HDK­-Valand - Academy of Art and Design / HDK-Valand - Högskolan för konst och design (2020-)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62721

Browse

Browsing HDK­-Valand - Academy of Art and Design / HDK-Valand - Högskolan för konst och design (2020-) by Title

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 20 of 180
  • No Thumbnail Available
    Item
    A felted fabulation of vǫlur
    (2024) Risgaard-Nielsen, Ann-Maj; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    In a composition of sculptures and smaller artifacts, this project seeks to explore the speculative growth of the Nordic Sorceress, The Fyrkat Vǫlva, with the organic aesthetics and water-based methods of the technique, Nuno felting. The project deals with Nordic femininity and magic by exploring the historical knowledge drawn from the grave of The Fyrkat Vǫlva. The technique, Nuno felting, functions as a speculative tool to explore the past, present and future of The Fyrkat Vǫlva. The sculptures are accompanied by a speculative fabulated text drawing on the artist's own thoughts on growing up in the area of the grave.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Adapting the Imposed City Environment as a Playscape together with Children
    (2022-05-27) de Jager, Luke; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    My investigation finds its focus in the design of cities and the perspective of children living within them . My concern is the strengthening of the local community and their opportunity to participate in forming their local public environment . Through Play Culture1, children are informally reimagining the functions and meaning of their environment for their play. This often goes well outside of the limited boundaries marked out for them .2 In some instances, children temporarily reshape the material world within their means and resources available. Children are acting as informal designers within their capacity3 for their play. The development of public space for children often takes the form of designated play spaces, developed and implemented by trained adult designers for children . With the renewed focus on participation, these processes may include a participatory dialogue between trained designers and children to inspire a design. However, the design of infrastructure which supports children’s ability to directly shape their public realm on an ongoing basis is rarely a formalized design outcome in itself I will explore the design of infrastructure (a system of resources) which can support the child’s capacity to reimagine space and effect it, celebrating their culture within the public realm. When infrastructure is designed it should serve as a scaffolding to support the child’s creative expression within the making process4 of their own play . I will approach my design process with the following aspects in mind : Firstly, I build from the dwelling perspective.5 This puts emphasis on how design can emerge in a dialogue with place and people, through involved activity and specific relational contexts. Secondly, I aim to approach children’s Play Culture and particular capabilities as a point of interest that can lead design development. This means that I will aim to form a method of designing that compliments how I observe children designing within their Play Culture . Children are considered leaders of their own play. Drawing from Play Worker mentality,6 adult designers are considered a resource to support children as actors in the environment . I will explore a method for collaboration between children as informal designers and myself as an adult professional . I investigate how improvisational play can be a method for design when working together with children . I use the act of making and prototyping as a means for codesign and collaborative communication7. The method will be a tangible hands-on prototyping process that aims to support reflection in action.8 This is necessary when aiming to experience ideas together, bridging communication across age and language barriers.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Ai ia - Om en texts egentliga härrörelse eller översättarens nya värld
