Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/802

Browse

Now showing 1 - 20 of 26

Att planera för ett jämställt transportsystem. En fallstudie av Göteborgs kommun
(2012-09-11) Olovson, Hanna; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel – bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar. Det som jag vill undersöka med denna uppsats är hur långt detta förändringsarbete har kommit i Göteborgs kommun idag. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur politiker och planerare inom transportsektorn i Göteborgs kommun ser på jämställdhets- och genusfrågor samt hur de ser på kopplingar mellan dessa frågor och miljöfrågor. Syftet skall undersökas genom att finna svar på följande frågeställningar:  Vilka verktyg och metoder använder planerare och politiker för att hantera genus- och jämställdhetsfrågor i sitt dagliga arbete?  Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever planerare och politiker att det uppkommer i arbete med jämställdhetsfrågor i trafikplaneringen?  Hur ställer sig planerare och politiker till att integrerat arbeta med jämställdhets och miljöfrågor? Genom intervjuer med både planerare och politiker har jag försökt att besvara ovanstående frågeställningar. Slutsatserna jag kan dra är att det finns intresse bland planerare att arbeta med jämställdhetsfrågor, men att det inte sker särskilt mycket rent praktiskt. Det finns flera verktyg och metoder, men planerarna och politikerna vet inte om dessa och har inte använt sig av dem. De efterfrågar istället nya verktyg och metoder. Det som har arbetats med mest när det kommer till jämställdhet är trygghet för kvinnor, detta har både planerarna praktisk erfarenhet av och politikerna har varit med och fattat sådana beslut. Men utöver trygghetsfrågorna så har det inte skett något praktiskt arbete som har bäring på jämställdhet, som mina informanter har känt till. Kunskapen om genusfrågor är ganska låg och varierande mellan mina informanter. Det finns de som uttrycker att jämställdhetsarbetet är klart, medan andra säger att det knappt har börjat. När det kommer till kopplingar mellan miljö och jämställdhet så ser inte informanterna det själva som en självklar koppling men de talar ändå helt automatiskt om kollektivtrafik och cykling när jämställdhet kommer på tal. Men när frågan ställs om hur de två områdena skulle kunna kopplas samman, då blir det svårare för informanterna att svara. Generellt så är kollektivtrafik ett hett ämne som både planerare och politiker gärna talar om och då i formen som ett kvinnligt transportmedel. Uppfattningen bland planerarna är att om kollektivtrafiken utökas så kommer kvinnorna få det bättre och jämställdheten ökar därmed.
Attityder till varg - En kvantitativ enkätstudie om attityder till varg i det tätortsnära landsbygdssamhället Diseröd
(2013-04-17) Olsson, Terese; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt. Människor boende på dessa orter kan tänkas spendera en del tid i städer men samtidigt ha sitt boende på landsbygd. Hur ser dessa människor på vargens förekomst i närheten av hemmet? Denna studie som syftar till att undersöka människors attityd och acceptans till vargens förekomst i det tätortsnära landsbygdssamhället Diseröd är en kvantitativ enkätstudie. Det visar sig att de allra flesta av alla svaranden har god kännedom om varg och vargreviret vilket betyder att vargfrågan är mycket aktuell och engagerar många människor. Resultatet av undersökningen visar att stora delar (41 %) anser att det är negativt att varg finns i närheten i närheten av tätbebyggt område där de bor. Anledningen till att en så stor del är negativa kan föranledas av att så många som 20 % av alla svarande personligen har sett varg i trakten. Kvinnor är överrepresenterade av de som både ser mest varg och de som är mest rädda för varg. Även om många är negativt inställda till rovdjuret anser majoriteten att de inte är rädda för varg, 42 % anser emellertid att de är rädda. Resultatet visar också att övervägande delen inte anser att vargförekomsten utgör något hinder för dem att utföra aktiviteter i området, 16 % anser dock att vargen utgör ett hinder. Nästan hälften av alla tillfrågade svarar att de inte vet om de skulle röra sig utomhus i samma utsträckning om det blev fler vargar i trakten. Det betyder att attityder/rädsla och acceptans kan omvärderas på grund av vilka erfarenheter som människor får över tid.
