån. I dessa byggnader av glas befann det sig olika bilföretag. För att förebygga översvämningar i Mölndalsån behövs det göras åtgärder i och kring Mölndalsån. En del åtgärder har redan gjorts av Mölndals stad, Härryda kommun och Göteborgs stad. De började att samarbeta för något år sedan eftersom ån går genom båda städerna och det som händer i ån i Mölndals stad påverkar ån på den sidan som ligger i Göteborgs stad och tvärtom. De åtgärder som idag finns, observerade vi, vilket gjorde att vi såg med egna ögon en del av de åtgärder som gjorts i Mölndalsån.
"Inget annat alternativ" Kvinnors syn på kollektivtrafiken inför ett hållbart persontransportsystem i Bergsjön, Göteborg
(2012-02-02) Blomqvist, Anna; Lekman, Annika; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Det här en studie vars syfte är att undersöka hur planerna för ett hållbart persontransportsystem utvecklas i en storstad med särskild uppmärksamhet på kvinnor i förorter. I en av våra två undersökningar redovisas med hjälp av en kvalitativ metod hur ett hållbart persontransportsystem i Göteborg kan utvecklas, med särskilt fokus på hur förutsättningarna ser ut i området Bergsjön. Vi undersöker även genom en kvantitativ metod ett urval av arbetsföra kvinnor i Bergsjöns resvanor, deras inställning till det befintliga persontransportsystemet samt vad de har för behov av förändringar inför ett hållbart transporsystem. Ett hållbart transportsystem tillåter individers och samhällens basbehov att fungera säkert, utan att försämra för människor och ekosystems hälsa och utan att försämra miljön för kommande generationer. Ett hållbart transportsystem uppnås genom flera initiativ. Dels behöver fossila bränslen ersättas med förnyelsebara alternativ, dels behöver städers bebyggelse och verksamheter förtätas så att en hög rörlighet inte är ett krav för att kunna delta i samhället, dels behöver kollektivtrafikens andel av resor öka. För att uppmuntra människor att övergå från bil till kollektiva färdmedel måste kollektivtrafiken kunna konkurrera med bilen som det mest effektiva och attraktiva färdmedlet. Människor måste känna att de vinner något på att välja att åka kollektivt och det kan ske dels genom att utveckla och förbättra kollektivtrafiken och dels genom tvingande styrmedel så som att höja bränslekostnader och införa trängselskatt. Göteborg är en geografiskt utspridd och funktionsuppdelad stad där det ofta går snabbare att färdas med bil än med kollektivtrafik. Genom kollektivtrafikprogrammet K2020 ska kollektivtrafikens andel av resorna i Göteborg fördubblas, men det är först efter en utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken. Bergsjön är en förort som ligger åtta kilometer från Göteborgs centrum. Bergsjöns befolkning består av en stor andel låginkomsttagare och få har tillgång till bil. Kollektivtrafiken står för nästan hälften av bergsjöbornas resor, de har passerat målet som Göteborg satt upp för kollektivtrafiken. I Bergsjön finns få arbetsplatser och eftersom Göteborg är en funktionsuppdelad och geografiskt utspridd stad är rörlighet en grundläggande förutsättning för att bergsjöborna ska kunna arbeta eller studera. Kvinnor reser oftare kollektivt än män, men det beror inte nödvändigtvis på att kvinnor är mer miljömedvetna än män. Genom intervjuer med 31 kvinnor bosatta i Bergsjön visade det sig att nästan ingen av de tillfrågade hade möjlighet att ta sig fram på ett annat sätt än med kollektivtrafiken. Bergsjöborna är ett föredöme för resten av staden med sin höga kollektivtrafikandel och kvinnor kan generellt ses som ett föredöme med sin höga kollektivtrafikandel. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att förhållandet kan ändras. Om det främsta skälet för kollektivtrafikresenärer att åka kollektivt är för att de inte har något alternativ så finns det en risk att de, vid möjlighet, övergår till bil. En ökad inkomst resulterar ofta i ett bilköp, och ökade inkomster samt en lägre arbetslöshet är eftersträvansvärt i Bergsjön. För att få människor att fortsätta åka kollektivt oavsett vilka andra möjliga färdsätt de har tillgång till och för att få bilister att välja bort bilen och istället åka kollektivt behövs en kollektivtrafik som kan tävla mot bilen i form av effektivitet, kostnad, bekvämlighet och trygghet. De 31 intervjuade kvinnorna hade många åsikter och förslag till förbättringar av kollektivtrafiken som till exempel bättre skyddade och upplysta hållplatser, tätare turer, bättre betal- och informationssystem och nyare vagnar. Det är viktigt att befolkningen har rätt att vara med och påverka i planeringen av samhällets kollektiva resurser – så att besluten blir demokratiska, speglar den breda allmänhetens behov och blir förankrade i verkligheten.
