Examensarbete avancerad nivå

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/38533

Browse

Now showing 1 - 20 of 424

Lärare i normkritik. En diskursanalys av ”läraridentitet” konstruerad inom det normkritiska perspektivet.
(2015) Norblad, Tova; Göteborgs Universitet/Högskolan för Design och Konsthantverk
Läraryrket diskuteras i uppsatsen utifrån poststrukturalistisk teori. Det övergripande temat är lärares makt och funktion i relation till utbildningssystem, individ och samhälle. Även lärarens funktion i skolans värdegrunds‐ och likabehandlingsarbete är utgångspunkt. Syftet i uppsatsen är att undersöka vad det är för ”läraridentitet” som konstrueras inom det normkritiska perspektivet. Huvudfrågan som i uppsatsen ställs är vilken makt – förutsättningar och handlingsmöjligheter – som det normkritiska perspektivet tillerkänner den enskilda aktören läraren. Genom en diskursanalys av subjektspositioner studeras ”talet om läraren” i två normkritiska publikationer. En diversifierad läraridentitet framkommer. Den normkritiska läraren beskrivs i de undersökta texterna som maktmedveten, relationsmedveten och konfliktmedveten. Därutöver är det en rad motstridiga/oförenliga (?) förväntningar som inom diskursen ställs på den enskilda läraren. Den normkritiska läraren ges framförallt makt och ansvar över relationer och varanden, i skolan, såväl som i samhället i stort. Men på samma gång som den enskilda aktören tillskrivs möjlighet att förändra ojämlika maktordningar och relationer, så framkommer samtidigt en överordnad lärarposition som med sin auktoritet förväntas att ta ställning och ”fostra” eleverna in i ett visst tänkande. På så sätt blottläggs genom undersökningen konstruktionen av en läraridentitet som både reproducerar och befäster befintliga makthierarkier och som på samma gång har möjlighet att i viss mån också förändra detsamma.
Öh, jag har inte funderat så mycket om det är dyslexi eller, alltså kontra andraspråksinlärning. En studie över hur man upptäcker läs-och skrivsvårigheter hos elever med svenska som andraspråk
(2016) Elovsson, Malin; Jonsson, Rose-Marie; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Elevers vardagsföreställningar och förväntningar kring fysikens koncept - En undersökning med Force Concept Inventory i gymnasieskolan
(2016) Raneflod, Simon; Institutionen för Fysik
Elever kommer till skolans fysikundervisning med tidigare erfarenheter, föreställningar om världen och förväntningar på ämnet, vilka påverkar hur elever resonerar och lär sig kring koncept i fysik. Detta examensarbete undersöker kvantitativt hur elever i gymnasiet presterar i det konceptuella testet Gender Adapted Force Concept Inventory (GFCI) och vilka vardagsföreställningarna elever har. Även elevers förväntningar på koncept i fysik och hur dessa samverkar med prestationen i det konceptuella testet undersöks. Studien fann att de elever som läste Fysik 1 i gymnasiet fick 41 % i GFCI och att de vanligaste vardagsföreställningarna var kopplade till dominansprincipen, ”levande krafter” och att tyngre objekt faller snabbare. Eleverna visades ha ungefär lika mycket fördelaktiga som ofördelaktiga förväntningar på koncept i fysik. Ingen samvariation mellan fördelaktiga förväntningar och prestation i GFCI kunde finnas. Det kan vara svårt för lärare att förstå vilka föreställningar elever har och var de kommer ifrån. De metoder som användes för undersökningen och dess resultat kan användas för att ge lärare ökad förståelse för hur elever resonerar och för att planera undervisning. För en effektiv undervisning behöver läraren ta hänsyn till elevers vanligaste vardagsföreställningar, vilka annars riskerar att hämma elevers konceptuella förståelse i fysik.
Speciellt speciella speciallärare. En kvantitativ studie om speciallärare med specialisering utvecklingsstörnings yrkesroll.