Besökare i närnaturen till två socioekonomiskt segregerade bostadsområden - Fallstudie ur ett trygghetsperspektiv
(2012-06-08) Eiane, Maren; Rudolfson, Diana; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att studera närnatur och dess påverkan på omgivningen är mycket intressant eftersom den innehar flera positiva effekter på samhället. Människor kan exempelvis påverka både fysisk och psykisk hälsa på ett positivt sätt genom aktivitet och avkoppling. Denna fördelaktiga påverkan kan människor endast ta till sig om naturområden upplevs som trevliga och trygga. Trygghet är dock en individuell uppfattning och är ofta förknippad med tidigare erfarenheter. Genom att naturområden finns tillgänglig nära bostäder underlättar det för vistelser i naturen. För många svenskar är natur och friluftsliv en naturlig del av uppväxten och de utvecklar en trygghetskänsla för naturen då de känner sig hemma i miljön. Människor som däremot inte vistas regelmässigt inom naturen kan var utan samma trygghetskänsla. Det är därför viktigt att ta olika personers preferenser i åtanke för utveckling av grönområden. Det finns idag inte tillräcklig med forskning som kopplar närnatur med socioekonomiska förutsättningar och hur trygghetskänslan kan variera efter detta. Därför är det spännande att göra egna studier på området. Därav är syftet med denna kandidatuppsats att reda ut hur avstånd spelar in för besök i närnaturen och vilka besökarna är. Samt om det är någon skillnad i hur besökarna i socioekonomiskt segregerade bostadsområden upplever den angränsande naturen. För att besvara syfte har följande tre frågeställningars formulerats 1. Hur ser det geografiska avståndet ut mellan bostadsområde och natur, skiljer sig detta mellan fallstudieområdena och hur reflekterar detta besöksfrekvensen? 2. Vilka är besökarna i den angränsande naturen till socioekonomiskt olika bostadsområden? 3. Är det någon skillnad i hur närnaturens besökare uppfattar tryggheten i fallstudieområdena? Genom frågeundersökningar och observationer har detta studerats. Resultaten visar till att båda fallstudieområden har hög tillgång till natur från bostadsområdet. Kvinnor och män i alla åldrar vistas i närnatur, dock skiljer åldersgrupper samt etnicitet mellan fallstudieområdena. När det kommer till trygghet är det variation i vem som känner sig trygga att vistas i närnatur och vem som inte gör detta. Kort summerat är det främst kvinnor inom bostadsområden med lägre socioekonomisk status som känner sig otrygga med att vistas i närliggande natur.
Degraderade städer - En studie av urbanitet hos städer i Polen som förlorat sina stadsrättigheter
(2013-04-17) Dymitrow, Mirek; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Using the example of 55 former towns in Greater Poland, the author investigates the belief that towns formerly deprived of town privileges are the most likely to be qualified as future formal urban entities. This paper approaches the subject of urban deprivation and restitution with a multiaspectual study of the concept of urbanity. Since a preponderance of Polish degraded towns possess a prominent urban physical structure, the study focuses mainly on urban morphology as a contributing factor to urbanity. Other approaches include the central place theory, demographic conditions and the role of urban perception. Taking into account Poland’s shifting geopolitical history the study also seeks to identify and explain spatial patterns of varying degrees of urbanity among the studied towns. A secondary spatial approach analyses the distribution of urbanity in relation to greater regional centers according to the concept of core–periphery. By applying an integrated index scale based on an array of scientific theories the study measures and classifies the present urbanity status of former towns. Given their overall high summary values the study verifies that former towns are highly predestined to have their town privileges restored. Finally, the prevailing inertia to restitutions of town privileges in Poland is discussed, concluding that lack of legal criteria as well as common ignorance are the main barriers hampering the evolution of a proportional urban network.
Ethnic congregation as a segregation factor in Göteborg, Sweden - A study of residential ethnic segregation amongst affluent and poorer immigrants
(2012-02-22) Igerud, Max; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Summary Recent research into the Swedish urban residential segregation situation has moved towards an explanatory framework which, rather than taking the point of view that ethnic segregation is reducible to economic, migratory or demographic factors, takes its starting point in ethnicity itself and the actions of the Swedish host population in particular. Within this body or work, little has so far been done to establish whether co-ethnic congregation is one of the driving forces on the city-wide general level. This thesis aims to partially fill that gap. The method deployed uses a data extract covering the total adult population of Göteborg in 2008. This is divided into ethno-cultural groups based on country of birth as well as income groups by splitting out those residents with a purchasing power enabling a relatively free choice on the urban housing market. The ethnic composition for each of the city’s small scale neighbourhoods is calculated and projected as totals for these population groups using the segregation measure of exposure. The resulting figures show the ethnic neighbourhood compositions of the city on the general, systemic level based on the resident’s own ethnic belonging and economic power. This allows an analysis of residential co-ethnic congregation, as well as possible avoidance/flight dynamics between ethnic groups, by looking at the character of the neighbourhoods chosen in the absence of significant economic constraints. The result strongly support that Swedish self-segregation is a considerable factor driving the ethnic residential segregation of the city. It reconfirms that immigrant neighbourhoods are ethnically mixed. However, the results show clear indications of residential congregation along finer ethnic lines within this pattern. It establishes that co-ethnic congregation is not alleviated by sufficient income to enable a freer choice of residence. The ethnic hierarchy reconfirmed and the flight/avoidance behaviours indicated support the recently developing framework within Swedish segregation research viewing residential segregation in light of structural racialization or more generally polarisation, with the qualification that co-ethnic congregation is an important dimension within these theory frameworks.
