Browsing by Author "Andersson, Camilla"

Now showing 1 - 7 of 7

Dokumentation på förskolan - Vad, Hur och Varför?
(2012) Jakobsson, Helene; Andersson, Camilla; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
I och med att Läroplanen 98 reviderad 2010 trädde i kraft fick förskollärare ett ansvarsområde gällande dokumentation. Dokumentation ska enligt Lpfö 98 ses som ett underlag för, kvalitetsarbete och utvärdering av verksamhetens organisation. Den ska även ge barnen möjligheter till att synliggöra sitt eget lärande. Syftet med denna undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om begreppet dokumentation. Detta utifrån frågeställningarna vad dokumentation är samt, hur och varför dokumentationen utförs. Genom att vi har genomfört en empirisk studie där vi har intervjuat förskollärare om vilka uppfattningar de har kring dokumentationen i förskolan, har det ur dessa svar framkommit ett resultat. Detta resultat har diskuterats och då lett fram till att förskollärarnas generella uppfattning var att de skulle utföra dokumentation. De framkom även att material i form av t.ex. alster och foton från barnen, var en gemensam syn på vad dokumentation är. Medan hur och varför den utfördes urskildes det en variation i resultatet. Förskollärarna menade på att dokumentationsarbetet utfördes för att synliggöra barnets lärande. Synen på vilket lärande som skulle dokumenteras varierade beroende på om förskolläraren såg lärandet som en produkt eller process. Detta resulterade då i att dokumentationen antingen blev en upplysning över vad som hade gjorts på verksamheten eller ett verktyg till att utveckla verksamheten enligt förskollärarna. Om en reflektion kring en dokumenterad situation gjordes, som i sin tur resulterade i nya insikter om tänkandet och lärandet, för att sedan användes till en ytterligare aktivitet och ett nytt lärande, blev denna dokumentation till en pedagogisk dokumentation. För att ett dokumentationsarbete ska kunna genomföras så att det gynnar barns lärande och med det utvecklar verksamheten, bör förskolläraren tillsammans med sitt arbetslag diskutera och skapa en gemensam medvetenhet kring begreppen; dokumentation, lärande, kunskap och utveckling.
Det dubbla uppdraget. Utbildades syn på det dubbla uppdraget.
(2025-02-28) Schön, Lars Martin; Andersson, Camilla; Krantz, Lasse; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study’s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions. By combining these methods, we captured a deeper understanding of teachers’ experiences and the emotions characterizing their professional roles in after-school programs. The results show that understanding both explicit and implicit aspects of their work can offer valuable insights into the challenges and development opportunities within after-school program operations. This study may thus provide a foundation for future improvements and targeted professional development in after-school pedagogy. Översatt till Svenska Denna studie undersöker fritidshemslärares erfarenheter och perspektiv genom en kvalitativ metodansats. Syftet är att fördjupa förståelsen av deras upplevelser inom fritidshemsverksamheten och hur dessa erfarenheter kan bidra till verksamhetens utveckling. För insamling av data användes semistrukturerade och narrativa intervjuer, vilket möjliggjorde en flexibel och öppen samtalsform där deltagarna kunde uttrycka både konkreta åsikter och outtalade tankar. Med stöd i Ahrne och Svenssons (2022) resonemang, som betonar betydelsen av kvalitativa intervjuer för att fånga upplevelser från personer verksamma inom en specifik social miljö, anses metoden vara väl lämpad för att nå studiens syfte. De narrativa intervjuerna gav de intervjuade frihet att beskriva egna upplevelser i detalj, medan de semistrukturerade intervjuerna säkerställde en grundläggande struktur och möjlighet till följdfrågor. Genom kombinationen av dessa metoder kunde vi fånga en djupare bild av lärarnas erfarenheter och de känslor som präglar deras yrkesroll i fritidshemmet. Resultaten visar att en förståelse för både uttalade och outtalade aspekter av deras arbete kan bidra till värdefulla insikter kring fritidshemsverksamhetens utmaningar och utvecklingsmöjligheter. Denna studie kan därmed utgöra ett underlag för framtida förbättringar och en mer riktad kompetensutveckling inom fritidshemspedagogiken
Lärarröster om läsutvecklingsmetoder för att utveckla elevers läsförmåga
(2017-12-19) Andersson, Camilla; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studiens syfte var att undersöka hur lärare i förskoleklass samt förstaklass resonerar kring läsutvecklingsmetoder/tillvägagångssätt vid elevers tidiga läsutveckling. Studien ämnas även granska hur samarbetet mellan förskoleklass samt förstaklass sker gällande elevers läsutveckling, i syfte att lyfta hur samarbete kan påverka elevers läsförmåga. Studien utgick ifrån frågeställningarna: Vilka faktorer ser lärarna ha störst inverkan på den tidiga läsutvecklingen? Vilka metoder/tillvägagångssätt anser sig lärarna tillämpa vid tidig läsutveckling? Hur ser det pedagogiska samarbetet ut mellan förskoleklasslärare och förstaklasslärare gällande läsutvecklingsmetoder? För att få svar på dessa frågor genomfördes det sju kvalitativt semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som medverkade är utbildade lärare och är verksamma som antigen förskoleklasslärare eller förstaklasslärare. Studiens resultat visade att skillnaden mellan förstaklasslärarna och förskoleklasslärarna inte var så stora. Samtliga lärare i studien använder inte en läsutvecklingsmetod helt renodlat utan blandar olika metoder vid tidig läsinlärning. Lärarna tar däremot i studien hänsyn till många olika faktorer som enligt lärarna måste inkluderas i läsundervisning. Resultaten visar även att Bornholmsmodellen är den mest frekventa bland förskoleklasslärare och att ljudmetoden, helordsmetoden samt LTG- metoden är vanligast bland studiens förstaklasslärare.