(2016) Cederholm, Lisa; Kärnberg, Kristina; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Nyckelord: Speciallärare, specialisering utvecklingsstörning, yrkesroll, handlingsutrymme, speciallärarutbildning, professionalisering, kunskapsutveckling, specialpedagogisk kompetens, specialpedagogiska perspektiv. Abstract Våren 2011 beslutades att lärare ska ha speciallärarexamen med specialisering utvecklingsstörning för att undervisa och bedöma/betygsätta i särskolan (SFS 2011: 186). Den nya speciallärarutbildningen med specialisering utvecklingsstörning infördes av regeringen 2011 (Högskoleverket, 2012). Syfte och forskningsfrågor: Studien ämnar beskriva speciallärares upplevelse av sin yrkesroll samt vilket handlingsutrymme deras specialpedagogiska kompetenser har för att förändra synen på elevers lärande och kunskapsutveckling. Forskningsfrågorna är vilka forum och i vilken omfattning de specialpedagogiska kompetenserna framträder. Samt vilka faktorer som är betydande för vilka specialpedagogiska kompetenser som används. Även speciallärarnas syn på rådande specialpedagogiskt perspektiv undersöks. Metod: En kvantitativ enkät skickades ut till 53 speciallärare (population 83) som utbildats vid ett svenskt universitet mellan 2011-2016. Enkäten besvarades av 45 speciallärare (svarsfrekvens 54.2%). Vid genomgång av resultatet analyseras speciallärarens arbetsuppgifter i ljuset av professionaliseringsteorier, specialpedagogiska perspektiv och förklaringsmodeller, Bergs frirum, proaktiva och reaktiva verksamhetskulturer. Resultat: Speciallärarna arbetar förebyggande stöttande och rådgivande. Det finns ett outnyttjat frirum, kampen om frirummet är betydande för huruvida speciallärarens yrkesroll kommer att kunna svara upp till regeringens intentioner om en förändring av särskolan som en del i strävan mot en skola för alla (SFS, 2011:186). Det finns framträdande arbetsuppgifter för yrkesrollen bland annat att speciallärare utvecklar och anpassar lärmiljöer samt anpassar och tillhandahåller material för elever med utvecklingsstörning. Speciallärarna
Vem ser ett bortvalt barn? En intervjustudie med några specialpedagoger och förskollärare
(2016) Grönberg, Linda; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Uppsats/Examensarbete: 15 hp Kurs: SPP 610 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: VT 2016 Handledare: Eva Gannerud Examinator: Ernst Thoutenhoofd Kod: VT16-2910-081-SPP610 Nyckelord: Förskola, bortvald, lek, lärande, normer, specialpedagogik, frilek Abstract Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur några förskollärare och specialpedagoger ser på barn som blir bortvalda i den gemensamma lek. Metod: Studiens resultat bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och Specialpedagoger verksamma inom förskolan. Varje intervju inleddes med att specialpedagogen eller förskolläraren tog del av en vinjett, för att ha som en inledande utgångspunkt under intervjun. Resultat: Tidigare forskning visar att var femte barn står utanför den gemensamma leken och kan ses som om de är bortvalda av de andra barnen i gruppen. Hälften av dessa barn väljs bort av att de är utåtagerande, medan de övriga väljs bort för att de har låg status i barngruppen. Dessa barn är ofta väldigt smidiga och håller sig inom den norm om hur ett barn bör vara i en förskolekontext. Dock får dessa sällan eller aldrig tillgång till att vara deltagande i den gemensamma fria leken. Resultatet av denna studie visar att den grupp av barn som de intervjuade beskriver får mest stöd är de barn som är utåtagerande, medan erfarenheten kring bortvalda barn för de har låg status inte är lika omfattande. En slutsats av studiens resultat är att de bortvalda barnen oftast inte uppmärksammas och får det stöd som behövs för att de ska få samma möjligheter till lärande och utveckling som deras kamrater som deltar i den gemensamma leken. Studien visar även att specialpedagogerna som deltar aldrig direkt har fått en förfrågan kring ett bortvalt barn eller att förskollärarna sökt extra stöd eller hjälp för ett barn som detta. Detta då bortvalda barn inte frångår den norm för hur ett barn bör vara i en förskolekontext.
Läsning är grunden till allt. Hur lärare bemöter elever i lässvårigheter
(2016) Ahlström, Helena; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Min uppsats är en intervjustudie där syftet med studien är att undersöka hur lärare möter de elever som är i behov av särskilt stöd vid den första läsinlärningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från sex lärare i klass 1-3 från tre olika skolor. Vad som framgår av resultatet är att begreppet lässvårigheter är svårt att sätta en precis definition på eftersom det är många olika aspekter som samverkar. Lärarna är dock medvetna om att de spelar en viktig roll när de ska bemöta elever i lässvårigheter då de måste anpassa undervisningen och ge dessa elever extra tid så att varje elev har en chans att lära. Till sin hjälp har de specialpedagogen som tillsammans med lärarna lokaliserar var problematiken ligger till att eleven har svårt att lära sig läsa. Att lärandet sker när två eller flera möts är någonting som framkommer och en viktig del är att väcka elevens intresse så att de blir motiverade till att vilja läsa. Det är ingen speciell metod som fungerar bättre än någon annan utan undervisningen anpassas efter varje elevs behov. Dock är vuxnas/föräldrars engagemang och stöttning en nödvändighet för elever i lässvårigheter eftersom dessa elever behöver mycket träning för att komma vidare i sin läsutveckling.
