Examensarbete avancerad nivå

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/38533

Browse

Now showing 1 - 20 of 424

Untitled
(2021) Al Shikh Ali, Sara;
Generally, comics have been looked down upon and not seen as a pedagogical tool. Despite this, the research on the use of comics has increased in recent years which has shown the potential benefits to using comics in the language classroom. There is, however, a lack of research on teacher attitudes and research in a Swedish EFL context. The present study has attempted to fill this gap by investigating teacher attitudes toward comics and factors that might affect their attitudes toward using it in the language classroom. This is a quantitative study with 85 participants. A self-developed questionnaire was administered online to gather data, which was analyzed using statistical and thematic analysis methods. The results showed that participants did not have positive attitudes toward comics itself but had positive attitudes toward the use of comics. It also showed that they were unsure of the usefulness of comics. To investigate the factors that might affect teacher attitudes toward using comics, it was split into potential benefits and challenges. These factors were rated, and participants expanded on their answers in open-ended questions. In terms of potential benefits, all three factors were regarded as such, but participants also questioned them and brought up other potential benefits in their answers. When it comes to challenges, the participants showed a higher degree of disagreement toward one factor while agreeing with the two other ones being challenges, but, here as well, questioned them and brought up other challenges. Pedagogical implications were discussed and areas for future research were presented, before concluding the paper addressing the overall significance of study.
85 bildlärares inställning till läroböcker i årskurs 7-9 - En kvantitativ studie med en komparativ analysmetod av Skolverkets rapport
(2021-03-26) Odén, Louise; University of Gothenburg / The Board of Teacher Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
Abstract This thesis has intended to investigate the role of textbooks in Swedish high schools in the art subject. A quantitative method in the form of a survey has been used to answer the purpose and questions of this thesis. The same questionnaires as in the National Agency for Education’s report The role of teaching aids in teaching (2006) was used to compare the results by a comparative analysis method. The purpose of this thesis was to see if anything has changed in the art teacher's use of teaching aids since the report was released. The result from the National Agency for Education’s report that this thesis was primarily interested in was the fact that the most art teachers were generally unsatisfied with the supply of teaching materials and for that reason called for more teaching materials to choose from. The questionnaire of this thesis was therefore sent out by e-mail to 300 randomly selected schools in Sweden, with 15 representatives from each county to get a greater overview. Of the respondents, 85 art teachers replied to the survey. The answers from the survey showed that fairly little had changed since the National Agency for Education's report was released. Although, the use of the Internet, computers and other technical equipment as teaching materials had increased significantly since the first report was published. The same applies to the adaptation of teaching materials to the curriculum, syllabus, and grade requirements. Apart from that, there were small differences between the two surveys. As many as 84% of the participants in this thesis survey answered that they rarely or never used publisher-produced textbooks in teaching and 73% thought that the supply of textbooks in the subject was either “quite poor” or “very poor”, which could indicate that there is still a need for textbooks in the art subject. More research is needed regarding the connection between textbooks and art teaching since there is a shortcoming on the subject matter.
Actitudes de profesores de ELE hacia el uso de herramientas digitales
(2017) Concha Velasquez, Natalia; Institutionen för språk och litteraturer
Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken inställning till användning av digitala verktyg lärare i moderna språk på gymnasiet kan ha. Dessutom undersöks på vilket sätt de arbetar med muntlig kommunikation genom digitala verktyg i klassrummet. För att ta reda på detta skickades enkäter ut till lärare runt om i landet. Studien var tänkt att vara kvantitativ men resulterade i en kvalitativ studie med svar från tio gymnasielärare. Resultaten av studien visar att, de flesta av lärarna ser flera fördelar med att arbeta med digitala verktyg i spanskundervisningen dock finns även de lärarna som är kritiska och ifrågasätter användandet. Majoriteten av dem känner att de inte fått tillräckligt med utbildning, vad gäller hantering av digitala verktyg i undervisningen, något som kan påverka deras undervisning. Däremot är svaren vi erhållit inte tillräckliga för att få en inblick i hur de konkret arbetar med digitala verktyg och muntlig kommunikation. Fastän nästan samtliga menar att de integrerar dessa, är det ingen av lärarna som framhäver att digitala verktyg är en fördel för att arbeta med elevernas muntliga kommunikation, något som lärarna borde dra nytta av och som vi diskuterar i denna studie.