Hur rör du dig egentligen? En induktiv studie om män och kvinnors aktivitetsmönster och rörelser
(2012-02-02) Grahn, Loke; Fetibegovic, Mersija; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Författarna till den här uppsatsen ansåg att det fanns anledning till att studera kvinnors och mäns aktivitetsmönster med tanke på den jämställdhetsdebatt som råder i landet. Med följande studie kommer de kunna se hur verkligheten kan se ut i parrelationer. Därför valde de att studera tre kvinnor och tre män under en veckas tid. Personerna lever i parrelationer i de tre största städerna i Sverige. Metoden bestod av ”dagböcker” som respondenterna fick fylla i varje dag och maila tillbaka till författarna. Syfte och frågeställningar formulerades på följande vis: Syftet med följande studie är att öka förståelsen för hur könsroller, män och kvinnor emellan, kan påverka den fria tidens aktiviteter och rörlighet. 1. Finns det skillnader i män och kvinnors fritidsrelaterade aktivitetsmönster inom de tre paren? Hur ser skillnaderna ut? 2. Finns det skillnader mellan männen och kvinnorna vad gäller hushållsrelaterade aktivitetsmönster och hushållssysslor? 3. Finns det skillnader i fördelningen av hushållssysslor mellan de tre paren? Är de yngre paren mer jämställda än de äldre? 4. Hur kan skillnaderna mellan könen illustreras tidsgeografiskt med hjälp av individbanor? Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till hushållssysslor så som diska, plocka undan och städa. Det var slående hur ojämnt fördelade sysslorna var. Kvinnorna stod för merparten av alla hushållssysslor som föregick under den veckan som studerades. Det fanns även skillnader i nöjesaktiviteter i hemmet så som titta på TV, läsa eller surfa på internet. Männen dominerade datoranvändandet och kvinnorna läste mer än männen. Studien visar också att det fanns skillnader mellan par i olika åldrar vad gäller jämställdhet och hushållsarbete då de äldre visar sig vara mindre jämställda än de yngre paren. Gemensamt för alla paren var att arbetstiden tog upp mycket av deras tid under veckorna och det påverkade i sin tur de aktiviteter som gjordes innan och efter arbetet.