Vad gör man med en läs-och skrivutredning? Sex lärare om hur resultatet i läs-och skrivutredningar används i planeringen och genomförandet i undervisningen
(2016) Nettby, Åsa; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Utmaningar i grundsärskolans kursplaner: Sju grundsärskolelärares uppfattningar av förmågor och kunskapskrav i läroplanen för grundsärskolans båda inriktningar; ämnen i grundsärskolan och ämnesområden i inriktning träningsskolan
(2016) Ekstam, Åsa; Liljekvist, Cathrine; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Lämna "apphysterin" för högre måluppfyllelse! En intervjustudie om specialpedagogers strategier och användning av iPaden med elever som har läs- och skrivsvårigheter
(2016) Sandborg, Marie; Viktorin, Heléne; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte Studiens syfte är att är att utforska hur några specialpedagoger resonerar runt sitt användande av iPads i undervisningen, med särskilt fokus på vilka fördelar, nackdelar och utmaningar de ser. Undersökningen har avgränsats till grundskolans årskurs 1-3, där elever med läs- och skrivsvårigheter står i centrum. Teori Studien tar hjälp av den sociokulturella teorin för att förklara olika fenomen. Begrepp som appropriering, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding används. För att få förståelse för bakgrunden till läs- och skrivsvårigheter finns även teorier om det med. Teorier om motivation och om en apps design finns med för att koppla till det specifika med användningen av iPads. Metod Studien är av kvalitativ art och insamlandet av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer. Sex specialpedagoger från två olika kommuner har intervjuats. Båda kommunerna har satsat på att använda iPads i undervisningen. Vid bearbetning och analys har en tematisk analysmetod använts. Resultat Resultatet av studien visar att bruket av iPads hos specialpedagogerna kan liknas vid progression i tre steg över tid. Inledningsvis verkar man använda sig främst av appar med ren färdighetsträning, oftast kopplat till ljud-bokstav och enkel läsning och skrivning. Vid nästa steg tar man in appar och verktyg av kompensatorisk karaktär, såsom talsyntes, taligenkänning, talböcker och ordbehandlingsprogram. Över tid förefaller det som om man utvecklar bruket av iPaden och kompletterar med andra funktioner. Man använder den till att producera, publicera och redovisa. Man filmar, fotograferar, spelar in ljud och använder fler av iPadens skapande och kreativa funktioner. Man nyttjar den som ett multifunktionellt lärverktyg och den används i fler situationer och ämnen än tidigare. Fördelar specialpedagogerna ser med användandet är framför all ökad självkänsla och motivation hos eleverna, men man säger sig även se en utvecklad läs- och skrivförmåga hos många. Hinder fö
"By the way, kommer ni ihåg?" En fallstudie om en kommuns implementering av extra anpassningar
(2016) Nykvist, Christer; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Bedömning och lärande i grundsärskolan. Nio lärares tankar om att stödja elevernas kunskapsutveckling
(2016) Dahlqvist, Charlotte; Nyblom, Lotten; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
EFL and the literary canon: Attitudes and practices in Swedish classrooms
(2016) Larsson, Gösta; Institutionen för språk och litteraturer
The teaching of English as a foreign language in upper secondary school classrooms across Sweden is as self-evident as the school system itself, the subject being mandatory to a different extent across all programs. According to the curriculum, the use of English literature should be part of the courses, with the purpose of exposing the students to different types of written texts. The history of English literature stretches back for more than a millennium, hence offering a plethora of poetry, drama and novels for teachers to choose from. From this old and vast treasure, what dainty morsels are brought to the modern-day classroom? What reasons do teachers cite for such choices? This study intends to shed some light on these questions. The study revealed the heritage of classic literature came from two primary sources, the exposure of classics during university studies and the books teachers read on their spare time. Both categories were integrated to various degrees in the classroom, in combination with course book contributions. Teachers generally found it challenging to engage students in reading older fiction, still the teachers considered literature to be a good tool when teaching English. Focus ranged from aesthetic qualities to critical analysis, but depended much on both what proficiency the student group possessed and what books were used. All teachers agreed that Swedish students’ reading skills have steadily declined during their years of practice.