Adult Language Learners' Extramural English: A Quantitative Study on Adult Language Learners in Sweden
(2017) Franzén, David; Institutionen för språk och litteraturer
The increasing usage of English and Information and Communication Technology (ICT) in the Swedish society gives students increased opportunities to use English outside of the classroom. This has led to an increased interest in students’ usage of English outside of school, although the focus of research in this area has been on younger students. This study’s purpose is to investigate to what extent adult English language learners are engaging in Extramural English activities. It also seeks to map what Extramural English activities are most frequently used among this group of students. A quantitative questionnaire was given to 97 adult second language (L2) students at two adult education centers. The results indicate that the amount of time spent on Extramural English activities differed between individuals with an average of five hours per week. Extramural English listening activities were the far most popular type of activity engaged in, followed by reading activities. Much less time was spent on speaking and writing activities. The five most popular specific activities were listening to music, surfing the internet, watching TV, watching movies, and watching video clips. This knowledge is important to teachers because it enables them to adapt the English teaching of the classroom to connect with the Extramural English of the students. Doing this could lead to a more meaningful and motivating classroom. It also enables the teacher to provide types of input which these students do not meet on their own outside of school, which could strengthen their language learning.
AKK i med- och motvind. Om lärares vardag som kommunikativa stöttor
(2016) Arasjö, Emilie; Unger, Heléna; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
”Alla kan spela allt” En kvalitativ intervjustudie som behandlar normkritisk gestaltning utifrån kön och genus i relation till kostym i teaterundervisning
(2020) Larsson, Lina; Högskolan för scen och musik
Syftet med studien är att undersöka hur teaterlärare och elever i gymnasieskolan resonerar kring normkritiska val utifrån kön och genus i teaterundervisningen. Följande frågeställningar har formulerats inför arbetet: Hur resonerar teaterlärare och elever i gymnasieskolan kring normkritisk gestaltning utifrån frågor om kön och genus? Vilka möjligheter och begränsningar upplever teaterlärare och elever att kostymen har utifrån frågor om kön och genus i relation till gestaltningen? Studiens empiri är inhämtad från fem stycken individuella halvstrukturerade intervjuer med lärare, en halvstrukturerad intervju med två lärare, samt genom två fokusgruppssamtal med fem elever i varje grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån ett feministiskt och genusteoretiskt perspektiv. Studiens resultat uppmärksammar de utmaningar lärare står inför vad gäller att synliggöra kön och genus i teaterundervisningen. Lärarna i studien nämner att det är en balansgång mellan att reproducera och omskapa könsnormer i teaterklassrummet. Samtliga informanter menar att det är vanligare att en kvinnlig elev väljer att bryta normer och gestalta ett annat kön. Informanterna uttrycker att när en manlig elev ska gestalta en kvinna riskerar det att bli förlöjligat, och det är särskilt förekommande om han klär sig i kvinnligt kodade attribut. Informanterna menar att en manlig elev riskerar att betraktas som homosexuell om han klär ut sig till kvinna. En manlig elev i kvinnligt kodade attribut gör därmed en degradering i könsmaktsordningen medan en kvinnlig elev i manligt kodade attribut uppgraderar sig till en maktposition. I studien framkommer ett behov av vidare forskning då det inte finns någon forskning kring kön och genus i teaterundervisningen i svensk gymnasieskola, och enbart en studie som behandlar kön i relation till kostym.