Skyltfönster, mötesplats eller upplevelserum? Föreställningar om det offentliga rummet i planeringen av tre centrala torg
(2012-02-02) Brask, Oscar; Wigforss Tibbling, Linnéa; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Det offentliga rummet är en oumbärlig del av alla stadsrum och har en såväl social som symbolisk betydelse. Inom den kommunala fysiska planeringen är de offentliga platserna föremål för föreställningar och beskrivningar som vittnar om vilken roll de tilldelas i dagens städer. Med detta som utgångspunkt har den här studien som syfte att beskriva och analysera hur det offentliga rummet kan beskrivas i dagens stadsplanering. För att uppnå syftet har vi formulerat och besvarat följande tre frågeställningar: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet kommer till uttryck i plandokumenten? - Vilka aktiviteter, funktioner och aktörer inkluderas i plandokumentens bild av det offentliga rummet? - Vilka skillnader och likheter finns det mellan de två exemplen? Dessa frågeställningar har tillämpats på två planprojekt: ett för Kungstorget och Grönsakstorget i Göteborg, samt ett för Stortorget i Kungsbacka. Studien är därmed en jämförande fallstudie, där avgränsade och verkligt förekommande fall har studerats och ställts mot varandra. Fallstudien har bestått av en dokumentstudie, där utvalda plandokument från de respektive kommunerna har tolkats och analyserats kvalitativt utifrån frågeställningarna. Analysen av plandokumenten resulterade i upprättandet av fyra olika teman för vardera fall som sedan jämfördes. De föreställningar om det offentliga rummet som huvudsakligen kommer till uttryck är att de dels beskrivs som representativa skyltfönster av staden, att de dels ska vara tillgängliga sociala mötesplatser samt att de slutligen ska innehålla och möjliggöra upplevelser och estetiska förnimmelser av stadsrummet. Dessa olika föreställningar, vilka framträder i olika hög grad hos de två fallen, medför att det beskrivna offentliga rummets aktiviteter, funktioner och aktörer varierar. Både i Kungsbacka och Göteborg är uppfattningen om det offentliga rummets sociala, representativa och estetiska betydelse tongivande i plandokumenten. I enlighet med Kärrholm (2008) och Olsson (1998) drar vi slutsatsen att planeringen i Göteborg och Kungsbacka banar väg för en tilltagande pedestrianisering, samt att det offentliga rummets representativa funktion ges stor uppmärksamhet i plandokumenten, men betonas i Kungsbacka till en lägre grad. Tidigare forskning om det offentliga rummet pekar på en tendens av privatisering, men utifrån denna fallstudie kan en sådan förändring inte skönjas i planeringen av Grönsakstorget, Kungstorget eller Stortorget. Även om det råder stor medvetenhet om det offentliga rummens betydelse för ekonomiska intressen och aktörer är den sociala aspekten fortfarande i förgrunden. Relationerna mellan de olika föreställningarna om det offentliga rummet är emellertid inte oproblematiska, då de med sina olika bilder av det offentliga rummets funktion riskerar att hamna i konflikt med varandra om representativiteten blir den huvudsakliga ordnande principen.
Perspektiv på bilder av turistdestinationen Göteborg - En studie av stadens officiella besöks- och evenemangsguide goteborg.com
(2012-02-14) Dahlgren, Linda; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning I uppsatsen behandlas hur platser inom turismnäringen presenteras genom bilder. Inom turismnäringen har bilder flera användningsområden. Exempelvis kan de kommunicera idéer om platser, eller modifiera och förbättra samma idéer. Men de kan också förstärka system av tankar då de värderingar och föreställningar som förknippas med en plats många gånger används för att marknadsföra platsen. Syftet med undersökningen är att undersöka hur turistdestinationen Göteborg presenteras på den officiella stadsguiden goteborg.com. Två stycken frågeställningarna har formulerats: ”Vem får utrymme på goteborg.com?” och ”Vilket sammanhang kan utläsas mellan de som ges utrymme på goteborg.com?”. Det teoretiska ramverket är uppbyggt av definitioner av platsbilder samt teorier kring hur turismnäringen skapar en diskurs med hjälp av dessa. I uppsatsen ses turismnäringens platsbilder som stereotypa och visar endast en liten del av de olika identiteter och kulturyttringar som en plats innehåller. Det finns en egen diskurs inom turism som gör en uppdelning mellan ”Vi” och ”De”, och som blir tydlig i de bilder som produceras för att marknadsföra olika destinationer. Med hjälp av den postkoloniala teoribildningen görs en fördjupning i temat ”Vi och De” för att understryka och problematisera de förhållanden som finns på lokal nivå. En kvantitativ bildanalys genomförs av ett urval bildmaterial från goteborg.com som framkallar ett mönster av en enahanda bild med betoning på ett västerländskt perspektiv, kvinnan, de vuxna, och turistens dominerande position. En modell utvecklas som ett förslag på hur diskussion kan föras kring platsbilden och nya bilder av destinationen kan uttryckas. En slutsats som dras är att en postkolonial problematik existerar på västerländska destinationer i och med det avstånd som skapas genom de platsbilder som turismnäringen framställer.