    (2021) University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    In this essay the question about the actual origin of a text is explored – is it the world of the place or the world of the language? The texts discussed here are written by a bilingual writer, Elena Bochorishvili, in Russian, about another place than Russia; specifically, Georgia. This thesis also examines about how bilingualism can affect a text and how this further impacts a translator’s work. In addition, hidden codes within the texts are searched for. It closes with a discussion on the transfer of lesser-known cultures. The essay also describes some of the author’s personal experiences of moving to a, for her, unknown world – Georgia, at the same time as the work with these texts already had started.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Ämnesspråk i bildämnet
    (2023-11) Westh, Caisa; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Det övergripande syftet med denna litteraturöversikt är att belysa språkforskning inom utbildningsvetenskap i förhållande till bildämnet. Detta görs med litteraturstudier över samtida forskning relaterat till såväl språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som till bildämnet och andra praktisk-estetiska ämnen. Idén till min studie fick jag tidigare i min utbildning till bildlärare i mötet med genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och i grundkursen i svenska som andraspråk, där olika aspekter av ämnesundervisning för andraspråksinlärare lyfts. Jag fann att samtidigt som de nationella styrdokumenten i samstämmighet med aktuell forskning betonar vikten av att vara förtrogen med sitt ämnes ämnesspråk, saknas det exempel i utbildningen på vad som utmärker ämnesspråket i bildämnet. Då bildämnet har en tradition av att vara ett ämne med betoning på praktiskt arbete och först kring åttiotalet börjar verka och beskrivas som ett kommunikationsämne, lever en ämneskonception kvar hos elever om att bildämnet inte ställer språkliga krav, trots att det sedan Lgr11 har funnits flera språkliga krav i form att utforma egna bildspråkliga budskap, till att tolka, analysera och samtala om bilder – vilket betyder att ämnesspråket simultant uttryckas verbalt och visuellt. Detta väckte min nyfikenhet att söka efter vad som kännetecknar ämnesspråk i praktisk-estetiska ämnen och hur språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan tillämpas inom ramen för bildämnet. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att arbetet med att urskilja vad som är ämnesspråk i bildämnet är nyligen påbörjat och att kunskapsluckor står redo att fyllas. Flera källor tar upp fördelar med språkinriktad undervisning men betonar vikten av ämneslitteracitet hos lärare för att kunna genomföra undervisning med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
  • No Thumbnail Available
    Item
    “Det är svårt att lära sig svarva hemma”
    (2024) Kung, Matilda Therese; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    På grund av covid-19-pandemin tvingades större delar av samhällen stängas ned eller anpassas och ställa om till distans. Forskning har gjorts på olika konsekvenser omställningen fick och hur den upplevdes exempelvis inom lärarutbildningar men minimal fokus riktas mot de praktiskt-estetiska områdena. Intresset för denna studie är därför att kartlägga och beskriva hur slöjdlärarutbildningen som genomfördes under covid-19-pandemin upplevdes av studenter vid Göteborgs universitet (GU). Studien tar en fenomenologisk utgångspunkt och har genomfört fyra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med slöjdlärarstudenter som påbörjade sin utbildning vid GU höstterminen år 2020. Genom en deskriptiv fenomenologisk metod analyseras informanternas svar och de mest centrala upplevelserna av fenomenet presenteras. Resultaten visar att essensen hos informanternas upplevelser bestod av tidseffektivitet, lugn, flexibilitet och frihet till priset av svårigheter, ensamhet, leda, förvirring, teknikstrul och avsaknad av det sociala. Resultatet visar alltså att informanternas upplevelser är fyllda med ambiguitet eftersom informanterna ser både positiva och negativa aspekter med de olika undervisningsformerna. I likhet med studiens tidigare forskning visar resultaten att studenter och lärare inte var förberedda på utmaningar som kom med tekniken och de ändrade sociala förhållandena. Resultaten visar även att det är möjligt att studera praktiska förmågor och kunskaper digitalt men att kvaliteten på undervisningen inte blir densamma som att studera på campus.
  • No Thumbnail Available
    Item
    “Det är väl mest bara för läraren?”