Andra skor - En intervjustudie om etnisk homogenitet och etnisk heterogenitet inom svensk teaterutbildning
(2018-02-16) Ngo, Kien; University of Gothenburg / The Board of Teacher Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
Syftet med föreliggande studie är att undersöka beskrivningar av etnisk homogenitet inom svenska teaterklasser. Syftet är att undersöka olika uppfattningar om orsaker till fenomenet samt att undersöka olika uppfattningar om vilka åtgärder som kan vidtas för att skapa fler etniskt heterogena teaterklasser. Studien tar sin utgångspunkt i två forskningsfrågor: Vilka uppfattningar finns gällande orsaker till att svenska teaterklasser är etniskt homogena? och Vilka uppfattningar finns gällande åtgärder som kan vidtas för att skapa fler etniskt heterogena teaterklasser? Studien hämtar sitt material från intervjuer med sju informanter. Metoden har varit semistrukturerade/halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att teaterklassers elevsammansättning har sin grund i komplexa samhälleliga maktstrukturer. Dessa maktstrukturer utgörs av kategorierna etnicitet, klass samt kön och påverkar elevers val och icke-val av teaterutbildning. Angivna orsaker till etniskt homogena teaterklasser är bland annat att klasstillhörighet och socioekonomisk situation snarare än etnicitet avgör elevers val och icke-val av teaterutbildning. Vidare konstateras det att få personer med utländsk bakgrund syns på teaterinstitutioners scener och inom teaterutbildningars personalkår. Om inte ungdomar med utländsk bakgrund kan identifiera sig med skådespelare och teaterlärare kan det få konsekvensen att ungdomarna inte ser möjligheten att själva ägna sig åt teater. Uppfattningar om åtgärder som kan vidtas för att skapa fler etniskt heterogena teaterklasser är bland annat att teaterinstitutioner och teaterutbildningar behöver bredda sin personal gällande etnisk bakgrund. I studien föreslås även att osynliggjorda berättelser behöver ges plats inom teatersfären. Om de föreslagna åtgärderna vidtas kan det leda till att elever med utländsk bakgrund bättre identifierar sig med den professionella konsten och kulturen samt teaterundervisningen. Detta kan i förlängningen leda till att teaterutbildningar i större utsträckning attraherar elever med utländsk bakgrund.
Anpassningens dilemman. En studie om svensklärares resonemang kring anpassningar i litteraturundervisningen
(2018) Ljungkvist, Robert; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Syftet med undersökningen är att undersöka hur svensklärare resonerar kring anpassningar för elever i svårigheter och för elever i behov av mer utmanande uppgifter i litteraturundervisningen, samt vilka metoder lärarna använder i deras anpassningar. Genom att utgå från ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv samt Judith Langers litteraturreceptionsteori har fem intervjuer med svensklärare på gymnasieskolan genomförts. Intervjuerna har efter transkriberingen tematiserats för att sortera informanternas svar i kategorier. Analysen resulterade i kategorierna: motivation, individanpassning, tid, fördjupning, bredd, metod och attityd. Lärarnas svar visar att elever i svårigheter behöver motiveras i större utsträckning än andra elevgrupper, samt att en individanpassning behöver ske för dem. När lärarna resonerar kring de elever som behöver mer utmanande uppgifter visar resultatet att lärarna inte har samma möjlighet att anpassa undervisningen för dem som för elever i svårigheter. Det menar lärarna beror på tidsbrist och att det saknas strategier för att möta den elevgruppen. De anpassningar som nämns för elever i behov av mer utmanande uppgifter är fler eller fördjupande uppgifter inom samma ämne. Lärarna utgår i första hand från ett kategoriskt perspektiv i sin analys av vem som är bäraren av de pedagogiska problemen. Resultatet visar att det finns utrymme att arbeta med elevernas föreställningsvärldar för att anpassa undervisningen för samtliga elevgrupper i undervisningen.