"Vi har de barn vi har...": En kvalitativ studie om hur pedagoger anpassar i skolan
(2016) Andersson, Maria; Rodell, Tina; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Du är välkommen in En kvalitativ intervjustudie om lärares upplevelser kring hinder gällande inkludering av nyanlända elever i den ordinarie undervisningen
(2016) Wernersson, Amanda; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Abstract Title: You are welcome in – An interview study about teachers’ experiences of recently arrived pupils in the classroom Language: Swedish Keywords: Swedish as a second language, recently arrived pupils, inclusion, academic success The Swedish school has two general approaches when receiving recently arrived pupils: a separate teaching outside the ordinary classroom with a teacher who has expertise in second language learning, or an inclusion of these pupils in the ordinary classroom. Swedish schools often combine the two general approaches. When including recently arrived pupils in the ordinary classroom the teacher thereby has an important role in supporting and leading these pupils towards second language acquisition and academic success. Studies have shown that pupils with Swedish as their second language experience difficulties in achieving academic success. The purpose of this study is to investigate teachers’ experiences of having recently arrived pupils in the ordinary classroom. A qualitative method with interviews were used as a method for answering the research question: What do teachers’ experience as possible obstacles when including recently arrived pupils in the ordinary classroom? It is to be assumed that due to absence of language development in the instruction language there are some obstacles when it comes to teaching the recently arrived pupils. The data material were analysed by a thematic analyse combined with a hermeneutic approach. The obstacles that these teachers describe refer to difficulties in communicating, in encouraging a more frequent use of the second language instead of the native language and in planning and organising teaching in a group of pupils with big differences in learning and language development. The teachers also describe difficulties in assessing and they hope for a higher level of the Swedish language for stimulating the second language development. That there is a difference between the separate
”Lättast är nog om någon visar mig först, sen tänker jag själv, typ”. En kvalitativ studie om elevers syn på sitt lärande
(2016) Johansson, Lisa; Pettersson, Carina; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Abstract Syfte: Studies syfte var att ur ett elevperspektiv undersöka hur elever i grundsärskolan årskurs 7-9 såg på sitt lärande. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som berörde elevernas lärande. • Hur beskriver elever i grundsärskolan att de lär sig som bäst? • Vad i skolans lärmiljö anser eleverna påverkar deras lärande och kunskapsutveckling. • Hur upplever eleverna i grundsärskolan teoretiska och praktiska ämnen? Teori: I vår studie har vi utgått ifrån en sociokulturell teori. En sociokulturell teori hjälpte oss att förklara fenomen som lärande, kunskap och interaktion. Den sociokulturella teorin visade för oss hur den enskilda eleven som individ och i grupp tänkte om och tillägnade sig kunskap. Elevperspektivet var genomgående i vår studie. Elevperspektivet var elevernas egna ord och tankar om sin erfarenhet Metod: Metodtriangulering, Stimulated recall och kvalitativ forskningsintervju användes och totalt sex elever deltog i studien. De elever som deltog gick samtliga i årskurs 7-9 på grundsärskolan och läste ämnen. Stimulated recall var en metod där filmen fungerade som ett hjälpmedel för att fångar elevens lärande och genomfördes före den kvalitativa forskningsintervjun. Kvalitativ forskningsintervju, där eleverna intervjuades med hjälp av en intervjuguide. Den kvalitativa forskningsintervjun hjälpte oss att få en djupare förståelse för elevernas syn på sitt lärande. Två metoder som kompletterade varandra. Resultat: I resultatet framgick att läraren hade en viktig roll i elevernas lärande. I studien framkom att elevernas syn på lärande kunde delas upp i två typer av lärande, ett lärande där eleven beskrev ett lärande som sker genom yttre påverkan där läraren förmedlade kunskap och eleven var mottagare av kunskap. Den andra typen av lärande var mer som en process där eleven själv var en aktör. Elevernas aktiva lärande påverkades av faktorer i skolan som, motivation, läraren, arbetsmiljö samt framtidsvision
”Det där som man bara gör.” En intervjustudie om extra anpassningar i NO och SO för elever i läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet.