Kampen om konstgräsplaner - en geografisk studie om tillgängligheten till konstgräsplaner i Göteborgs kommun
(2012-02-14) Lassinantti, Ranjan; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Abstract Title: The battle of artificial turf fields- A geographical study on the accessibility of artificial turf fields in the municipality of Gothenburg Author: Ranjan Lassinantti Institute: Department of cultural and economic geography Tutor: Anders Larsson Date: 2012-01-09 Number of pages: 51 pages Language: Swedish with Summary in English Keywords: accessibility, artificial turf fields, football, mapping, interviews Summary: Background: This study focuses on accessibility of artificial turf fields in the municipality of Gothenburg. People in football clubs find it difficult to get trainings scheduled at artificial turf fields; they say there are too few. The Sports and Association Management of Gothenburg has decided, in consultation with the Football Association of Gothenburg, to invest in the conversion of clay fields and a number of natural grass fields to artificial turf fields. They also have the ambition to increase the number of areas suitable for artificial turf fields. The question is whether the problem really is that there are too few artificial turf fields in the city, or if the cause of the congestion may simply be something else. Objective: The study aims to illustrate the availability of artificial turf fields in the municipality of Gothenburg and seek suggestions for improving availability. Method: To fulfill my purpose and answer my questions, I used quantitative and qualitative research methods. The quantitative method chosen consisted of mapping and compiling data, and the qualitative method chosen was interviews performed to collect information. The quantitative information collected from Gothenburg Football League’s database and Sports and Association Management’s booking system. The eight persons participating in my study were active in either The Gothenburg Football Association, The Sports and Association Management, football clubs and/or sports high schools. Result: The study concludes that the clubs have different geographical conditions in terms of distance to artificial turf fields. Also, training times are not distributed evenly among the clubs. The problems that seem to lie behind are: The land price increase in relation to distance from the city center; sporting activities in the districts are not regulated; people are drawn into the heart of the city; the number of active exercisers is not evenly distributed on the artificial turf fields; and the allocation of training times are unevenly distributed internally between different club teams. Suggested solutions to improve the situation are to establish more artificial turf fields, enlighten compounds where there are available training times, constructing artificial grass adjacent to the tram lines and the stadium Gamla Ullevi, and to streamline its operation. Teachers in special sport football does not experience same problem with availability.
Ethnic congregation as a segregation factor in Göteborg, Sweden - A study of residential ethnic segregation amongst affluent and poorer immigrants
(2012-02-22) Igerud, Max; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Summary Recent research into the Swedish urban residential segregation situation has moved towards an explanatory framework which, rather than taking the point of view that ethnic segregation is reducible to economic, migratory or demographic factors, takes its starting point in ethnicity itself and the actions of the Swedish host population in particular. Within this body or work, little has so far been done to establish whether co-ethnic congregation is one of the driving forces on the city-wide general level. This thesis aims to partially fill that gap. The method deployed uses a data extract covering the total adult population of Göteborg in 2008. This is divided into ethno-cultural groups based on country of birth as well as income groups by splitting out those residents with a purchasing power enabling a relatively free choice on the urban housing market. The ethnic composition for each of the city’s small scale neighbourhoods is calculated and projected as totals for these population groups using the segregation measure of exposure. The resulting figures show the ethnic neighbourhood compositions of the city on the general, systemic level based on the resident’s own ethnic belonging and economic power. This allows an analysis of residential co-ethnic congregation, as well as possible avoidance/flight dynamics between ethnic groups, by looking at the character of the neighbourhoods chosen in the absence of significant economic constraints. The result strongly support that Swedish self-segregation is a considerable factor driving the ethnic residential segregation of the city. It reconfirms that immigrant neighbourhoods are ethnically mixed. However, the results show clear indications of residential congregation along finer ethnic lines within this pattern. It establishes that co-ethnic congregation is not alleviated by sufficient income to enable a freer choice of residence. The ethnic hierarchy reconfirmed and the flight/avoidance behaviours indicated support the recently developing framework within Swedish segregation research viewing residential segregation in light of structural racialization or more generally polarisation, with the qualification that co-ethnic congregation is an important dimension within these theory frameworks.