Användandet av digitala verktyg inom kemiämnet på gymnasiet
(2019) Callas, Simon;
I detta arbete behandlas hur digitala verktyg används som läromedel. I synnerhet fokuseras arbetet kring den svenska gymnasieskolan och ämnet kemi. För att undersöka detta bearbetas relevant tidigare forskning i kombination med kemilärares åsikter och uppfattningar, som dokumenteras med hjälp av en enkätundersökning. I arbetet påvisas det både genom enkät och tidigare forskning att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på lärandet.
Aprobación o desaprobación. Actitudes de estudiantes de ELE en Suecia hacia la retroalimentación
(2023-03-21) Hofdell Vaudagna, Emma; University of Gothenburg / The Board of Teacher Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
A general focus on summative assessment has led to feedback and formative assessment taking a less prominent role in ELE teaching, to the extent that its value has been questioned by students to the point where they do not know what to do with it and admit it as redundant. This study aims to investigate and highlight students’ attitudes towards feedback and how teachers' strategies can motivate students in modern language teaching. The students' perception of feedback as a key strategy was obtained through quantitative structured surveys in which eleven ELE classes with students aged twelve-thirteen from different primary schools in different regions of Sweden participated. The conclusion of this study revealed negative results to attitudes where students pointed out the value of feedback for them and what is understood to be the biggest problem why this reveal, the main reason is that they do not have feedback integrated in their learning today, do not understand the feedback from the teacher and its purpose nor what they are to do with it. Various challenges in the use of feedback were also identified. Further research is needed to better understand the role of feedback and its implementation in ELE teaching, especially in terms of understanding it for learning and how they can use it for their learning.
"Det är egentligen vanlig lärargärning"
(2018) Söderberg, Sandra; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Bakgrund: Begreppet extra anpassning fördes in i Skollagen (SFS 2010:800) 1 juli 2014 och syftar till att snabbt tillgodose elevens behov av stöd inom den ordinarie undervisningen. I detta ställs krav på skolan att anpassa och differentiera undervisningen för alla elever. Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva hur tre olika professionella grupper på två gymnasieskolor: rektor, specialpedagog och lärare beskriver stödinsatserna extra anpassningar och särskilt stöd samt att undersöka hur de beskriver att specialpedagogen används och kan användas i framtiden i arbetet med stödinsatserna. • Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare innebörden i och organisering av extra anpassningar och särskilt stöd? • Vilka möjligheter och hinder upplever rektor, specialpedagog och lärare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? • Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare att specialpedagogen används och i framtiden kan användas i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Metod: Studien har en kvalitativ ansats och metoden utgörs av halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann (2009) med fem respondenter, två rektorer, två lärare och en specialpedagog. Teori: Studien utgår från Dahllöfs (1967) Ramfaktorteori, Bergs (2003) frirumsmodell och Scherps (2008) problembaserad skolutvecklingsteori (PBS). Resultat: Innebörden i begreppet extra anpassning förstås på ett liknande sätt av samtliga respondenter, men gränsdragningen mellan extra anpassning och särskilt stöd ses som en svårighet. Respondenterna är positiva till extra anpassningar och ser möjligheter när elever ges samma förutsättningar inom klassens ram. En ökad arbetsbelastning och tidsbrist för ämnesläraren ses som hindrande faktorer. Specialpedagogen används på olika sätt till elevmöten och utredningar och som kombination av specialpedagog och speciallärare. Respondenterna anser att den specialpedagogiska professionen är viktig och önskar i framtiden mer f
Är inkluderande undervisning kompatibel med stödinsatser? En multipel fallstudie på två 1-9 skolor kring stödinsatser i matematik och dess inkluderingsaspekt
