Examensarbete inom ämneslärarprogram, avancerad nivå

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/74436

Browse

Now showing 1 - 11 of 11

AI i musikundervisning
Symeonidis, Ilias; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna kvalitativa studie undersöker användningen av artificiell intelligens (AI) i musikundervisning ur ett didaktiskt perspektiv. Studien utforskar musiklärares erfarenheter och åsikter om att integrera AI-verktyg i musikundervisningen, med fokus på vilket innehåll som lärs ut, hur AI används i själva undervisningen samt de pedagogiska målen bakom användningen. Studien utgår från didaktiska och ämnesdidaktiska teorier för att analysera lärarintervjuer och visar att AI uppfattas som ett användbart verktyg för informationssökning, idéutveckling och stöd för kreativitet inom områden som musikteori, komposition och musikproduktion även om den faktiska användningen bland lärarna är begränsad. Studien belyser i slutändan AI:s potential inom musikundervisning, men understryker samtidigt vikten av kritisk granskning och medveten integrering för att verkligen gynna elevernas lärande.
Du gamla, du fria och du svenska kulturkanon En kritisk diskursanalys över musikämnets- och skolans styrdokument och offentliga debatter i media
Sjöqvist, Eric; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
This thesis aims to through a critical discourse analyze inspired lens study two public debates regarding the national anthem’s inclusion in the school curriculum and the implementation of a Swedish cultural canon as a tool for teaching music in Swedish schools. The curriculum is a political tool in many ways and an extension of society´s construction of the purpose of school, education and music. Media plays a great role in presenting the relevant actors’ view of society and the role of the school. It mirrors society in many ways and the consciousness of political actors. The findings in this study suggest that a broad view that society, and by extension, the schooling system, is at great risk. The national anthem and the cultural canon are tools by conservative and nationalist political forces to shape society through the school curriculum in a way that prevents the coming collapse of the common cultural icons and values. These propositions are met with great opposition from teachers and other political actors who see this as an attempt to either control the school, the teachers and/or the cultural and/or ethnic development of Sweden. The actors involved see themselves as defending the cultural legacy or the autonomy of culture and the teaching profession. Many times, painting the opposition in colourful negative ways as to align the reader with their position through abstracts, historical examples or emotional pleas. The findings are in line with other research done, through critical discourse and other methods, that suggest the market reforms in schools in the 90’s played a big role in shaping the discourse as it stands now. Society and its broader political and economic context shape the structures and the conditions for both the school system, the teacher, students and the discourses themselves.
Elefanten i (ensemble)rummet
Grundberg, Love; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Samtida studier har visat på en trend där psykisk ohälsa drabbar skolungdomar oftare. För musikstuderande kan psykisk ohälsa komma till uttryck som musikrelaterad prestationsångest (MPA) vilket riskerar att hindra musikstudenter från att uppnå de färdigheter som återfinns inom musikämnets ämnes- och kursplaner. Syftet med denna studie är därför att undersöka musiklärares uppfattning om och eventuella didaktiska förebyggande av gymnasieelevers MPA i samband med offentliga uppspel. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare i musik. En tematisk analys genomförs på materialet och ett tidsperspektiv på musikrelaterad prestationsångest används som teoretiskt ramverk. Resultaten visar att lärarna delar flera uppfattningar om MPA, som exempelvis att frontande ensembleroller kan ge mer MPA än andra ensembleroller, att mindre gruppsammansättningar kan ge mer MPA än större sådana, att solistiska musikinsatser kan ge mer MPA jämfört med andra slags musikinsatser, att en större erfarenhet av att musicera kan ge mindre MPA, att en större förtrogenhet med materialet som ska framföras kan ge mindre MPA, att alternativa uppspelsformer kan ge mindre MPA samt att dåligt självförtroende kan vara relaterat till MPA. Resultaten visar också lärarnas agerande i samband med MPA ur ett tidsperspektiv med tre faser som var och en representerar före, under och efter ett framträdande. Lärarnas förebyggande ageranden innefattar bland annat råd om hur eleverna kan hantera ett nervöst uppspel, olika slags didaktiska anpassningar och ett grundligt arbete med materialet som ska framföras. Lärarnas hantering av MPA under ett uppspel innefattar olika typer av muntligt och praktiskt stöd, såsom exempelvis stöttande kommentarer i samband med framträdandet och stöttande gester från publiksidan. Lärarnas uppföljande agerande efter ett framträdande innefattar också emotionellt stöd till de värst drabbade eleverna. I resultatet framkommer en genomgående uppfattning hos flera av lärarna om att MPA är något de av olika anledningar väljer att undvika att prata om, ofta på grund av en oro över att samtal om nervositet ska förvärra deras nervösa elevers situation. Diskussionen fastställer att majoriteten av lärarnasrapporterade uppfattningarstämmer överens med vad tidigare forskning i ämnet har visat, medan vissa av lärarnas uppfattningar utgör exempel på potentiell ny kunskap om ämnet. Diskussionen visar även att lärarnas stöttning i uppspelsfasen är i linje med vad tidigare forskning har visat underlättar för elever med MPA. De förebyggande insatserna bygger däremot sällan på att prata om MPA med eleverna och de uppföljande insatserna genomförs bara av ett fåtal av lärarna. Slutligen diskuteras några av lärarnas återkommande undvikande beteenden och dess potentiella konsekvenser för elevernas lärande.
