HDK­-Valand - Academy of Art and Design / HDK-Valand - Högskolan för konst och design (2020-)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62721

Browse

Browsing HDK­-Valand - Academy of Art and Design / HDK-Valand - Högskolan för konst och design (2020-) by Author "Björkqvist, Terese"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att vara en klok problemlösare
    (2022) Björkqvist, Terese; Nordström, Helena; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om vad som utvecklar elevers problemlösningsförmågor. Vilka generella och matematiska kunskaper behöver elever lära sig för att kunna utveckla problemlösningsförmågor? Hur kan lärare arbeta och agera för att utveckla elevers problemlösningsförmågor, både generellt och inom matematiken? Elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågor inom slöjdämnet kommer att återkopplas i diskussionen eftersom problemlösning finns med i slöjdens kursplan men det saknas relevant forskning inom området. Forskning som inkluderats i denna forskningsöversikt behandlar i första hand undervisning i grundskolan. Studier som utförs på gymnasial nivå och även eftergymnasial nivå har också inkluderats, dock i mindre utsträckning, för att få en bredare bild på vad forskning säger inom området problemlösning. I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är problem- lösning en förmåga som ska läras ut i skolan. Lambert (2019) anser att genom utvecklade problemlösningsförmågor kan elever möta och lösa problem som de ställs inför i skolan, i det vardagliga livet och även i framtiden. På så vis kommer de att mötas av framgång i livet oavsett framtida yrkesval (Lambert, 2019). I resultatavsnittet presenteras sju olika områden som tidigare forskning kommit fram till främjar elevers möjligheter till att utveckla problemlösningsförmågor. Forskningen visar att problemlösningsförmågor hos elever kan utvecklas genom: ett tillåtande klassrumsklimat, problemlösningsuppgiftens uppbyggnad, lärandet av olika strategier, lärarens förhållningssätt gentemot elever, ledande frågor från läraren, elevers tidigare erfarenheter och bildandet av nya erfarenheter samt reflektion. Diskussionsdelen kopplar samman de sju områden och diskuteras generellt i förhållandena till ämnena matematik och slöjd. Diskussionsdelen är uppdelade i avsnitten före, under och efter som representerar var tidigare forskning är applicerbart i förhållande till problemlösnings- situationen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Handledning som träffar rätt
    (2023) Björkqvist, Terese; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Studiens syfte var att utveckla förståelse för vilka didaktiska val några slöjdlärare gör när de handleder elever. Inriktningen var hur slöjdlärare anpassar sin handledning utifrån elevens individuella behov, hur de väljer att kommunicera sina instruktioner och hur de använde det slöjdspecifika specifika språket när de handleder eleven. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet baserades på fem slöjdlärares beskrivningar av handledning inom slöjdämnet. Som teoretisk utgångspunkt för studien val- des det sociokulturella perspektivet. En kunskapsbas över området skapades genom tidigare forskning om handledning, kommunikationsformer och förhållningsätt. Studien synliggjorde att det fanns minst fyra olika arbetsstrategier som slöjdlärarna med- vetet använde för att handleda sina elever. Arbetsstrategierna var inte hjälpa, ställa frågor, går runt och titta och låta eleverna hjälpa varandra. Det blev även synligt att elevernas för- kunskaper påverkade vilka didaktiska val och anpassningar som lärarna gjorde under hand- ledningen. Resultatet tydde på att den verbala kommunikationsformen var den mest använda av de slöjdlärare som deltog i studien. Det slöjdspecifika språket var viktigt för alla lärare i studien och de ansåg att det behövde vara en naturlig del i undervisningen.