(2018) Agrell, Linda; Andersson, Barbro; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Bakgrund: I styrdokumenten framgår det tydligt att elever har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd, samtidigt som de har rätt att delta i en inkluderande utbildning (Svenska Unescorådet, 2006; UNICEF, 2009; SFS 2010:800). Stödinsatser sker vanligast utanför klassens ram (Asp-Onsjö, 2006), vilket kan upplevas som en motsättning mellan de båda rättigheterna. Syfte: Syftet med studien var att synliggöra framgångsrika stödinsatser i matematikundervisningen, ur specialpedagoger och speciallärares perspektiv, samt bidra med kunskap om hur extra anpassningar och särskilt stöd i matematik motsvarar en inkluderande undervisning. Vidare syftade studien till att lyfta fram relationen mellan två till synes motsatta rättigheter som eleverna har i dagens svenska skola: å ena sidan rätt till extra anpassningar och särskilt stöd och å andra sidan rätt att delta i inkluderande undervisning. Vi utgick från tre frågeställningar för att kunna uppnå vårt syfte med studien: 1. Hur resonerar specialpedagoger och speciallärare kring framgångsrika stödinsatser i matematikundervisningen? 2. Hur förhåller sig de stödinsatser i matematikundervisningen som genomförs till frågan om rumslig-, social- respektive didaktisk inkludering? 3. Hur resonerar specialpedagoger och speciallärare kring motsättningen inkludering och stödinsatser? Teori: Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000), det specialpedagogiska kommunikativa relationsinriktade perspektivet KoRP (Ahlberg, 2001; 2009; 2015; Möllås, 2009) och berör även kategoriskt-, kritiskt- och dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007). Metod: Studien genomfördes som en multipel fallstudie med inspiration av programteori och analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsfilosofi. Studien genomfördes på två 1-9 skolor. Rektorer, specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare deltog i enkäten. Två specialpedagoger och två speciallärare deltog i intervjuerna, vilka representerar årskurs 1-9. Resultat: De o
Det är så många som bläddrar blad! En kvalitativ studie om elevers och lärares upplevelser av aktiviteten tyst läsning
(2017) Alderholm, Oliver; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The main purpose of this thesis is to look into the experiences of the activity of reading alone in school. Specifically students and teachers have been interviewed about their view on the time spent reading chapter books during Swedish lessons. The gathered information creating the result and analysis of this thesis is extracted from interviews with sixteen pupils in fifth grade, their Swedish teacher and three other teachers of Swedish at the same school. The qualitative interview study has a phenomenological viewpoint and the thesis’ aim is not to generalize but to exemplify and analyse people’s stories. The empiricism has been thematically analysed and the three themes bearing meaning are peace and quiet in a fictional world, self-esteem and read alone and the pupils’ different preconditions and potentials.
Arbete med kroppsbild i skolan. Ett elevperspektiv.
(2017) Westberg, Amanda; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Studien syftar till att undersöka elevers upplevelser och attityder kring arbete med kroppsbild i och utanför skolan. 71 elever i årskurs 9 svarade på enkäter angående kroppsbild och resultatet påvisar att kroppsbild anses vara ett viktigt ämne att arbeta med bland ungdomar. Skolan lyfts fram som en potentiellt viktig arena för arbete med att stärka ungdomars kroppsbild. Deltagarna angav att upplevelserna kring arbete med kroppsbild inom skolan var begränsat och huvudsakligt fokus låg på att belysa medias påverkan på kroppsbild samt förekomsten av olika ätstörningar. Inom hem- och konsumentkunskap upplevdes arbete med kroppsbild näst intill obefintligt trots ämnets starka koppling till hälsa. Utanför skolan verkade kroppsbild pratas om och behandlas i större utsträckning än i skolan men trots detta identifierade majoriteten av eleverna skolan som en viktig plats att diskutera kroppsbild på. Inom skolan identifierade eleverna ämnet idrott och hälsa som en passande plats för arbete med kroppsbild. En sambandsanalys påvisade att ett samband mellan prat om kroppsbild utanför skolan och attityd till arbete med kroppsbild i skolan existerade. Elever som diskuterade kroppsbild mycket utanför skolan visade sig vara mer positiva till att arbeta med kroppsbild i skolan. Sammanfattningsvis verkar skolan upplevas som en viktig plats för arbete med kroppsbild och verksamheten verkar idag inte behandla kroppsbild i en, enligt eleverna, önskvärd utsträckning.