Gymnasieelevers uppfattningar om förmågor utöver danskunnande- En mixed-metod studie
Lindqvist, Hanna; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur gymnasieelever uppfattar utvecklandet av ett urval förmågor under sina tre år av dansstudier. Urvalet förmågor är; Självförtroende, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, granskning och bedömning av den egna förmågan, empatisk förmåga och reflektionsförmåga. Problemformuleringen grundar sig i den reduktion av dans som sker i skolan och dansämnets bristande tillgänglighet i gymnasieskolan. Studiens tre frågeställningar är: I vilken grad uppfattar några gymnasieelever att de utvecklat förmågor utöver danskunnandet? Vad är det som framträder i elevernas beskrivningar av fenomenet förmågor utöver danskunnandet? Hur uppfattar danseleverna utvecklandet av förmågor inom dansundervisningen i relation till deras ivärlden-varo? Frågeställningarna har besvarats genom en webbenkät med enkätsvar från 38 respondenter och semistrukturerade intervjuer med utsagor från fyra intervjupersoner. Deltagarna i studien går sitt sista år på det estetiska programmet med inriktning dans. Datan har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar på att de flesta respondenter och intervjupersoner uppfattar sig utvecklat förmågorna under sina tre år av dansstudier. Däremot skiljer sig enkätrespondenternas svar i viss mån från intervjupersonernas utsagor. I intervjupersonernas utsagor framkom även två nya förmågor i relation till de urval av förmågor som studien fokuserat på. I diskussionen belyses hur flera förmågor nämns i relation till och samspelar med varandra i såväl forskning som i den kvalitativa datan. Dessa förmågor var: självförtroende och självkänsla samt granskning och bedömning och reflektion. Studien bidrar med kunskap som skulle kunna vara användbar i diskussionen om vilken plats dansämnet ges i dagens gymnasieskola.
Gymnasieelevers upplevelser av bemötande i dansundervisning
Karlsson, Angelica; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna studies syfte är att bidra till en fördjupad bild av danselevers upplevelse av danslärares bemötande i danssalen. Särskild uppmärksamhet riktas mot elevers identitet. Elevernas identiteter utgår ifrån elevernas ålder, etnicitet och/eller funktionsvariation. Problemformuleringen grundar sig i en brist i nuvarande forskning som har utgångspunkt i elevernas perspektiv gällande hur de upplever bemötande från lärare. Den grundar sig även i erfarenheter av hur danslärare arbetar med bemötande för att inkludera sina elever i undervisningen. Studiens två frågeställningar är: Hur upplever eleverna sina danslärares bemötande, utifrån sin identitet? Kan elevers identitet påverka upplevelsen av att bli bemött av sina danslärare? Datamaterialet har analyserats genom normkritiskt perspektiv. För att ta reda på vad som utgör ett framgångsrikt bemötande, har begrepp ur tidigare forskning tagits fram: anpassning, acceptans, stöd och inkludering. Dessa begrepp har använts som grund till den enkätundersökning studien använt som metod, med enkätsvar från 67 respondenter. Urvalet av respondenter har varit elever på estetiska programmet i dans, i årskurserna ett, två och tre. Resultatet visar att generellt upplever alla elever, oavsett identitet, en hög nivå av bemötande från sina danslärare. Viss skillnad framkom i resultatet, där den grupp som resultatet visade mest signifikanta skillnader i var elevgruppen med funktionsvariationer jämfört med elevgruppen normfunktion. Studien har bidragit med kunskaper om hur olika elever upplever bemötande i dansundervisning. Den har även bidragit med kunskaper till danslärare gällande hur deras bemötande tas emot, samt var det behövs mer resurser för att skapa trygga lärmiljöer för de elever som upplevde bemötandet mindre.