Friluftslivet i Dals-Ed - En studie av friluftslivet i en glesbygdskommun
(2013-04-17) Ekberg, Robert; Lindqvist, Jessica; Madar Johansson, Martin; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker. Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna. Det är därför intressant att undersöka friluftslivet i en glesbygdskommun som Dals-Ed och se om friluftsmönstret skiljer sig från de nationella undersökningar som gjorts. Syftet med denna undersökning är att belysa friluftslivet i Dals-Eds kommun, med särskilt avseende på kommuninvånarnas efterfrågan på och tillgänglighet till naturpräglade områden för friluftslivsutövande. Syftet är även att undersöka vad som kan förbättra den mentala och fysiska tillgängligheten till dessa områden hos kommuninvånarna. För att undersöka friluftslivet i kommunen har en enkätundersökning utförts. Studien har även innefattat analyser av den fysiska tillgängligheten till naturpräglade områden med hjälp av Geografiska Informationssystem (GIS). Uppsatsen består således av två artiklar som behandlar de två olika metoderna. Resultatet från vår undersökning visar att friluftslivet i en glesbygdskommun som Dals-Ed verkar stämma relativt bra överens med vad tidigare forskning har sagt om utövandet på nationell nivå. I kommunen karaktäriseras friluftslivet främst av att det är enkelt och brett. Alltså något som de flesta kan ta del av och att det samtidigt inte kräver några särskilda förutsättningar gällande naturpräglade områden. Det betyder även i de flesta fall att det inte krävs någon avancerad utrustning. Skyddade naturområden verkar idag inte ha någon större betydelse för utövandet av friluftsliv i kommunen. Det är dock viktigt att ha i åtanke att Dals-Ed är en kommun med en stor mängd övriga naturpräglade områden. Det har även framkommit att det finns en del fysiska hinder för utövandet av friluftsliv till exempel vägbommar. Några av de fysiska hindren kan också vara mentala hinder, då vetskapen om att det finns fysiska hinder kan påverka den mentala inställningen. Åtgärder som kommunen kan utföra för att öka både den fysiska och mentala tillgängligheten till naturpräglade områden är att arbeta mer med att informera. Informera om vad som finns att göra i kommunen i form av aktiviteter och organisationer, samt vilka områden som lämpar sig för friluftsliv. En anledning till att markägare sätter upp vägbommar kan ha att göra med hur besökare beter sig på deras marker, ett problem som också skulle kunna lösas genom informationsspridning.
Gentrifiering i Göteborg - En studie av fenomenet gentrifiering i sex centralt belägna primärområden i staden
(2012-10-09) Franzén, Sarah; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Studien behandlar det mångfacetterade fenomenet gentrifiering, vilket kan ta sig en lång rad av uttryck, och eventuell förekomst av gentrifiering i några utvalda områden i Göteborg. De utvalda studieområden i staden är sex centralt lokali-serade primärområden: Inom Vallgraven, Brämaregården, Masthugget, Kungsla-dugård, Kålltorp samt Guldheden. Utvald studieperiod är åren 1990, 2000 och 2010. Gentrifiering som fenomen, dess uttryck och eventuella orsaker beskrivs i uppsatsen. Gentrifieringsprocesser i staden identifieras med hjälp av för studien utvalda indikatorer, indelade i kategorierna befolkningssammansättning, ekono-miska förutsättningar och boendesituation i respektive område. I studien inklude-ras också en granskning av Göteborgs stads policys vad gäller bostadsbyggande och bostadspolitik. Ett försök till att granska aktörer inom Göteborgs stad gällande kunskaper kring gentrifiering genom informantintervjuer görs också. Resultaten av indikatorstudie och informantintervjuer tolkas och presenteras. Indikatorstudien tolkas dels per indikator, och dels per primärområde. Tolkning och analys av informantintervjuerna sker med grund i av ovan nämnda policys. Studien visar att förändringar som kan ha orsakats av gentrifiering går att identifi-era i alla de utvalda primärområdena. Misstankar om gentrifiering är dock starkast i primärområdena Inom Vallgraven och Masthugget. Brämaregården visar tenden-ser till en specifik typ av gentrifiering kallad nybyggnadsgentrifiering, medan Kungsladugård inte visar några direkta drag av gentrifiering. För primärområdena Kålltorp och Guldheden, vilka sett till karaktär liknar varandra, är det svårare att bedöma om gentrifiering ägt rum.