Arbetsmetoder i gymnasiematematiken – Hur elevers personlighet kan användas för att skapa en stimulerande lärandemiljö i det naturvetenskapliga klassrummet
(2018) Green, Daniel; Institutionen för matematiska vetenskaper
As a teacher it can be considered justified to search for novel vantage points from which to view one’s own practice, in order to gain a better understanding of how students learn. The objective of this thesis is to define and compare two distinctive approaches to handling mathematical studies. These have been termed traditional and progressive. It is reasonable to believe that these practices occur in and are relevant to the mathematical work of today’s upper secondary schools. This theory is used to explore students’ conceptions of the existing practice in three separate classes. Also students’ attitudes towards these approaches are studied. Furthermore, an attempt is made at discerning whether or not these preferences can be related to the specific personality traits introversion and extroversion. The studies have been restricted to only encompass students in the program of natural sciences, and are based on a variety of literature concerning personality traits and different approaches to teaching. Combined research methods in the form of a survey and follow up interviews were used to gain quantitative and qualitative insight into students’ attitudes and reasoning. The results indicate a slight preference for progressive teaching. More students appear to have predominantly extroverted tendencies, and there are less introverted than extroverted individuals in the sample group. A discrepancy was detected between introverted and extroverted students: introverts seemed to prefer a traditional approach inside the mathematical classroom, while the extroverted students’ modus operandi tended to align more with progressive practices. However, these preferences are small. Lastly, the results and the theoretical background are used to conduct a discussion regarding the project’s relevance for teachers’ practice. Previous didactical research constitutes a general basis, which is then related to the specific results obtained through this study. Finally, a last associat
Den åsiktsöppna undervisningen - Politiskt öppna lärares inverkan på elevers åsiktsbildning
(2018) Johansson, Andreas; Statsvetenskapliga institutionen
I en skolkontext så finns det en tabubelagd diskussion om huruvida lärare överför sina åsikter till sina elever om de är öppna med var de själva står. Ett absolut svar på denna fråga finns inte att finna i tillgänglig forskning. Syftet med denna studie är att komplettera den forskning som finns i området och att ge svar på en fråga; överför lärare i samhällskunskap sina personliga politiska åsikter och värderingar till sina elever, i högre grad om de är öppna med sina åsikter inför eleverna? Den tidigare socialisationsforskningen som finns är primärt inriktad på ungdomars åsiktsbildning utifrån familj och senare utifrån ett omvärldsperspektiv. Annan forskning som är aktuell, rör lärarens inverkan och ledarskap och pekar på vikten av lärarengagemang. Mina egna hypoteser är utformade efter den bild tidigare forskningen gett mig och olika utfall i frågan är absolut möjligt men det troligaste alternativet är att lärare inte påverkar mer pga. öppenhet. Studien är utförd i form av enkätundersökningar på drygt 200 elever och 10 lärare på tre skolor i Västra Götaland och datamängden är sammanställt i en statistisk analys. Resultatet av undersökningen ger inga bevis för att eleverna låter sig påverkas av att läraren är öppen med sina åsikter. Slutsatsen återkopplar till tidigare forskning som pekar på att ungdomars omvärld har en stor inverkan på deras åsikter och skolan är bara en del av den omvärlden som inte ensamt kan påverka eleverna åsiktsbildning.