I tre musiklärares skor i tre mångkulturella musikklassrum
Johnsson, Emilia; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna kvalitativa fallstudie presenterar tre musiklärare som observerats och intervjuats i tre olika mångkulturella musikklassrum i grundskolan och i den anpassade grundskolan i Göteborg på ett holistiskt sätt. Syftet är att ta reda på hur musiklärare resonerar kring anpassning, förhållningssätt och samarbete lärare emellan. Analysen har indelats med hjälp av didaktiska begrepp och tematisk innehållsanalys i sju följande teman: "Bemötande", "Fortbildning", "Kulturarvet", "Kulturpresentation", "Motivation", "Mål och begränsning" och "Språklig anpassning". De viktigaste resultaten är att två av lärarna är lyhörda för elevernas önskningar samtidigt som den ena undervisar mångkulturellt, tack vare fortbildning, och den andra monokulturellt, traditionellt och inkluderande samtidigt. Den tredje läraren presenterar världsmusik men känner av tidsbrist. Ett annat resultat är att lärarna som undervisar med hjälp av flera sinnen verkar främja elevernas ordförråd. Eleverna på respektive skola har olika musiksmak. Majoriteten verkar dock lyssna på gangsterrap, en musikstil som lärarna i studien inte undervisar inom. Alla lärarna prioriterar svensk musik. Studien kan höja förståelse hos dagens musiklärare kring vikten av hänsynstagande till elevers musikkulturella och språkliga förutsättningar.
“Jag tror det, att hade jag övat mer så hade det varit roligare”
Wennerlund, Alexander; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Syftet med föreliggande studie är att undersöka uppfattningar som gitarrelever har om fenomenet övning. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med sju informanter som vid tiden då min studie genomfördes studerade på en gymnasial musikutbildning. Den teoretiska ansatsen för föreliggande studie är fenomenografi. Resultatet visar ett utfallsrum med tre beskrivningskategorier av fenomenet övning. Kategorin “Övningsaktivitet” beskriver uppfattningar om att övning kan delas in i tre delar, “öva”, “lära” och “spela”. Kategorin “Övningsdisciplin” beskriver uppfattningar om hur övningsinnehåll och utförande av övning som förkovran och uppgift får en disciplinerande funktion utifrån “att ha”, “att vara” och “att bli disciplinerad till att öva” och påverkar utförandet av övning. Kategorin “Övningspraktik” beskriver uppfattningar om utlärning av övning inom “formell” respektive “informell praktik”, följt av skillnader inom olika gitarrpraktiker och kamraters påverkan på övning. En slutsats som görs i studien är att fenomenet övning kan förstås utifrån distinktionen lära-öva-spela.
“Lek på det allra största allvar” En intervjustudie om lärares beskrivningar av trygg improvisation i musikundervisning
Lundstedt, Alexander; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Föreliggande studie syftar i att ta reda på hur lärare jobbar kring improvisation för att skapa trygg improvisation. Detta beskrivs av 6 olika lärare på gymnasie- och kulturskola inom olika instrumentgrupper samt sång. Problemområdet är formulerat utefter egna och andras erfarenheter kring improvisation, samt baserat på tidigare forskning. Arbetets empiriska material är framtaget genom semistrukturerade intervjuer, och har sedan analyserats utefter studiens teoretiska perspektiv, relationell pedagogik samt musicking. Resultaten visar på att för att skapa trygg improvisation så är det viktigt med lekfullhet och utforskande, individanpassning samt att jobba relationellt. Resultatet tar upp att det finns en koppling mellan genus och otrygg improvisation. Vidare visar resultatet på hur man kan jobba med elever som upplever en otrygghet när de improviserar, samt vad man borde kunna för att vara en trygg improvisatör. I sista kapitlet förs diskussion kring studiens resultat. Diskussionen tar upp balansen mellan lek och teori, individanpassning och den proximala utvecklingszonen, lärande i grupp samt om det finns några skillnader i resultat som kan grunda sig på att lärarna jobbar inom olika skolformer. Slutligen diskuteras det hur studien kan användas i undervisning samt förslag på vidare forskning
Musiklärares strategier & arbetssätt
Ankartoft, Lovisa; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Föreliggande studie syftar till att identifiera konkreta strategier och arbetssätt som musiklärare säger sig använda i sin undervisningspraktik för att stödja elever och främja deras välmående inom musikutbildning. Studien bygger på en kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sex olika musiklärare som arbetar med elever i högstadie och/eller gymnasieåldrar. Datamaterialet har analyserats utifrån musikdidaktisk teori med fokus på de didaktiska kategorierna ramfaktorer samt elev- och lärarförutsättningar. Resultatet redogör för hur musiklärare utifrån sin egen undervisningspraktik resonerar kring strategier och arbetssätt i förhållande till elevers mående. Resultatet delas in i två kapitel ”Lärares strategier och arbetssätt” och ”Läraryrket”. I resultatets första