Sveriges biståndspolitiska förändringar för Afrika med landexemplet Uganda - En undersökning gjord ur ett svenskt biståndspolitiskt perspektiv
(2012-02-22) Klingberg, Simon; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Abstract The Swedish aid has in recent years been undergone major transformations and changes. It all started from when the Alliance got access to power. The number of countries to cooperate with on poverty reduction was significantly decreased and the reason to that was the implementation of the goals in the Paris agenda in all aid which were set up by the global donor community and meant increased efficiency in planning, implementation and evaluation. Sweden has a long story in giving aid and also we have some goals that are not being moved since it all started, for example the goal on one percent of the GDP will go to aid every year. This makes us like a role model for the global donor community because we also are active in discussions in further developing of regulations and laws. Therefore they call us a soft donor, but in fact almost every goal that we have is created and controlled by the whole community and a document which all of us have signed. Both national and international commitments are related in some way through overall goals. My purpose of this paper is to clarify if and in what ways Sweden´s politics of aid to Africa have changed from 2006 when the government arrived to the leading position of our country until today. The aid of politics for Uganda is set like an example. Sweden acts in an open way between donors and receivers and has quite a lot of respect due to the leadership of the European Union in 2009 and also because of our very democratic way of being. We discuss and solves things out. My study shows that changes in the aid policy current to Sweden and Africa with the example of Uganda are in responsibility due to faster changes when sectors in a partner country are phased out quick. More documents to rely on are also very significant. The establishment of a Swedish embassy in Uganda 2006 increased the presence of Sweden in the country and maybe our democratic ideas because of that can have an increased impact. It´s hard to draw any conclusions of the aid to Uganda in that short period of time, but the documents have changed their values and focus over the past five years. That includes also changes in what directions the aid will take in the present future.
Kollektivtrafik och cykel ger förutsättning för hållbart resande - En studie om planering för att öka hållbart resande och skapa hållbar utveckling i Halmstads kommun
(2012-02-27) Jonasson, Amanda; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att ha en bra trafiksituation i en kommun är mycket viktigt. Det är viktigt för att skapa en god möjlighet för människor att kunna förflytta sig på ett enkelt och smidigt sätt med god geografisk räckvidd. Att ha ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar dessutom hållbarheten i kommunen, både vad gäller människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt, samt för samhället i stort då det inte tär på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafiken gör. Ett utvecklat kollektivtrafiksystem är också något som välkomnas hos de allra flesta, samtidigt som det för många är svårt att välja bort bilen som färdmedel. Detta för att det är ett fordon som bidrar till flexibilitet och bekvämlighet i vardagen och är förknippat med många positiva känslor. Då bilismen ökar från år till år är det viktigt att komma fram med ett bra alternativ till det för att skapa hållbara samhällen i framtiden. Syftet med denna uppsats är att ingående undersöka hur en enskild kommun kan öka den lokala och regionala kollektivtrafiken och andra hållbara transporter med olika typer av infrastruktur som stöd. Jag har valt att som fall ingående analysera hur Halmstads kommun arbetar med att skapa hållbara transporter. För att kunna uppnå syftet ställs följande frågeställningar: • Hur kan användningen av kollektiva färdmedel öka i en kommun? • Hur kan olika typer av infrastruktur öka kollektivtrafiken i en kommun? Det handlar om hur teknisk, fysisk och social infrastruktur (service och information) kan öka kollektivtrafiken i en kommun. Fallet Halmstad valdes dels för att det är en ekokommun med värderingar som värnar om miljön, och dels för att de har kommit långt i sitt arbete för ett mer hållbart transportsystem. Som metod valdes