(2016) Ekelund, Camilla; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syftet med studien var att göra en beskrivning av hur sex lärares kunskaper och föreställning-ar om läs- och skrivsvårigheter, återspeglas i de val av och arbete med extra anpassningar i NO och SO som lärarna gör på mellanstadiet. Jag ville veta varför de gör som de gör. Jag var samtidigt nyfiken på hur extra anpassningar tagits emot som ett uppdrag i läraryrket sedan 2014. Som teoretisk utgångspunkt användes ett sociokulturellt perspektiv, då extra anpassningar är något som skapas i en kommunikativ lärandemiljö och i samspel med andra. Ytterligare teo-retiska perspektiv, som utgjort ram för denna studie, är didaktisk inkludering och läsningens didaktik. Vid analysen har en hermeneutiskt ansats använts, men tolkningarna har även gjorts med hjälp av good-reason-assay, vilket gav en teoretisk grund för att det finns rationella för-klaringar till varför människor gör som de gör. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Explorativa, halvstrukturerade inter-vjuer med sex lärare på mellanstadiet gav empirin i undersökningen. Dessa lärare var behö-riga och undervisade i NO och/eller SO på olika skolor och behövde samtliga göra extra an-passningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade att alla lärarna i studien gjorde en rad anpassningar av sin undervisning som gör elever i läs- och skrivsvårigheter delaktiga och engagerade. De didaktiska val lärarna gjor-de motiverades på flera gemensamma grunder, men återspeglade endast i begränsad omfatt-ning specifika kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Generellt anpassade lärarna sin under-visning efter de positiva utfall man såg i elevernas deltagande och engagemang och såg även detta som en egen naturlig undervisningsstil. Endast ett par lärare tillskrev vissa elever sina anpassningar, vilket också medförde att man i dessa fall hade dokumenterat detta i elevernas individuella utvecklingsplaner.
IKT i matematikundervisning – En möjlighet till förbättrad elevmotivation?
(2016) Hagberg, Christian; Institutionen för matematiska vetenskaper
The present study aimed to investigate how teachers utilized ICT in mathematics education to enhance student motivation where motivation was studied using the theoretical framework of Self‐determination theory. The result was gathered from semi‐structured interviews with four experienced teachers all who had previous experience with the use of ICT in mathematics. The result concluded that the teachers’ goal with using ICT mainly was to enhance learning and they viewed the use of ICT as a potential tool to do this. The teachers did not concur that ICT itself was a motivational factor in mathematics, they believed that how ICT was utilized in the education was more important than the availability of the technology itself. Examples of good areas to include ICT were problem‐solving, use of function graphing tools and storing and evaluating data on learning platforms. Furthermore the teachers stressed that in order to motivate students they tried to build a positive motivational climate by creating positive relations to the students, for this they did not utilize ICT. The implications of the results are discussed in terms of how teachers might use ICT to facilitate positive social relationships, improve student’s perceived competence and lastly how teachers can support autonomous motivation for the students with help from ICT.
Vikten av talet om taluppfattning. En studie om elevers taluppfattning på de nationella proven i matematik i årskurs 3
(2016) Johansson Kraft, Gunvor; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Abstract Syfte: Studiens syfte är att finna vilka svårigheter elever i årskurs 3 visar inom taluppfattning på det nationella provet. Undersökningen syftar också till att ta reda på om det finns någon eller några dominerande kritiska moment som ger samband eller påvekan på andra kritiska moment inom taluppfattningen. En annan frågeställning är att finna eventuella trender och mönster i elevers taluppfattning på de nationella proven. Teori: Den teori som används för att analysera datamaterialet och förstå studiens resultat är de fem kritiska momenten inom taluppfattning som Sterner (2015) pekar på. De kritiska momenten inom taluppfattningen har även fungerat som ämnesdidaktisk teori. Till studiens allmänna teori hör Brofenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1977) som förklarar hur individens utveckling påvekas av inre och yttre faktorer. Metod: 62 nationella prov från årskurs 3 i matematik har samlats in från tre olika skolor. För att hantera och bearbeta materialet har en kvalitativ metod används i en djupgående analys av elevernas taluppfattning i de olika uppgifterna på nationella proven. För att fånga innehållet i nationella proven för matematik krävdes en dokumentanalys av innehållet, s.k. innehållsanalys. En kvantitativ metod har används för att bearbeta och presentera data från elevernas lösningar. Resultat: Eleverna visar sig ha allra svårast för momentet Talkombinationer men detta gäller bara för 2011 års nationella prov. I övrigt visar eleverna ungefär lika stora svårigheter inom de olika momenten. Det finns positiva samband mellan alla de olika momenten de båda åren. 2011 ger de kritiska momenten starkare samband än 2012. Mellan Räkning, räkneprinciper och Positionssystemet ges det starkaste sambandet både 2011 och båda åren tillsammans. Eleverna verkar bli hämmade i sin taluppfattningsutveckling av algoritmräknande. Studien indikerar också att de nationella proven inte ger en jämförbar bedömning av elevers kunskaper ö
Lärares förståelse och praktiskt genomförande av extra anpassningar i en gymnasieskola.