Ät min hjärna. Spelberättandet i förhållande till klassisk och kognitiv narratologi i gymnasiets svenskämne
(2018) Ingermarsson, Sebastian; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
The aim of this paper is to contribute with knowledge about games as fictional literature in relation to the Swedish subject in the Swedish upper secondary school. My theoretical framework draws from classical and cognitive narratology as well as game studies, and the notions of defamiliarization and genre are also central. I use this framework to perform a literary analysis of the zombie-survival game The Last of Us, and then I compare this to the Swedish curriculum to understand which possibilities and differences games can bring to the classroom. My conclusions are the following: It is possible to use The Last of Us as a literary work to teach literary analysis and central concepts in literary studies. But only using classical narratology is not enough. Cognitive narratology and game studies are also needed to be able to fully encompass the game as a work of fiction. The usage of this game is also, in some aspects, more time consuming than other types of literature, and the teacher must broaden his or her knowledge to be able to teach about the game. Games in general also require a different type of reading comprehension than typographic literature, and therefore the teacher needs to talk about new reading strategies. It is up to each teacher to decide if they are willing to spend the additional time the game requires. If the teacher so chooses, he or she must also be prepared to discuss the violent and disturbing contents of The Last of Us with the students. The teacher must also take into consideration the risk of colonizing the students’ leisure time
Att arbeta med förmågorna som mål: Lärare i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de tolkar kunskapskraven samt det praktiska arbetet med utvecklande av förmågorna hos eleverna
(2016) Eriksson, Helga; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Att bedöma elevtexter - en "fingertoppskänsla"? En kvalitativ studie om svensklärares tolkningar av kunskapskrav som gäller språket i elevtexter
(2016) Falander, Carolina; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Abstract I alla gymnasieskolor ska likvärdiga elevprestationer värderas med samma betyg. För att uppnå detta ska betygsättningen ske utifrån kunskapskrav, men vissa kunskapskrav lämnar utrymme för tolkning. Syftet med denna undersökning är att beskriva hur svensklärare tolkar kunskapskraven att språket i elevtexter är ”varierat och innehåller goda formuleringar” för betyget A eller att det ska vara ”varierat och delvis välformulerat” för betyget C, samt att beskriva hur svensklärare tolkar skillnaden mellan dessa kunskapskrav. Syftet är även att visa om svensklärare, utifrån tolkningarna av kunskapskraven, kan sägas utgöra en så kallad tolkningsgemenskap. En enkätundersökning med öppna frågor och en uppföljande intervjuundersökning visar att svensklärarna i studien till viss del använder sig av samma begrepp i sina tolkningar av kunskapskraven, men att de definierar dessa begrepp på olika sätt. Det visar sig också att de tolkar skillnaden mellan kunskapskraven olika. Utöver detta framgår även att lärarna betygsätter elevtexter på olika sätt utifrån kunskapskraven. Det tydligaste resultatet i studien är dock att svensklärarna uttrycker sig vagt och subjektivt, vilket indikerar att de tycker att det är svårt att definiera vilka språkliga aspekter som ska bedömas utifrån kunskapskraven. Om man lämnar föreställningen om att lärare bör använda sig av exakt samma begrepp när de tolkar kunskapskraven kanske respondenterna i studien kan sägas utgöra en tolkningsgemenskap.
Att bemöta högerextremism i klassrummet – disciplin eller fostran?
(2019) Bjärkse, Henrik; Statsvetenskapliga institutionen
This essay combines the two theoretical approaches of radicalisation-theory in the form of a narrowing staircase, and the conclusion that an order discourse in swedish upper secondary school keeps the students in an inferior position that hinders the development of critical thinking. These are applied to teachers experiences of right-wing extremism in the classroom. Early radicalisation is a result of feelings of inferiority, a perceived threat to the own culture and the projection of these emotions on an ambiguous enemy. A perception of inferiority in school and an inability to understand the value-system creates similar mechanisms that are active in the first steps of a radicalisation-process. Through qualitative interviews with four civic-teachers and one principal who have had experiences in handling right-wing extremism in their work-context, the purpose of this essay is to study how they experience this encounter and what strategies are predominant. It also aims to investigate school-action plans and how these are indicative to teachers in these situations. The results show that there is a lack of explicit action-plans and collegial support when it comes to combating right-wing extremism in the classroom and that teachers wish to have a fostering and solution-based approach but often apply a toning-down or disciplinary approach because of their perceived lack of support and resources.

Browse

Browsing Examensarbete avancerad nivå by Title