    (2024) Wahlberg, Agnes; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Earlier research show that documentation of the artistic process by students can promote self-assessment, ownership of learning and the development of one's artistic identity. The aim of this study is to deepen the understanding of documentation of the artistic process as a phenomenon, using an autoethnographic method paired with a phenomenological lens. The autoetnography involves several interactive interviews with students attending a visual art programme at a Swedish upper-secondary school as well as an a/r/tographic exploration, by the researcher, of multimodal documentation. Thus, the study attempts to answer the following questions: (1) How can a multimodal approach of documenting the artistic process take form? (2) How do students experience documenting the artistic process in visual art education? (3) What didactic implications follow the students’ attitudes to document the artistic process in visual art education? The results indicate that by using different modes in the documentation one can better capture the essence of the artistic process. Furthermore, two different forms of documentation were found; a documentation of the artistic process and a documentation about the artistic process. The students mainly documented about the artistic process through text, which they found boring, repetitive and meaningless – something they only did because the teacher asked them to. Their documentation was often separated from their artistic process, done at the end of a project. Therefore one can question whether the students are even documenting the artistic process, or rather creating a narrative around it afterwards. The study highlights the importance of varying methods and different modes in documentation to truly capture the artistic process, which could (hopefully) make it more meaningful and interesting for students in the visual art subject.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Art as Continuation of the World
    (2024-01-30) Tingvall, Josefin; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
  • No Thumbnail Available
    Item
    Art Logo Desire Commerce - Konsten och kommersens samspel i det konstnärliga rummet
    (2021-11-11) Ketter, Clara; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Kommande essä är en undersökande kartläggning av konsten och kommersens samspel, med ett inkluderat fokus på egna reflektioner. Målet är att försöka uppnå någon form av uppgörelse mellan individen, mig själv och vårt ofrivilliga, men bejakade, kollektiv med makten av pengar. För mig har detta samspel mellan konst och kommers tagit en påtaglig roll i mitt eget konstnärskap, och är ett av de koncept som jag har kommit att fokusera på. Min egna frustration och fascination av konstens och kommersens samspel intresserar mig. Dels är det insikten utav kommersialiseringens närvaro i konstvärlden, oundviklig i takt med behovet av att mata kapitalet i ett kapitalistisk samhälle, men också hur vi kan använda denna kommersialiserade konstvärld för att förstå den roll pengar tar i vår vardag. Tanken av att vi mer eller mindre är köpta, våra mest vardagliga verktyg som vi normativt sett inte kan fungera utan i vår västerländska livsstil, tar rollen som en ständig påminnelse på grund av dess påtagliga närvaro i vardagen. Konsumtion är inget ämne som är nytt att behandla, men uttrycket har tvingats att ändras och tillägnas mer och mer av vår uppmärksamhet. Vi lever i denna verklighet. I detta undersökande utav konstens tolkning och reaktion på marknadsekonomin, kommersialismen, och konsumentkulturen försöker jag inte bevisa detta samspel. Det jag istället försöker göra är att få en bredare förståelse för hur konstnärer har tacklat ämnet kommers, lyft den politiska agenda som ligger bakom, som effekt av tanken att konst och kommers kanske alltid är politisk. Denna tanke är en bidragande faktor till min fascination över ämnet, och min vilja att förstå. Metoden jag använder för att uppnå syftet av essän är att djupdyka i konstnärer och deras verk som på olika sätt behandlat ämnet av konst och kommers. Jag vill närma mig att se vad dessa kreatörer bidrar med till vår uppfattning utav vårt intag och vår vardagliga exponering för bland annat masskonsumtion och marknadsföringspolitik. Min frustration baserar sig antagligen mycket på min egen oförmåga att rymma från något som skaver i mig. Som konstnär behöver jag oundvikligen inta en plats vid det här bordet. Jag undrar hur jag påverkas och formas utav en konstvärld mer och mer påverkad av ekonomiska, sociala, kommersiella och mediala faktorer.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att forma rum för lärande