Gröna skolgårdar i centrum. Barns tillgång av natur under skoltid i Göteborgs Stad
(2012-09-11) Gustafsson, Emelie; Nyström, Adam; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola. Att gröna friytor finns att tillgå där barnen spenderar sin tid är därför essentiellt för att dessa ska vara tillgängliga och skolan är en plats där barn måste spendera många timmar av sin dag, under många år. Undersökningen genomfördes i SDN Centrum, i Göteborg. Centrum är ett område som inhyser många varierade aktiviteter och är tätt bebyggt. I SDN Centrum finns också en stor mängd skolor, såväl fristående som kommunala. Mängden friskolor i SDN Centrum är fler i relation till övriga Göteborg och det gör området unikt. Vi har därför undersökt resultatet från skolgårdsundersökningen i förhållande till skolornas ägandeform, för att analyser om det förekommer några skillnader. Göteborgs Stad har som uttalad strategi för att hantera befolkningstillväxten, att förtäta staden. Förtätningen innebär att den nuvarande bebyggelsen ska förtätas med kompletterande bebyggelse och den geografiska spridningen av staden ska dämpas. Att undersöka tillgången av mark som erbjuder naturkontakt är därför mycket aktuellt i Centrum. Därav formades syftet som är att undersöka elevers tillgång av natur under skoltid på skolor centralt belägna i en svensk storstad. Vidare undersöktes skolornas närhet till gröna friytor, då dessa kan användas som komplement till den egna skolgården. Undersökningen genomfördes med observationer för att bedöma huruvida skolgårdarna erbjuder möjlighet till naturkontakt. För att bedöma skolornas närhet till gröna friytor utfördes en GIS-analys, där skolgårdarna och grönområdena karterats. Resultatet från de föregående undersökningarna kombineras i en gemensam karta för att ge en helhetsbild över situationen i SDN Centrum. Undersökningen visade att ett begränsat antal skolgårdar hade inslag av natur. Resultatet i jämförelse med ägandeformen visade att inga tydliga mönster kunde utläsas, men att resultatet var jämnare bland de kommunala skolorna och att det var mer utspritt för de fristående. Vidare visade undersökningen att många skolor använde de närliggande gröna friytorna som komplement till den egna skolgården och att de södra delarna av SDN Centrum hade högre tillgång av gröna friytor, än området i övrigt. I och med förätningen som sker i Göteborg och som ska koncentreras till stadens centrala delar menar vi att allt för stor tilltro, från skolorna läggs till användandet av dessa och att en minskning av gröna friytor, i skolornas närhet kan komma att få stora konsekvenser för elevernas möjlighet till naturkontakt, under skoltiden.
Gröna tak - En studie om hur gröna tak kan vara en del av en hållbar stadsplanering
(2012-09-11) Engel, Sofie; Jernberg, Saga; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan. Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt. Vi måste utnyttja alla stadens ytor för att optimera staden och dess funktioner utan att förlora grönskan och dess funktioner. Gröna tak skulle kunna vara en del i en sådan lösning. För att bilda oss en uppfattning om gröna tak och dess roll behandlar bakgrundstudien olika aspekter från hållbar utveckling till Göteborgs förutsättningar via gröna tak och dess för- och nackdelar samt exempel på hur andra länder har implementerat detta. Denna litteraturgenomgång visar att gröna tak är ett gammalt koncept som kan och har implementeras på olika sätt samt av olika anledningar runt om i världen. För att se vilken roll gröna tak skulle kunna spela i planeringen av den hållbara staden har vi valt att göra en aktörsstudie där vi genomför intervjuer med aktörer från olika branscher om deras syn om detta ämne. Aktörerna har valts ut genom ”snöbolls-metoden” där målsättningen är att de ska ha en koppling till och ha olika perspektiv på hur staden kan planeras. Vid formulering av våra intervjufrågor vill vi ha svar på vad hållbar stadsplanering är samt förutsättningar och hinder för hur gröna tak kan bli en del av planeringen av staden enligt dessa aktörer. Vårt resultat visar att alla aktörer tycker att hållbarhet i stadsplanering är viktigt och jobbar med det på olika sätt. Alla har en positiv attityd till gröna tak och tror att de kan vara en del av en hållbar stadsplanering förutsatt att de för med sig vissa önskade vinster. Våra aktörer nämner dock vissa hinder för implementering som måste åtgärdas innan gröna tak kan få en större roll i planeringen av Göteborg. Exempel på dessa är kostnad, okunskap samt strukturella hinder.
Hur rör du dig egentligen? En induktiv studie om män och kvinnors aktivitetsmönster och rörelser
(2012-02-02) Grahn, Loke; Fetibegovic, Mersija; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Författarna till den här uppsatsen ansåg att det fanns anledning till att studera kvinnors och mäns aktivitetsmönster med tanke på den jämställdhetsdebatt som råder i landet. Med följande studie kommer de kunna se hur verkligheten kan se ut i parrelationer. Därför valde de att studera tre kvinnor och tre män under en veckas tid. Personerna lever i parrelationer i de tre största städerna i Sverige. Metoden bestod av ”dagböcker” som respondenterna fick fylla i varje dag och maila tillbaka till författarna. Syfte och frågeställningar formulerades på följande vis: Syftet med följande studie är att öka förståelsen för hur könsroller, män och kvinnor emellan, kan påverka den fria tidens aktiviteter och rörlighet. 1. Finns det skillnader i män och kvinnors fritidsrelaterade aktivitetsmönster inom de tre paren? Hur ser skillnaderna ut? 2. Finns det skillnader mellan männen och kvinnorna vad gäller hushållsrelaterade aktivitetsmönster och hushållssysslor? 3. Finns det skillnader i fördelningen av hushållssysslor mellan de tre paren? Är de yngre paren mer jämställda än de äldre? 4. Hur kan skillnaderna mellan könen illustreras tidsgeografiskt med hjälp av individbanor? Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till hushållssysslor så som diska, plocka undan och städa. Det var slående hur ojämnt fördelade sysslorna var. Kvinnorna stod för merparten av alla hushållssysslor som föregick under den veckan som studerades. Det fanns även skillnader i nöjesaktiviteter i hemmet så som titta på TV, läsa eller surfa på internet. Männen dominerade datoranvändandet och kvinnorna läste mer än männen. Studien visar också att det fanns skillnader mellan par i olika åldrar vad gäller jämställdhet och hushållsarbete då de äldre visar sig vara mindre jämställda än de yngre paren. Gemensamt för alla paren var att arbetstiden tog upp mycket av deras tid under veckorna och det påverkade i sin tur de aktiviteter som gjordes innan och efter arbetet.