(2016) Bråten, Mia; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Alla elever ska enligt skollagen (SFS 2010:800) få det stöd de behöver i sitt lärande, för att utifrån sina egna förutsättningar komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Den 1 juli 2014 trädde en lagändring gällande extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i kraft. Problemområdet tar sin utgångspunkt i denna lagändring och syftet är att undersöka lärarnas förståelse av begreppet extra anpassningar och hur de ser på sina förutsättningar och möjligheter att arbeta efter skollagens formuleringar. Genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare på en västsvensk gymnasieskola och med teoretisk utgångspunkt i praktikteori samt de specialpedagogiska perspektiven ska syftet besvaras genom studiens frågeställningar: * Vilka uppfattningar om begreppet extra anpassningar har lärare på skolan? * Hur ser skolans lärare på organisationen av extra anpassningar? * Hur ser skolans lärare på sina förutsättningar att arbeta med extra anpassningar? Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till införandet av extra anpassningar i styrdokumenten och att deras förståelse av begreppet extra anpassningar stämmer väl överens med formuleringarna i styrdokumenten. Det finns en uttalad vilja och önskan från lärarna att elever med stödbehov ska få extra anpassningar och det stöd de behöver, men mellan lärarnas förståelse och deras praktik råder emellertid viss diskrepans. Den stora arbetsbelastningen med många undervisningstimmar, stora klasser samt elever på många olika kunskapsnivåer med varierande stödbehov gör uppgiften svår för lärarna, som anser att tiden för detta arbete saknas. Lärarna uppfattar inte extra anpassningar och stöd som ett prioriterat utvecklings-område av skolledningen och det saknas rutiner, samtalsforum och kompetensutveckling inom området.
Normalitet och människosyn. En diskursanalys av hur behovet av särskilt stöd framskrivs i styrdokument från 1842-2011
(2016) Bäck, Madeleine; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Abstract Examensarbete: 15 hp Kurs: SPP610 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: VT 2016 Handledare: Girma Berhanu Examinator: Eva Gannerud Kod: VT16-2910-104-SPP610 Nyckelord: styrdokument, diskursteori, särskilt stöd, makt, inkludering, normalitet, människosyn Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa hur behovet av särskilt stöd framskrivs i styrdokument från 1842 fram till 2011 samt huruvida det med utgångspunkt i detta kan dras slutsatser utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och hur detta kan ställas i relation till hierarki, ordning och människors värde. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur framskrivs behovet av särskilt stöd i styrdokument från 1842 fram till 2011? Vilka slutsatser kan med utgångspunkt i detta dras utifrån olika specialpedagogiska perspektiv? Hur kan den diskurs som framskrivs ställas i relation till hierarki, ordning och människors värde? Teori och metod: Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och den teoretiska ansatsen bygger på Foucaults diskursteori om makt. Laclaus och Mouffes diskursteori om nodalpunkter, ekvivalenskedjor, flytande signifikanter och antagonismer har varit grunden för analysen av det empiriska materialet. Nodalpunkterna är de centrala momenten kring vilken diskursen kretsar och dessa får betydelse i samband med andra begrepp, så kallade ekvivalenskedjor. Nodalpunkterna kan vara flytande eller tomma signifikanter och det förhållande där de flytande signifikanterna får kämpa för att ge innebörd åt just sin diskurs kallas för antagonistiskt. Detta eftersom att det finns en konflikt. Resultat: Diskursens nodalpunkter är lärande och utveckling samt normalitet och avvikelse med ekvivalenskedjorna: specialklasser, hjälpklasser, förebyggande insatser, undervisningens utformning, stöd, eleven som individ, särskiljning, kategorisering, kunskapsfokus, omhändertagande, svårigheter och utredning. Det som kan konstateras med utgångspunkt i analysen av s

Browse

Browsing Examensarbete avancerad nivå by Issue Date