    (2025) Hadipour, Navid; Sjöstrand, Ester; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Denna forskningsöversikt har syfte att undersöka den fysiska lärmiljön i slöjdsalen. Metoden som använts har varit att studera och sammanställa tidigare forskning med utgångspunkt i följande frågeställningar: “Hur har den fysiska lärmiljön i skolan påverkats av olika pedagogiska strömningar och politiska beslut?” och “Hur kan lärmiljön i slöjden förstås genom ett sociomateriellt perspektiv?“. Resultatet visar att lärmiljöns utformning skapar möjligheter till olika sorters lärande beroende på slöjdsalens utformning. Resultatet visar också att den fysiska lärmiljön spelar stor roll i elevers lärande. Det visar sig att slöjdsalar ser olika ut från skola till skola och att det inte finns några tydliga riktlinjer om hur en slöjdsal bör utformas. Vi ser brister i forskning om lärmiljön och slöjdsalens utformning då det oftast handlar om trä-och metallslöjdssalar som undersökts, vilket leder till att textilslöjdsalen inte behandlas i samma utsträckning som trä- och metallslöjdssalen i denna forskningsöversikt. Diskussionen lyfter vem det är som har ansvar över den fysiska lärmiljön och vad detta kan innebära i praktiken.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att förstå sitt kulturarv är att förstå sig själv och andra
    (2023) Wilhemsson Teike, Jannike; Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    I svenska skolans värdegrund nämns begreppet kulturarv som en del i att skapa en trygg identitet och som något viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor. Dessutom har Sverige genom kulturmiljölagen och internationella överenskommelser åtagit sig att värna om det gemensamma immateriella kulturarvet. Skolslöjden är en plattform där detta har en naturlig plats, där man kan jobba både praktiskt och teoretiskt för ett bevarande och ett levandegörande av världens gemensamma kulturarv. Denna forskningsöversikt har som syfte att undersöka begreppen kultur, traditioner och kulturarv, och hur dessa begrepp behandlas och används dels inom skolslöjden, men även i samhället i stort relaterat till slöjd. I slöjdens kursplan har traditionella hantverkstekniker, som är en del av det immateriella kulturarvet, alltid haft en plats, men på senare år har begreppen kultur, traditioner och kulturarv tonats ner. Detta trots vikten av kulturarv som påpekas på en samhällelig nivå. Resultatet i denna forskningsöversikt visar att det finns en nedåtgående utveckling inom slöjdutbildning i relation till kulturarv internationellt och att slöjd får mindre utrymme i skolundervisningen. Olika aktörer tar sig an och förhåller sig till kulturarv på olika sätt, och det pratas om att “vara ii” eller att “ha” ett kulturarv, definitioner som har betydelse för vår upplevelse av kulturarv. Urvalsprocessen av våra gemensamma kulturarv behöver problematiseras, då vem, hur och varför dessa väljs ut både är en social, kulturell och politisk fråga. Det är också viktigt att kunna se handlingsburen kunskap i sig som ett kulturarv, och kulturarv som ett levande bruk och inte bara som specifika föremål och ting som statiskt bevarats i sin dåtid. Resultatet visar att forskningen är enig om vikten av kultur och kulturarv för människors välbefinnande och som del i att förstå vår egen och andras identitet. Men denna förståelse är inte en självklarhet utan behöver undervisas om och tränas i, och det är av särskild vikt för barn och unga. Materialet i denna forskningsöversikt består av avhandlingar, artiklar och annan litteratur som har inhämtats genom litteratursökningar i olika databaser och genom kedjesökningar. Dessutom innehåller översikten styrdokument från skolan och andra material från myndighetsrapporter och internationella överenskommelser. Slutsatser som kan dras av resultatet i forskningsöversikten är att den vikt som ges begreppen kultur, tradition och kulturarv i samhället, forskning och statliga dokument inte återspeglas i vikten det får i skolslöjden. Detta trots att skolslöjden kan ses som ett ypperligt forum att utbilda om kultur, traditioner och kulturarv, särskilt i en mångkulturell kontext.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att genom förundran synliggöra Folkets Hus Mustadfors entré