"Inget annat alternativ" Kvinnors syn på kollektivtrafiken inför ett hållbart persontransportsystem i Bergsjön, Göteborg
(2012-02-02) Blomqvist, Anna; Lekman, Annika; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Det här en studie vars syfte är att undersöka hur planerna för ett hållbart persontransportsystem utvecklas i en storstad med särskild uppmärksamhet på kvinnor i förorter. I en av våra två undersökningar redovisas med hjälp av en kvalitativ metod hur ett hållbart persontransportsystem i Göteborg kan utvecklas, med särskilt fokus på hur förutsättningarna ser ut i området Bergsjön. Vi undersöker även genom en kvantitativ metod ett urval av arbetsföra kvinnor i Bergsjöns resvanor, deras inställning till det befintliga persontransportsystemet samt vad de har för behov av förändringar inför ett hållbart transporsystem. Ett hållbart transportsystem tillåter individers och samhällens basbehov att fungera säkert, utan att försämra för människor och ekosystems hälsa och utan att försämra miljön för kommande generationer. Ett hållbart transportsystem uppnås genom flera initiativ. Dels behöver fossila bränslen ersättas med förnyelsebara alternativ, dels behöver städers bebyggelse och verksamheter förtätas så att en hög rörlighet inte är ett krav för att kunna delta i samhället, dels behöver kollektivtrafikens andel av resor öka. För att uppmuntra människor att övergå från bil till kollektiva färdmedel måste kollektivtrafiken kunna konkurrera med bilen som det mest effektiva och attraktiva färdmedlet. Människor måste känna att de vinner något på att välja att åka kollektivt och det kan ske dels genom att utveckla och förbättra kollektivtrafiken och dels genom tvingande styrmedel så som att höja bränslekostnader och införa trängselskatt. Göteborg är en geografiskt utspridd och funktionsuppdelad stad där det ofta går snabbare att färdas med bil än med kollektivtrafik. Genom kollektivtrafikprogrammet K2020 ska kollektivtrafikens andel av resorna i Göteborg fördubblas, men det är först efter en utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken. Bergsjön är en förort som ligger åtta kilometer från Göteborgs centrum. Bergsjöns befolkning består av en stor andel låginkomsttagare och få har tillgång till bil. Kollektivtrafiken står för nästan hälften av bergsjöbornas resor, de har passerat målet som Göteborg satt upp för kollektivtrafiken. I Bergsjön finns få arbetsplatser och eftersom Göteborg är en funktionsuppdelad och geografiskt utspridd stad är rörlighet en grundläggande förutsättning för att bergsjöborna ska kunna arbeta eller studera. Kvinnor reser oftare kollektivt än män, men det beror inte nödvändigtvis på att kvinnor är mer miljömedvetna än män. Genom intervjuer med 31 kvinnor bosatta i Bergsjön visade det sig att nästan ingen av de tillfrågade hade möjlighet att ta sig fram på ett annat sätt än med kollektivtrafiken. Bergsjöborna är ett föredöme för resten av staden med sin höga kollektivtrafikandel och kvinnor kan generellt ses som ett föredöme med sin höga kollektivtrafikandel. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att förhållandet kan ändras. Om det främsta skälet för kollektivtrafikresenärer att åka kollektivt är för att de inte har något alternativ så finns det en risk att de, vid möjlighet, övergår till bil. En ökad inkomst resulterar ofta i ett bilköp, och ökade inkomster samt en lägre arbetslöshet är eftersträvansvärt i Bergsjön. För att få människor att fortsätta åka kollektivt oavsett vilka andra möjliga färdsätt de har tillgång till och för att få bilister att välja bort bilen och istället åka kollektivt behövs en kollektivtrafik som kan tävla mot bilen i form av effektivitet, kostnad, bekvämlighet och trygghet. De 31 intervjuade kvinnorna hade många åsikter och förslag till förbättringar av kollektivtrafiken som till exempel bättre skyddade och upplysta hållplatser, tätare turer, bättre betal- och informationssystem och nyare vagnar. Det är viktigt att befolkningen har rätt att vara med och påverka i planeringen av samhällets kollektiva resurser – så att besluten blir demokratiska, speglar den breda allmänhetens behov och blir förankrade i verkligheten.