en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med planerare och dokumentstudie av Halmstads kommuns Handlingsprogram för Hållbara transporter – transportstrategi för Halmstad 2030, Halmstads kommuns Handlingsprogram för hållbara transporter – transportplan för Halmstad 2030, Cykelplan 2010, samt Halmstad resecentrum. Genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar med transportfrågor, som trafikstrateg och trafikutvecklare, ges en bra inblick i hur arbetet och planeringen rent konkret går till i en kommun samt hur prioriteringarna ser ut. Intervjuerna tillsammans med analysen av dokumenten visar hur det går att ändra trafiksituationen i den enskilda kommunen mot ett mer hållbart transportsystem, där det tas hänsyn till både människors hälsa och deras välbefinnande samt till naturen där den negativa påverkan minimeras. För att uppnå hållbarhet skall det ske hållbar utveckling ur både ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Resultatet visar att det går att skapa ett mer hållbart transportsystem, men att det tar mycket tid och hårt arbete. Det finns flera olika typer av infrastrukturlösningar som kan öka kollektivtrafiken och andra hållbara transporter i en kommun, och det är en blandning av teknisk och fysisk infrastruktur samt ökad information och service som ger bästa resultat. Resultatet visar också att bästa sättet att uppnå ökad kollektivtrafik inte enbart handlar om att öka mängden bussar, tåg och deras rutter i kommunen, utan att även parallellt öka användandet av cykel och gång, och på så sätt även öka antalet cykel- och gångbanor så att framkomligheten blir bättre. Detta är viktigt då cykel och gång ökar kollektivtrafikens chans att konkurrera med bilen. Det bör alltså planeras för både kollektivtrafik, gång och cykel för att uppnå bättre kollektivtrafik och ett hållbart transportsystem.
Tillgänglighet på en avreglerad kollektivtrafikmarknad - En studie om möjligheterna att nå transportpolitisk måluppfyllelse
(2012-04-04) Strandberg, Klara; Strandberg, Maria; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Den 1 januari 2012 börjar en ny kollektivtrafiklag gälla vilken innebär ett marknadsöppnande där kommersiella aktörer får rätt att bedriva kollektivtrafik och konkurrera på marknaden om resenärer. Syftet med det fria marknadstillträdet är enligt regeringen att konkurrens ska leda till ett ökat utbud av kollektivtrafik vilket väntas få fler människor att välja kollektiva färdmedel. Den viktigaste utgångspunkten för åtgärder inom transportsektorn ska vara det transportpolitiska målet och dess preciseringar. Regeringens transportpolitiska mål är att säkerställa en samhällhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Den transportpolitiska målsättningen är uppdelad i två delmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Hänsynsmålet berör säkerhet, hållbar utveckling och hälsa. Vår studie fokuserar på funktionsmålet, vilket har som syfte att skapa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för alla medborgare i hela landet. Kollektivtrafiken ses som ett betydelsefullt medel för måluppfyllelse. Den nya kollektivtrafiklagen bör således bidra till att uppfylla målet om ökad tillgänglighet. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning de möjliga konsekvenserna av lag (2010:1065) om kollektivtrafik är i linje med regeringens transportpolitiska funktionsmål om ökad tillgänglighet. Syftet har preciserats i två frågeställningar:  Hur har regeringen beaktat och hanterat det transportpolitiska funktionsmålet samt de till lagstiftningen bakomliggande utredningarna i proposition 2009/10:200 ny kollektivtrafiklag?  Vilka möjliga konsekvenser på tillgängligheten kan lag (2010:1065) om kollektivtrafik få? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av metoden argumentationsanalys med syfte att i lagstiftningen utröna hur regeringen argumenterar för att funktionsmålet ska uppfyllas samt med vilka medel. Vi har även använt oss av lagstiftningens bakomliggande utredningar där vi identifierat utredarnas bedömningar av konsekvenser samt deras argumentation för hur lagstiftningen bör utformas, med syftet att bedöma hur regeringen beaktat detta i propositionen. Då den svenska avregleringen ännu inte genomförts är det givetvis svårt att idag säga något om reformens utfall. För att besvara den andra frågeställningen har vi med hjälp av en litteraturöversikt över erfarenheter av avregleringen av busstrafiken i Storbritannien samt