    (2024-10) Fagerström, Anna; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    This project aimed to make the entrance to Folkets hus Mustadfors visible through wonder. The Folkets hus Mustadfors (FHM) the people’s house, is a building for the local community of the small-town Dals Långed, before called Mustadfors, in Sweden. In the book Förundranseffekten, authors K. Sandberg and S. Hammarkrantz has concluded the research state on experiencing awe. It suggested that wonder makes people more present and empathetic, fostering a greater sense of connection with the world. This project aimed to create a deeper understanding of what wonder is and further explore how it can be applied in an architectural context, focusing on the FHM entrance. The goal was to make it feel welcoming, as it currently lacks intuitiveness and needs to be marked with torches for visitors to find their way. The design process has been marked by careful deliberations and choices, aiming both to evoke wonder and to show respect for the culturally significant FHM building. The design proposal takes a holistic approach to the entrance situation and consists of two parts that have different functions. The first part would make the building visible, while creating a direction towards and emphasizing the entrance door. The proposal suggests that gilded small facets will be placed on the facade. These facets would reflect light and create a play of light that piques the curiosity of passersby, drawing them closer. Strategically positioned around the entire facade, the facets guide towards the entrance door, increasing in number as they approach it, culminating above the entrance to emphasize it. The second part would guide a visitor into the building and would first be experienced when standing just outside the entrance door. It would consist of a gilded vaulted illuminated surface that’s placed underneath a roof that’s just above the entrance door. The visitor could see through the window in the door that the surface extends inside, creating a warm shining portal into the house. The two parts together creates one holistic design proposal that makes the entrance visible while making a visitor both experiencing awe and feel welcome.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att nära en bilderbok
    (2022) Graas, Hanna; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Adults read less and less for their children and this project wants to advocate reading, as part of children's language development and for building relationships between children and adults. The intention of the project is to tell a story to children and their adults through pictures and words. It is also to investigate what an exploratory approach can look like in a picture book process and whether it can make the result more genuine. During the process, imagery and dramaturgy have slowly taken shape. Choices of technique, themes and aesthetics are discussed and tested. The result is a story about dreaming of your own room, where the characters are children in the form of skeletons. The story also shows a sibling relationship, and how important it is to sometimes just have your own space.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att prata om annat än slöjdandet
    (2024) Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Elevernas icke ämnesrelaterade kommunikation inom slöjdämnet är något som många är väl medvetna om, men som i liten utsträckning är forskat på. I denna studie har elevers egna erfarenheter, tankar och känslor kring detta studerats, genom semistrukturerade gruppintervjuer. Syftet har varit att få en ökad förståelse för hur elevers verbala kommunikation under slöjdlektionerna påverkar dem, bland annat i deras lärande och i deras välbefinnande på lektionerna, samt i deras lärandemiljö, men också att förstå vad de själva tycker och tänker om detta fenomen. Som bakgrund har både aktuell läroplan och de två senaste ämnesutvärderingarna i slöjd lyfts, samt tidigare forskning inom både klassrumsinteraktion och kommunikation inom slöjdämnet. Tidigare forskning lyfter både fördelar och pedagogiska möjligheter med denna icke ämnesrelaterade kommunikation. De nationella ämnesutvärderingarna belyser elevernas positiva tankar om sagda kommunikation, och i läroplanen går det att relatera detta till delar som handlar om normer, värden och värdegrund som alla lärare måste ta hänsyn till i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har positiva tankar om den icke ämnesrelaterade kommunikationen i slöjdklassrummet, att de upplever att den ger dem motivation till ämnet i sig. De upplever att ämnets karaktär gör det möjligt att i större utsträckning än i andra ämnen prata om annat, och att de kan fokusera på sina arbeten samtidigt, vilket gör att de inte upplever det som att läraren heller störs av denna kommunikation. Eleverna menar dessutom att dessa konversationer i deras mening inte har någon negativ påverkan på deras lärande, utan snarare tvärtom i relation till motivationen det ger dem att gå till lektionen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att slöjda för samhällelig förändring?