Joining Babylon - Opportunity or Curse - A study about the local Population's Perceptions of the Mining Industry in Jamaica
(2013-04-17) Brauer, René; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
This thesis tries to give an accurate description of the perceptions of the local people in a developing country about big Multinational Corporations (MNC) operating within their community, in one particular case. The big MNC will be represented by a bauxite mining company that also refines bauxite to alumina. The study has been conducted in the close proximity to the alumina refining plant of that company. The plant is located roughly 10 kilometers outside Mandeville, Jamaica. The methods used to establish the perception of the local population were primarily semi structured interviews that took place at informal meetings. The interviewed people were chosen both deliberately and at random to be able to capture people’s perception in general. People were divided in subgroups of directly connected, indirectly connected and no connection at all in regard to the mining industry. The results showed that the perception of the mining company was mixed, in what was emphasized. There was however a consensus about the issues touched upon. People were aware and grateful for the benefits that the mining company provided. People often pointed out the contributions in form of wages and other social benefits for the area, but there was substantial concern for the environment and health of the people. The level of awareness about different issues varied a lot. The current economic situation led to many redundancies in the area and that the plant shut down. The plant was being maintained, at the time of the study. Many people expressed concerns for the future, but almost everybody was in agreement that they wanted to see the plant up and running again. So the future for the area remains unknown, but people believed that they were better off with the help of the mining company than without it. The Corporate Social Responsibility policy that the company was following did have some major positive contribution in the area.
Kampen om konstgräsplaner - en geografisk studie om tillgängligheten till konstgräsplaner i Göteborgs kommun
(2012-02-14) Lassinantti, Ranjan; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Abstract Title: The battle of artificial turf fields- A geographical study on the accessibility of artificial turf fields in the municipality of Gothenburg Author: Ranjan Lassinantti Institute: Department of cultural and economic geography Tutor: Anders Larsson Date: 2012-01-09 Number of pages: 51 pages Language: Swedish with Summary in English Keywords: accessibility, artificial turf fields, football, mapping, interviews Summary: Background: This study focuses on accessibility of artificial turf fields in the municipality of Gothenburg. People in football clubs find it difficult to get trainings scheduled at artificial turf fields; they say there are too few. The Sports and Association Management of Gothenburg has decided, in consultation with the Football Association of Gothenburg, to invest in the conversion of clay fields and a number of natural grass fields to artificial turf fields. They also have the ambition to increase the number of areas suitable for artificial turf fields. The question is whether the problem really is that there are too few artificial turf fields in the city, or if the cause of the congestion may simply be something else. Objective: The study aims to illustrate the availability of artificial turf fields in the municipality of Gothenburg and seek suggestions for improving availability. Method: To fulfill my purpose and answer my questions, I used quantitative and qualitative research methods. The quantitative method chosen consisted of mapping and compiling data, and the qualitative method chosen was interviews performed to collect information. The quantitative information collected from Gothenburg Football League’s database and Sports and Association Management’s booking system. The eight persons participating in my study were active in either The Gothenburg Football Association, The Sports and Association Management, football clubs and/or sports high schools. Result: The study concludes that the clubs have different geographical conditions in terms of distance to artificial turf fields. Also, training times are not distributed evenly among the clubs. The problems that seem to lie behind are: The land price increase in relation to distance from the city center; sporting activities in the districts are not regulated; people are drawn into the heart of the city; the number of active exercisers is not evenly distributed on the artificial turf fields; and the allocation of training times are unevenly distributed internally between different club teams. Suggested solutions to improve the situation are to establish more artificial turf fields, enlighten compounds where there are available training times, constructing artificial grass adjacent to the tram lines and the stadium Gamla Ullevi, and to streamline its operation. Teachers in special sport football does not experience same problem with availability.
Kollektivtrafik och cykel ger förutsättning för hållbart resande - En studie om planering för att öka hållbart resande och skapa hållbar utveckling i Halmstads kommun
(2012-02-27) Jonasson, Amanda; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att ha en bra trafiksituation i en kommun är mycket viktigt. Det är viktigt för att skapa en god möjlighet för människor att kunna förflytta sig på ett enkelt och smidigt sätt med god geografisk räckvidd. Att ha ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar dessutom hållbarheten i kommunen, både vad gäller människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt, samt för samhället i stort då det inte tär på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafiken gör. Ett utvecklat kollektivtrafiksystem är också något som välkomnas hos de allra flesta, samtidigt som det för många är svårt att välja bort bilen som färdmedel. Detta för att det är ett fordon som bidrar till flexibilitet och bekvämlighet i vardagen och är förknippat med många positiva känslor. Då bilismen ökar från år till år är det viktigt att komma fram med ett bra alternativ till det för att skapa hållbara samhällen i framtiden. Syftet med denna uppsats är att ingående undersöka hur en enskild kommun kan öka den lokala och regionala kollektivtrafiken och andra hållbara transporter med olika typer av infrastruktur som stöd. Jag har valt att som fall ingående analysera hur Halmstads kommun arbetar med att skapa hållbara transporter. För att kunna uppnå syftet ställs följande frågeställningar: • Hur kan användningen av kollektiva färdmedel öka i en kommun? • Hur kan olika typer