kapitel framträder olika strategier och arbetssätt som handlar om att musikläraren bör skapa ett bra lektionsupplägg, omprogrammera elevers tankar, använda avslappningstekniker, samtala mycket med eleverna samt skapa en trygg miljö för eleverna. I andra kapitlet framkommer att musikläraryrket anses bestå av två olika roller, dels är man lärare dels är man mentor/terapeut åt eleverna. Resultatet visar också att det finns en tvådelad syn på huruvida elevers mående påverkar deras möjlighet till lärande. Det visar sig finnas både positiva och negativa upplevelser av att behöva förhålla sig till den musikpedagogiska verksamhetens ramfaktorer. Det framträder ett behov av fortbildning hos lärarna, då många uttrycker en okunnighet och hjälplöshet i möten med elever som mår dåligt och/eller har svårigheter på olika sätt. Vidare förs en diskussion kring studiens metod och resultat. Resultatdiskussionen delas in i tre olika avsnitt ”Hjälpa elever att förändra sina tankemönster och lärares val av strategier”, ”Förutsättningar för elevers välmående och lärande” samt ”Förutsättningar för undervisning”. Slutligen lyfts studiens relevans för yrkesprofessionen och vidare forskning. Studien kan bland annat bidra med kunskap om vilka strategier och arbetssätt musiklärare kan använda för att skapa en god undervisning där elever mår bra, får möjlighet att lära och utvecklas så mycket som möjligt. Vidare forskning skulle kunna vara att bland annat genomföra observationer av lärarnas undervisningspraktik för att få en djupare inblick och se om lärarna faktiskt använder de strategier som de säger sig använda i intervjuerna. Man skulle också kunna undersöka vilka strategier och arbetssätt som framkommer om man breddar urvalet till att innefatta fler informanter, olika skolformer, instrumentgrupper och så vidare.
(Sam)spela tillsammans! En studie om socialt samspel och kamratlärande i slagverksundervisning i grupp
Forslund, Sebastian; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur det sociala samspelet konstitueras i slag- verksundervisning i grupp samt hur kamratlärande yttrar sig i detta samspel. Bakgrunden till denna studie är den förskjutning som pågår där den gamla mästar-lärling traditionen med indi- viduell undervisning på ett instrument alltmer skiftat mot gruppundervisning och att lära sig spela tillsammans med andra. Studiens empiriska underlag består av tre video-observerade lektioner, en från gymnasieskola och två från olika kulturskolor. Underlaget har sedan analy- serat genom en interaktionsanalys och därefter genom sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur de äldre eleverna tar ett större ansvar och initiativ till interaktion och kamratlärande. Eleverna stöter på ett problem och försöker tillsammans reparera det för att skapa intersubjek- tivitet genom att koordinera flera olika kulturella verktyg. Läraren behöver inta flera roller i gruppundervisningen för att främja kamratlärande. Det räcker inte att läraren möjliggör och tillåter kamratlärande och sociala interaktioner mellan eleverna utan läraren måste även gå in och korrigera när elevers kamratlärande inte når ett önskat resultat. Ibland behöver läraren dessutom själv frambringa kamratlärande genom att rikta elevers uppmärksamhet mot varandra i syfte att stötta varandra vilket identifieras bland de yngre eleverna i studien. Den metriska kontextens betydelse som ett musikaliskt ramverk framhävs också för att kunna skapa intersubjektivitet och samförståelse.
''Teater är känslor'' - En studie om elevers uppfattningar om teaterämnet
Blixt, Jonas; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för Scen och Musik
Denna studie utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv och använder sig av semistrukturerade intervjuer för att undersöka vad förstaårselever på estetiska programmets teaterinriktning har för uppfattningar om kunnande i teaterämnet. Studien undersöker elevernas anledningar att söka sig till programmet, deras uppfattning om teaterämnet och vad de uppfattar att de kommer kunna efter genomförd utbildning. Studien resulterar i ett utfallsrum bestående av tre beskrivningskategorier som är teater som medel, teaterämnets dragningskraft och ämnesspecifikt kunnande. Eleverna uppfattar teater som ett uttrycksmedel för deras estetiska och konstnärliga uttryck och som ett hjälpmedel för att fly vardagen, utvecklas personligt och skapa en förståelse för andra människor. Eleverna ser teaterämnet främst som ett roligt, intressant och annorlunda ämne som avviker från andra ämne som ett mer praktiskt och fysiskt ämne som dessutom kan hjälpa eleverna bli yrkesverksamma inom teaterbranschen och andra yrkesområden. Eleverna uppfattar ett kunnande främst i ett skådespelande på scen men också inom de olika uttrycksområdena scenografi, kostym, mask, ljus, ljud och manus. Det finns en obeslutsamhet kring vad som ska hända efter gymnasiet där eleverna vill hålla alla dörrar öppna.

Browse

Browsing Examensarbete inom ämneslärarprogram, avancerad nivå by Author "University of Gothenburg/Academy of Music and Drama"