    (2023) Wingfors, Simone; Widegren, Bojan; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    “Att slöjda för samhällelig förändring?” syftar till att utforska slöjdämnets potential att undervisa för hållbar utveckling. Resultatet bygger på en litteraturstudie av forskningsfältet för hållbar utveckling i slöjdämnet. Arbetet är ett försök att besvara vad tidigare forskning säger om slöjdens potential att undervisa för hållbar utveckling samt vilka svårigheter som kan uppstå när hållbar utveckling görs till undervisningsinnehåll. Forskningsöversikten är framåtblickande med förhoppningen att inspirera och diskutera hur undervisning för hållbar utveckling kan bedrivas i slöjdämnet. Slöjdämnet bottnar i en lång historia av resurshushållning och en stark tradition av att lappa och laga. Resultatet av vår litteraturstudie visar dock att det finns fler sätt att lära för hållbarhet i slöjdämnet än genom det materiella arbetet. Forskningen lyfter att slöjdens immateriella aspekter, bland annat kreativitet och handlingskraft, gynnar ett hållbart agerande. Dessa mer abstrakta värden förbises ofta och vissa forskare menar att lärandet skulle gynnas av dessa lyfts didaktiskt medan andra forskare snarare påtalar att lärandet sker oavsett om det berörs explicit eller ej. Forskningen lyfter också att det i mötet mellan människa-material finns potential att väcka känslor för och fördjupa relationen till naturen vilket påtalas vara gynnsamt i en undervisning för hållbar utveckling. Något som kan försvåra i undervisningen för hållbar utveckling är begreppets svårdefinierbara karaktär. Forskningen påtalar att det inte finns någon självklar hållbar lösning utan att det snarare är en vision med många, ibland oförenliga, lösningar. I viss forskning används begreppet holistisk hållbarhet för att lyfta hållbarhetens många komplexa dimensioner. Ett sätt för lärare att belysa hållbarhetsbegreppets komplexitet kan vara genom att ha ett divergent förhållningssätt i undervisningen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att slöjda motivation
    (2024) Emil, Andersen; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Skolan som tidigare präglades av auktoritära metoder vilar nu på en värdegrund där jämlikhet är en av grundpelarna. En pedagogisk metod som ersätter de auktoritära metoderna mot att stötta elever mot att ta del av skolans undervisning är att främja elevernas motivation. Denna forskningsöversikt har genom studier av avhandlingar, rapporter, böcker och uppsatser belyst hur elevers motivation tog sig till uttryck och påverkades i slöjdundervisningen. Det visade sig att elevers motivation i slöjdundervisningen var god och att den påverkades av aspekterna relationen mellan lärare mellan elev, meningsfullhet, inflytande och individualisering. Relationen mellan lärare och eleven visade sig spela en stor roll i att främja elevers motivation och det framkom att den var god och av en särdeles personlig karaktär i slöjdundervisningen. Vidare identifierade forskningen att eleverna hittade meningsfullhet inför innehållet i undervisningen genom att skapa föremål de hade en relation till vilket främjade motivationen. Även elevernas möjlighet till inflytande visade sig främja motivationen samtidigt som det framkom att slöjdundervisningen gav goda möjligheter till elevinflytande när det gällde både arbetssätt och produkten som tillverkades. Forskningen pekade samstämmigt på vikten av en individualiserad undervisning men kom fram till att individualiseringen i slöjdundervisningen inträffade i låg grad. Resultaten av forskningsöversikten belyste att den yttre motivationen var frånvarande i slöjdundervisningen, att slöjdundervisningens friare ramar än andra skolämnen gav god möjlighet att främja elevernas motivation och att den personliga relationen mellan lärare och elev hade stor positiv påverkan på elevers motivation.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att slöjda ute. En kvalitativ enkätstudie om slöjdlärares användning av och uppfattningar om utomhusundervisning