av infrastruktur öka kollektivtrafiken i en kommun? Det handlar om hur teknisk, fysisk och social infrastruktur (service och information) kan öka kollektivtrafiken i en kommun. Fallet Halmstad valdes dels för att det är en ekokommun med värderingar som värnar om miljön, och dels för att de har kommit långt i sitt arbete för ett mer hållbart transportsystem. Som metod valdes en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med planerare och dokumentstudie av Halmstads kommuns Handlingsprogram för Hållbara transporter – transportstrategi för Halmstad 2030, Halmstads kommuns Handlingsprogram för hållbara transporter – transportplan för Halmstad 2030, Cykelplan 2010, samt Halmstad resecentrum. Genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar med transportfrågor, som trafikstrateg och trafikutvecklare, ges en bra inblick i hur arbetet och planeringen rent konkret går till i en kommun samt hur prioriteringarna ser ut. Intervjuerna tillsammans med analysen av dokumenten visar hur det går att ändra trafiksituationen i den enskilda kommunen mot ett mer hållbart transportsystem, där det tas hänsyn till både människors hälsa och deras välbefinnande samt till naturen där den negativa påverkan minimeras. För att uppnå hållbarhet skall det ske hållbar utveckling ur både ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Resultatet visar att det går att skapa ett mer hållbart transportsystem, men att det tar mycket tid och hårt arbete. Det finns flera olika typer av infrastrukturlösningar som kan öka kollektivtrafiken och andra hållbara transporter i en kommun, och det är en blandning av teknisk och fysisk infrastruktur samt ökad information och service som ger bästa resultat. Resultatet visar också att bästa sättet att uppnå ökad kollektivtrafik inte enbart handlar om att öka mängden bussar, tåg och deras rutter i kommunen, utan att även parallellt öka användandet av cykel och gång, och på så sätt även öka antalet cykel- och gångbanor så att framkomligheten blir bättre. Detta är viktigt då cykel och gång ökar kollektivtrafikens chans att konkurrera med bilen. Det bör alltså planeras för både kollektivtrafik, gång och cykel för att uppnå bättre kollektivtrafik och ett hållbart transportsystem.
Mot nya destinationer - Om spårvägsutbyggande i Göteborg och Sverige
(2012-10-30) Renström, Tobias; Roppola, Elisabeth; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll. Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer. Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt. Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana. Under 1970-talet och även 1990-talet förekom diskussioner kring att införa tunnelbana i Göteborg och lägga spårvagnstrafiken under jord. Under 1990-talet började man aktivt planera nya spårvagnlinjer för att åtgärda trängseln och förbättra miljön i de centrala delarna av städerna eftersom bilåkandet hade ökat. I och med att spårvagnarna åker på separata banvallar skulle en del av trängseln kunna åtgärdas. Sättet att transportera sig har förändrats genom tiderna; från att man förr i tiden transporterade på land sig främst till fots och olika hästtransporter så övergick man till mekaniska fordon i form av spårvagnar och senare motordrivna fordon som bussar.
Ett nytt läge för Kiruna - Medan marken spricker under Kiruna försvårar en spricka i Kirunas politiska ledning planeringen för att flytta staden
(2012) Lindgren, Magnus; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara. Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan.
Översvämningar och bebyggelse vid Mölndalsån
(2012-02-02) Svensson, Elin; Hellstrand, Stephanie; Un; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Den här uppsatsen analyserar och beskriver om översvämningar i Mölndalsån drabbar den omkringliggande bebyggelsen och vilka åtgärder som görs för att förebygga översvämningar. Då regnet kommer öka och det kommer bli allt hårdare vindar kommer översvämningarna öka i Göteborgsregionen, i bland annat Mölndalsån. Detta kan leda till översvämningar som kan komma att drabba Göteborgs stad, Mölndals stad och Härryda kommun. Exempelvis kan stora utgifter för reparation tillkomma vid ökande vattenflöden som orsakar skador på omliggande bebyggelse och miljö. En risk som skulle kunna uppträda om Mölndalsån blir översvämmad är att bebyggelse kan drabbas samt att de boende kan drabbas av både ekonomiska och personliga konsekvenser. Att drabbas ekonomiskt betyder att det kan bli kostsamt att betala skador som uppstår, att drabbas personligt betyder att människor som drabbas kan få sina ägodelar förstörda eller ådra sig en kroppslig skada. För att kunna besvara uppsatsens syfte har vi arbetat utifrån tre frågeställningar som är: – Hur påverkar översvämningar i Mölndalsån den omkringliggande bebyggelsen? – Förebyggs översvämningar i området? – Hur förebyggs översvämningarna i områdena kring ån? För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en litteraturstudie, som går ut på att vi läst tidigare forskning. Vi har även använt oss av två intervjuer, där vi har valt två informanter som arbetar inom de områden som är aktuella för vår uppsats. För att få en bredare förståelse, valde vi att intervjua Lars Adrian som arbetar mer med risk och sårbarhet och Ulf Moback som arbetar med klimatfrågor. Till slut gjorde vi även en observation, där vi gick till fots från Gårdadämmet till Mölndals centrum, där ån försvinner ner under marken. När vi gjorde observationen, antecknade vi allt vi såg och fotade för att minnas. Då vi genomförde tre olika metoder, kan vi få en djupare förståelse och vi kan stärka vår data. Resultatet visar att bebyggelse kring Mölndalsån kommer att drabbas olika beroende på vilket material husen är byggda med och hur nära de är placerade ån. Vi kunde även se och läsa att det berodde på åldern på bebyggelsen då de flesta äldre hus var byggda med betong och sten medan en hel del modernare hus var av glas. När vi observerade såg vi att många äldre byggnader var bevarade och i dessa byggnader är det idag företag och andra affärsverksamheter. Privatpersoner är däremot bosatta i bostäderna som ligger lite längre bort från ån. I Göteborgs stad kunde vi se många äldre byggnader medan i Mölndals stad kunde vi se flera moderna byggnader av glas som låg precis vid ån. I dessa byggnader av glas befann det sig olika bilföretag. För att förebygga översvämningar i Mölndalsån behövs det göras åtgärder i och kring Mölndalsån. En del åtgärder har redan gjorts av Mölndals stad, Härryda kommun och Göteborgs stad. De började att samarbeta för något år sedan eftersom ån går genom båda städerna och det som händer i ån i Mölndals stad påverkar ån på den sidan som ligger i Göteborgs stad och tvärtom. De åtgärder som idag finns, observerade vi, vilket gjorde att vi såg med egna ögon en del av de åtgärder som gjorts i Mölndalsån.