En litteraturstudie om effekt och betydelse av medicinsktekniska hjälpmedel för gravida kvinnor med typ 1 diabetes
(2019-08-08) Sundberg, Carin; Andersson, Camilla; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Användandet av medicinsktekniska hjälpmedel vid typ 1 diabetes kan underlätta för att uppnå god glukoskontroll. För kvinnor med typ 1 diabetes som är gravida eller planerar att bli gravida är glukoskontrollen extremt viktigt för att minska risken för komplikationer hos både modern och fostret. Syfte: Syftet är att studera effekten och betydelsen av medicinsktekniska hjälpmedel för att uppnå en god glukoskontroll inför och under graviditet. Metod: Metoden som använts i den här studien är en integrativ litteraturstudie. Genom att använda den metoden kan både kvantitativ och kvalitativ forskning sammanföras. Från början screenades 54 artiklar för relevans och slutligen inkluderades tolv artiklar som kvalitetsgranskades inför analys. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier av betydelse: tid i målområde, hypoglykemi, hyperglykemi, HbA1c/medelglukos, välbefinnande och nöjdhet med tekniken. Användning av medicinsktekniska hjälpmedel under graviditet kan bidra till längre tid i målområdet, färre hypo- och hyperglykemier och lägre HbA1c. Välbefinnandet sågs både öka och minska med användning av tekniska hjälpmedel, tekniska problem hade en negativ inverkan. Slutsats: Alla sex kategorier som framkom är viktiga komponenter för att uppnå god glukoskontroll. Studien visar på att behovet och användandet av medicinsktekniska hjälpmedel inför och under graviditet är viktigt för kvinnor med diabetes. Många av dessa hjälpmedel har uppkommit de senaste åren och forskning inom området är begränsat. Det är viktigt att fortsatt följa upp effekt och betydelse för kvinnor inför och under graviditet i takt med utvecklingen av medicinsktekniska hjälpmedel.
Livskvalitet vid långvarig sjukdom
(2008-06-11T13:24:41Z) Andersson, Camilla; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Patienter som diagnostiserats med en långvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation som omtumlande och svår. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med kronisk sjukdom bemästrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjälpa dem att uppnå högre livskvalitet. Egenvård är en viktig del i patientens vardag och genom att engagera patienten i vården blir han/hon mer trygg i sig själv och kan leva ett bra liv trots en långvarig sjukdom. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på elva artiklar och dessa har sökts fram på databaserna CINAHL och PubMed. Metoden som använts för att bearbeta artiklarna är induktiv analys. Av resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att få patienten delaktig i sin egenvård. Med rätt kunskap och engagemang kan patienten återfå harmoni och ta kontroll över sitt liv, detta leder i sin tur till en bättre livskvalitet. Resultatdiskussionen bygger på artiklarnas beskrivningar av patienters upplevelser i samband med en långvarig sjukdom. Här avhandlas också sambandet mellan upplevd livskvalitet och den egenvård som patienter erbjuds av sjuksköterskan i en vårdande relation. Vidare diskuteras vikten av ett socialt nätverk samt vilken typ av stöd som kan bli aktuellt från familj och vänner. I resultatet framkom att bandet mellan patient och sjuksköterska är betydelsefullt för att uppnå en vårdande relation där båda parter kan känna förtroende och tillsammans sätta upp mål för vården. Sökord: chronic disease, chronic illness, quality of life, self-management, self-care, self-care management, nursing, coping, hope och transition
“Nej, den är min!”
(2024-10-14) Andersson, Camilla; Hryszkiewicz, Martyna; Wikner, Zahra; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Följande studie tar utgångspunkt i hur förskolan dagligen präglas av konflikter mellan barnen. “Läroplanen för förskolan” (Lpfö18, 2018) skriver fram hur uppdraget för förskollärare utgörs av att stödja barn i att utveckla förmåga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar förståelse och respekt för varandra. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med att lära barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse för barns utveckling. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Hur ser förskollärare på sitt arbete med att lära barn hantera konflikter i förskolan? Vad har förskollärare för uppfattningar om konflikters betydelse för barns utveckling? Studien tar utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning där intervjuer som metod ligger till grund för den insamlade empirin. Sju intervjuer med förskollärare har genomförts med syfte att ta reda på förskollärares variationer av uppfattningar kring fenomenet konflikthantering. Av studiens resultat framkommer konflikthantering som ett viktigt arbete i förskolan, där det förebyggande arbetet med barns konflikter är centralt och innefattas av olika strategier. Dessa skiljer sig åt beroende på förskollärarnas förhållningssätt till konflikter, samt vilket arbetssätt de väljer att tillämpa. Strategier såsom stöttande och observerande används med syfte att utveckla barns förmåga att hantera konflikter på egen hand. Vidare framkommer variationer i arbetet med konflikter mellan barnen, vilka grundas på barnens ålder. Av studiens resultat framkommer även förskollärarnas uppfattning av konflikter som betydelsefulla för barns utveckling. Detta då konflikter bidrar till att barn utvecklar nödvändiga sociala färdigheter. Vidare framkommer även hur arbetet med konflikter i förskolan präglas av utmaningar. I dessa utmaningar framkommer variationer, där en av dessa utmaningar är tids- och personalbrist.
Norm Form
(2017-10-06) Gunn, Maja; Ehrnberger, Karin; Andersson, Camilla; Åberg Waern, Karin; Gunn, Maja; Ehrnberger, Karin; Andersson, Camilla