avregleringen av den svenska taximarknaden bedömt möjliga konsekvenser. Undersökningen visar att avregleringen riskerar att få konsekvenser i form av prisökningar vilket kan leda till att möjligheterna för olika samhällsgrupper, som resurssvaga eller kvinnor, att använda kollektivtrafiken begränsas vilket kan göra att deras tillgänglighet till samhällsfaciliteter minskar. Även geografiska ojämlikheter kan bli en konsekvens av det fria marknadstillträdet då risken finns att de kommersiella aktörerna i större utsträckning kommer att etablera trafik i trafikstarka områden och att det är där det kommer skapas en differentierad marknad med valfrihet för resenären. I trafiksvaga områden är det inte lika troligt att konkurrens kommer leda till valfrihet genom ett differentierat utbud och således inte heller till förbättrad tillgänglighet. Det offentligas möjligheter att komplettera den kommersiella trafiken riskerar att begränsas genom möjligheten att överklaga allmän trafikplikt och genom borttagandet av skadlighetsprövningen, vilket kan leda till att tillgängligheten inte kommer att förbättras i trafiksvaga områden. Korta anmälningstider för in- och utträde på marknaden, att tidtabellsändringar inte regleras samt obefintlig reglering av samordning av betal- och biljettsystem riskerar att leda till att kollektivtrafikmarknaden blir mer instabil och att samordningen blir sämre. Infrias detta menar vi att det kan leda till att regeringens avsikter med lagstiftningen, att genom ett ökat resande med kollektivtrafik öka tillgängligheten, inte infrias. Således finns en risk för att lagstiftningens konsekvenser inte heller kommer att bidra till transportpolitisk måluppfyllelse. Vi anser därmed att de möjliga konsekvenser vår studie visar på inte ligger i linje med regeringens övergripande transportpolitiska funktionsmål om ökad tillgänglighet.
Besökare i närnaturen till två socioekonomiskt segregerade bostadsområden - Fallstudie ur ett trygghetsperspektiv
(2012-06-08) Eiane, Maren; Rudolfson, Diana; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att studera närnatur och dess påverkan på omgivningen är mycket intressant eftersom den innehar flera positiva effekter på samhället. Människor kan exempelvis påverka både fysisk och psykisk hälsa på ett positivt sätt genom aktivitet och avkoppling. Denna fördelaktiga påverkan kan människor endast ta till sig om naturområden upplevs som trevliga och trygga. Trygghet är dock en individuell uppfattning och är ofta förknippad med tidigare erfarenheter. Genom att naturområden finns tillgänglig nära bostäder underlättar det för vistelser i naturen. För många svenskar är natur och friluftsliv en naturlig del av uppväxten och de utvecklar en trygghetskänsla för naturen då de känner sig hemma i miljön. Människor som däremot inte vistas regelmässigt inom naturen kan var utan samma trygghetskänsla. Det är därför viktigt att ta olika personers preferenser i åtanke för utveckling av grönområden. Det finns idag inte tillräcklig med forskning som kopplar närnatur med socioekonomiska förutsättningar och hur trygghetskänslan kan variera efter detta. Därför är det spännande att göra egna studier på området. Därav är syftet med denna kandidatuppsats att reda ut hur avstånd spelar in för besök i närnaturen och vilka besökarna är. Samt om det är någon skillnad i hur besökarna i socioekonomiskt segregerade bostadsområden upplever den angränsande naturen. För att besvara syfte har följande tre frågeställningars formulerats 1. Hur ser det geografiska avståndet ut mellan bostadsområde och natur, skiljer sig detta mellan fallstudieområdena och hur reflekterar detta besöksfrekvensen? 2. Vilka är besökarna i den angränsande naturen till socioekonomiskt olika bostadsområden? 3. Är det någon skillnad i hur närnaturens besökare uppfattar tryggheten i fallstudieområdena? Genom frågeundersökningar och observationer har detta studerats. Resultaten visar till att båda fallstudieområden har hög tillgång till natur från bostadsområdet. Kvinnor och män i alla åldrar vistas i närnatur, dock skiljer åldersgrupper samt etnicitet mellan fallstudieområdena. När det kommer till trygghet är det variation i vem som känner sig trygga att vistas i närnatur och vem som inte gör detta. Kort summerat är det främst kvinnor inom bostadsområden med lägre socioekonomisk status som känner sig otrygga med att vistas i närliggande natur.

Browse

Browsing Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Issue Date