    (2023-01-25) Sylwan, Tea; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Det här examensarbetet syftar till att undersöka slöjdlärares användning av utomhusundervisning, genom vilka platser de använder sig utav och hur, vilka lärandemål de använder sig av och hur de relaterar till kursplanen för slöjd och vilka möjligheter och hinder de ser med utomhusundervisning i jämförelse med i klassrummet. Data samlades in med en kvalitativ enkät, som besvarades av 22 slöjdlärare. Resultatet tyder på att slöjdlärare främst använder sig utav skog eller skogsområde och uteklassrum som utemiljöer. Platserna används som arbetsplats, som resurs för insamlande av material samt som en autentisk lärmiljö i relation till undervisningsinnehållet. Slöjdlärarna i studien använde sig utav flera delar av slöjdens kursplan och bearbetade delar av alla långsiktiga mål utefter deras lärandemål i undervisningen. Flera möjligheter och hinder framkommer. Det mest framträdande är att utomhusundervisning kan öka elevers intresse och engagemang och ge möjlighet till en autentisk undervisning, samt bidra till studiero och ett bra klimat i gruppen. Variation i undervisningen framhålls också och även enstaka åsikter som att det kan vara praktiskt enklare att utföra undervisningen utomhus. Hinder upplevs utifrån praktiska svårigheter som slöjdlärare har svårt att kontrollera, som tillgång till platser och verktyg och även väder. Det upplevs mer tidskrävande i planeringen, samt att elever ibland har bristande motivation för undervisning utomhus. Även svårigheter att anpassa undervisningen och arbeta koncentrerat ses som hinder. Vidare diskuteras autenticitet i slöjd och utomhusundervisning i relation till teori, tidigare forskning och den undervisning som respondenterna beskrivit, samt hur variation kan skapas på olika sätt, och slutligen de motstridigheter som framkom i resultatet.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att sy ihop kunskap
    (2024) Eriksson, Caroline; Hagbard, Johanna; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Sedan begreppet slöjdprocess först användes i svenskt skolsammanhang på 1960-talet har slöjdämnet genomgått stora förändringar. Före Lgr69 stod den färdiga slöjdprodukten i fokus när elever arbetade i slöjden men i takt med att nya läroplaner trätt i kraft har processen kommit att bli allt viktigare. Forskningsöversikten syftar till att belysa hur elevers lärande påverkas av lärares arbetssätt kring slöjdens arbetsprocesser och den färdiga slöjdprodukten. Resultatet pekar på att slöjdens arbetsprocess är viktig men att produkten inte får glömmas bort. Lärare och elever har olika syn på hur de arbetar med process och produkt i slöjdundervisningen och forskning visar att ändringar i kursplanen för slöjd tar tid att implementera. Trots att processen getts större plats, arbetar lärare och elever fortfarande i stor utsträckning utifrån ett produktfokus. Produkten är en stor drivkraft hos elever när de arbetar i slöjden och genomförandefasen får ofta större plats än övriga tre faser som ingår i slöjdens arbetsprocesser. Att arbetsprocessens fyra faser ges olika mycket utrymme är problematiskt, visar forskning, och påverkar elevers lärande och tillägnande av kunskap. Undersökningar visar att begreppet slöjdens arbetsprocesser behöver tydliggöras. Det är betydelsefullt att se på slöjdverksamheten och arbetsprocessens fyra faser som en helhet. Annars ges elever inte möjlighet att uppnå alla de mål som anges i kurs- och läroplanen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att vara en klok problemlösare
    (2022) Björkqvist, Terese; Nordström, Helena; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om vad som utvecklar elevers problemlösningsförmågor. Vilka generella och matematiska kunskaper behöver elever lära sig för att kunna utveckla problemlösningsförmågor? Hur kan lärare arbeta och agera för att utveckla elevers problemlösningsförmågor, både generellt och inom matematiken? Elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågor inom slöjdämnet kommer att återkopplas i diskussionen eftersom problemlösning finns med i slöjdens kursplan men det saknas relevant forskning inom området. Forskning som inkluderats i denna forskningsöversikt behandlar i första hand undervisning i grundskolan. Studier som utförs på gymnasial nivå och även eftergymnasial nivå har också inkluderats, dock i mindre utsträckning, för att få en bredare bild på vad forskning säger inom området problemlösning. I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är problem- lösning en förmåga som ska läras ut i skolan. Lambert (2019) anser att genom utvecklade problemlösningsförmågor kan elever möta och lösa problem som de ställs inför i skolan, i det vardagliga livet och även i framtiden. På så vis kommer de att mötas av framgång i livet oavsett framtida yrkesval (Lambert, 2019). I resultatavsnittet presenteras sju olika områden som tidigare forskning kommit fram till främjar elevers möjligheter till att utveckla problemlösningsförmågor. Forskningen visar att problemlösningsförmågor hos elever kan utvecklas genom: ett tillåtande klassrumsklimat, problemlösningsuppgiftens uppbyggnad, lärandet av olika strategier, lärarens förhållningssätt gentemot elever, ledande frågor från läraren, elevers tidigare erfarenheter och bildandet av nya erfarenheter samt reflektion. Diskussionsdelen kopplar samman de sju områden och diskuteras generellt i förhållandena till ämnena matematik och slöjd. Diskussionsdelen är uppdelade i avsnitten före, under och efter som representerar var tidigare forskning är applicerbart i förhållande till problemlösnings- situationen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Auktoritet – En nödvändighet
    (2023-06-08) Eberius, Anton; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Lärarens roll som auktoritet i klassrummet är något som alltid har varit närvarande, är närvarande och som också kommer att vara närvarande i framtiden. Syftet med studien är att undersöka vad några verksamma legitimerade lärare i ämnet slöjd har för uppfattning om auktoritet som begrepp, hur lärarens roll som auktoritet i klassrummet legitimeras samt om det finns tillfällen där det anses vara legitimt att agera auktoritärt. Teorin som används i studien är Max Webers (1983) auktoritetsteori. I studien presenteras relevant sammanställd tidigare forskning om hur lärare skapar auktoritet i klassrummet samt hur synen på auktoritet inom skolan har förändrats i takt med samhällets utveckling. Studiens ansats är kvalitativ och använder sig av en semistrukturerad intervjumodell, vilket presenteras genom tematisk analysmetod. Fyra framtagna teman presenteras i studiens resultat: Med auktoritet menas ordning och reda, Vikten av att bygga relationer, Lärare legitimerar sin auktoritet genom karisma och Är elevens säkerhet i fara är det tillåtet att vara auktoritär I studiens resultat framkommer att lärares syn på auktoritet som begrepp är positivt. Att lärare anser det vara en individuell uppgift att skapa auktoritet vilket sker genom att relationer byggs mellan lärare och elev samt att läraren uppvisar karisma. Slutligen visas i resultatet att om läraren upplever att det finns en risk för personskador är det tillåtet att agera auktoritärt för att förhindra att en skada uppstår.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Auktoritet inom skolans värld En forskningsöversikt om auktoritetsförhållandet mellan lärare och elev
    (2022-05-03) Eberius, Anton; Ricklund, Malin; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Hur en lärare ska agera och verka inom ett klassrum har de flesta en åsikt om, ofta grundas åsikterna utifrån den egna skolgången. Synen på hur den svenska skolan ska vara utformad och vilken auktoritet en lärare ska ha berör allmänheten. Synen på auktoritet inom skolan har inte varit konstant utan har förändrats i takt med samhällets utveckling. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka vad tidigare forskning säger om lärares auktoritet inom skolan samt hur lärares auktoritet påverkar och uppfattas av elever. Forskningsöversikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vad säger tidigare forskning om auktoritet utifrån ett lärarperspektiv? Vad säger tidigare forskning om auktoritet utifrån ett elevperspektiv? Forskningsöversiktens resultat visar dels att lärarens auktoritet påverkas om läraren besitter eller saknar vissa egenskaper, dels att elever ställer krav som behöver tillgodoses av läraren för att eleverna ska legitimera läraren som auktoritet. Vidare visas att läraren som individ har stora möjligheter att påverka dess individuella auktoritet samtidigt som den visar att auktoritetsförhållandet utgår ifrån den rådande samhällsordningen. Avslutningsvis diskuteras den individuella möjligheten till skapandet av auktoritet samt auktoritetsförhållandet mellan lärare och elev där vi som studerar till lärare får ta del av de båda sidorna.