Perspektiv på bilder av turistdestinationen Göteborg - En studie av stadens officiella besöks- och evenemangsguide goteborg.com
(2012-02-14) Dahlgren, Linda; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning I uppsatsen behandlas hur platser inom turismnäringen presenteras genom bilder. Inom turismnäringen har bilder flera användningsområden. Exempelvis kan de kommunicera idéer om platser, eller modifiera och förbättra samma idéer. Men de kan också förstärka system av tankar då de värderingar och föreställningar som förknippas med en plats många gånger används för att marknadsföra platsen. Syftet med undersökningen är att undersöka hur turistdestinationen Göteborg presenteras på den officiella stadsguiden goteborg.com. Två stycken frågeställningarna har formulerats: ”Vem får utrymme på goteborg.com?” och ”Vilket sammanhang kan utläsas mellan de som ges utrymme på goteborg.com?”. Det teoretiska ramverket är uppbyggt av definitioner av platsbilder samt teorier kring hur turismnäringen skapar en diskurs med hjälp av dessa. I uppsatsen ses turismnäringens platsbilder som stereotypa och visar endast en liten del av de olika identiteter och kulturyttringar som en plats innehåller. Det finns en egen diskurs inom turism som gör en uppdelning mellan ”Vi” och ”De”, och som blir tydlig i de bilder som produceras för att marknadsföra olika destinationer. Med hjälp av den postkoloniala teoribildningen görs en fördjupning i temat ”Vi och De” för att understryka och problematisera de förhållanden som finns på lokal nivå. En kvantitativ bildanalys genomförs av ett urval bildmaterial från goteborg.com som framkallar ett mönster av en enahanda bild med betoning på ett västerländskt perspektiv, kvinnan, de vuxna, och turistens dominerande position. En modell utvecklas som ett förslag på hur diskussion kan föras kring platsbilden och nya bilder av destinationen kan uttryckas. En slutsats som dras är att en postkolonial problematik existerar på västerländska destinationer i och med det avstånd som skapas genom de platsbilder som turismnäringen framställer.
Planseparerad spårtrafik i Göteborg
(2012-12-03) Johansson, Rasmus; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
The City of Gothenburg has an urgent need to upgrade its public transport. The capacity of its light rail transit (LRT) has reached maximum capacity within the inner city limits years ago. The construction of an underground metro will be very expensive and time consuming due to the soft clay beneath the city. The apparent need of developing another type of mass rapid transit (MRT) is urgent. An elevated metro have turned out to be a success in Greater Vancouver, but is it possible for the system to operate well in Gothenburg with its narrow streets and current land use; will its route coexist with the current LRT or will the noise disturb people too much?
Risky Business - large-scale land investments and possibilities of safeguarding the rural poor in Ethiopia
(2012-10-09) Lager, Frida; Nilsson, Anna; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
In the Global South lifting people out of poverty and ensuring food security is of crucial significance. While many hopes are drawn towards the possibilities of economic growth, rural development and production efficiencies gained by attracting investors and capital to the agricultural sector, such activities also threaten to expose vulnerable rural communities. This study investigates what risks are faced by rural communities in presence of large-scale land investors for biofuel production. Through studying three large-scale land investments in Ethiopia, their impacts on the rural communities and the efficiency in the safeguarding measures already put in place, this study aims to understand what measures can be carried out in the future to protect these rural poor. A qualitative interview-based study is conducted at these three sites and the results are analyzed in the light of international guidelines for responsible investments in the agricultural sector, the Ethiopian national policy for agriculture and rural development and theories on pro-poor growth. The result of the study shows that the risks are many and severely threatens the livelihoods of the rural poor as their economical margins are very limited. Providing information, complement mal-functioning markets with unions or cooperatives and pushing towards the strengthening of political representation of the members of these communities are for the specific cases studied possible measures in mitigating some of these risks. The study also argues that the often promoted ‘win-win’ investment strategy of out-grower schemes can substantially increase the farmers’ vulnerability and that the notion of idle or available land, without investigation on the ground, can be misleading.

Browse

Browsing Department of Human and Economic Geography / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012) by Author "Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi"