Kandidatuppsatser / Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för kulturgeografi (2013-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31775

Browse

Now showing 1 - 20 of 200

"We value it because it is only on the earth that you can put your feet" A case study of landscape values and perspectives in the Indigenous Territory and National Park Isiboro Sécure highway conflict
(2013-03-26) Westman, Ida; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
This is a bachelor’s thesis in human geography conducted as a minor field study in the Bolivian Amazon. The aim of the thesis is to examine user values and perspectives of representatives of the Mojeño indigenous people regarding their territory and how these are considered in negotiations with the Bolivian government resulting from protests of a highway project planned to cross the habitat. The territory is the Indigenous Territory and National Park Isiboro Sécure, home of the Mojeño, Yuracaré and Tsimane indigenous peoples. The thesis is based on landscape and place theory and theory on political ecology. Central aspects have been identified and put into a theoretical framework. The methods used are qualitative semi-structured interviews with Mojeño indigenous’ representatives, field observations and document studies of the Law that were the result of the negotiations. The results are presented and analyzed in relation to the theoretical framework. The conclusions drawn are that the user values and perspectives are mainly focused on the rights to self-determination and livelihood. There is an underlying perception of the area as inherently theirs because of cultural and religious history, incorporating the area into their identification of themselves. A dissonance is shown between the user values and perspectives presented in the interviews and the document studies of the negotiated Law. The natural environment and its ecological function are given more focus in the Law as well as in the conflict itself than it is given in the interviews. The central term of analysis is the term “inviolable”. The interpretation of the term will determine how the Law is interpreted and in prolongation, how the user values and perspectives have been taken in consideration.
Låga priser eller handla miljömedvetet? En fallstudie om företagspolicy och inköpsvanor i Willys butiker
(2013-03-26) Orlenius, Josefina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna undersökning syftar till att studera Willys kunders syn på miljöansvar genom att beskriva och analysera hur dessa förhåller sig som konsumenter och relatera detta till företagets intentioner och principer. Svaren har analyserats för att besvara studiens frågeställningar som berör miljömedvetenhet, handlingsmönster och kulturgeografiska aspekter. Allt fler företag tycks vilja betona sin miljömedvetenhet samtidigt som konkurrensen om billigare priser förefaller bli allt hårdare. Företaget Willys är en lågpriskedja och tillhör koncernen Axfood som satsar mycket på miljö, vilket gjorde att valet föll på att göra studien på just deras kunder. För att ta reda på Willys allmänna och officiella miljöpolicy insamlades data på två sätt: skriftlig information om Axfoods och Willys miljöpolicy samt en kompletterande intervju med ansvarig miljökoordinator. Detta beskrivs vidare i studiens bakgrundsdel. För att undersöka företagets budskap till kunderna undersöktes den direktreklam, som sänds ut till hushållen en gång i veckan under perioden vecka 21-42 år 2011. Avsikten var att studera vilka faktiska budskap som skickas till hushållen och som kunde komplettera den bild som finns i Willys officiella policy. I vilken utsträckning betonas lågpris- respektive miljöbudskap i reklamen? Denna del redovisas senare i studiens resultatdel. Kundernas attityder och kundbeteende undersöktes sedan genom en enkät, genomförd vid två butiker i Göteborg, Willys vid Mölndalsvägen och vid Sisjön under augusti/september 2011. Tidpunkten varierade något då jag försökte genomföra den när det var mest besökande vid affären. Det innebär att enkäten vid Mölndalsvägen genomfördes efter klockan 15 medan vid Sisjön runt lunchtid. Totalt svarade ca 80 personer på enkäten, varav hälften på respektive ställe, vilket bedömdes som realistiskt underlag för denna studie. Studiens resultat visar att endast få kunder är medvetna om Willys miljösatsning. Skälet att handla på Willys är främst deras låga priser, vilket ligger i linje med deras reklambudskap till hushållen. 8 av 10 anger låga priser medan mindre än 1 av 10 anger miljövänliga varor. 3 av 10 anger närhet till butiken som skäl att handla där. Trots att kunderna vid Willys vid Sisjön i större utsträckning använder bilen och har längre till butiken tycks dessa vara mer miljömedvetna än kunderna vid Mölndalsvägen. Av de kunder som känner till Willys miljövänliga varumärke, Garant, är det få som uttrycker ekologiska och miljövänliga attityder vid inköp eller i form av medlemskap i en miljöorganisation. Det finns därmed inget tydligt samband mellan att känna till varumärket och miljövänliga beteenden. Totalt 13 personer (16 procent) har uppgett att de känner till det miljövänliga varumärket. Åldersmässigt är personerna inom denna grupp jämnt fördelade, men flertalet är kvinnor (9 personer). 85 procent av de som känner till Garant handlar alltid, ofta eller ibland ekologiskt. Dock uppger få av dessa att de handlar på Willys av miljövänliga skäl. De få (7 personer) som uppger miljövänliga varor som ett av skälen att handla på Willys är nästan samtliga män. Sammanfattningsvis har studien visat att Willys kunder inte har uppfattat den miljösatsning och miljömedvetenhet som företaget i sin officiella miljöpolicy ger uttryck för och deras kunder handlar i butiken främst på grund av låga priser.
Vad är skillnaden? En tidsgeografisk fallstudie av studenters och förvärvsarbetares aktivitets- och rörelsemönster under fritiden
(2013-03-27) Samuelsson, Anton; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Det finns anledning att studera och jämföra unga studenters och förvärvsarbetares vardagsliv, med särskild betoning på deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden. Tidigare tidsgeografiska studier behandlar sällan studenter och förvärvsarbetare. Att studera och förvärvsarbeta är även de vanligaste sysselsättningarna bland unga människor i Sverige. Är det några skillnader i vardagslivet beroende på om man studerar eller förvärvsarbetar? För att ta reda på det här utförde en urvalsgrupp på totalt 12 personer tidsdagböcker. De tolv personerna bestod av sex män och sex kvinnor ifrån någon av Sveriges storstadsregioner. Hälften var studenter och hälften förvärvsarbetade. Metoden bestod av tidsdagböcker som respondenterna skulle maila till författaren. Syftet med denna uppsats är att utifrån en tidsgeografisk ansats och med hjälp av tidsanvändningsdagböcker fördjupa kunskapen om studenters och förvärvsarbetares vardagliga liv i form av vilka aktiviteter de utför samt hur de rör sig mellan olika platser under deras fria tid av veckodagarna. Med fri tid avses då den del av dygnet som inte består av förvärvsarbete/studier. Avsikten är att att kunna finna skillnader och likheter mellan studenternas och förvärvsarbetares, men även mellan män och kvinnors vardagliga liv och rörelsemönster. För att nå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka är de stora skillnaderna mellan undersökta studenters och förvärvsarbetares vardagsliv, särskilt med avseende på deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden? Är det geografiska läget på individens bostad kopplat till hur mycket fri tid individen har till sitt förfogande? Finns det skillnader mellan mäns- respektive kvinnors aktivitets- och rörelsemönster i vardagslivet? Min studie leder till slutsatsen att undersökta studenters och förvärvsarbetares användning av den fria tiden under vardagar har ett liknande upplägg. Vid en grov generalisering kan man utifrån dagböckerna utläsa att under en vanlig dag vaknar respondenten upp mellan klockan 06:00-08:00, äter frukost, studerar/förvärvsarbetar tills klockan är 16:00-18:00 för att därefter ägna sig åt avkoppling i hemmet, exempelvis i form av tv-tittande, tid framför datorn eller läsa skönlitteratur. Den stora skillnaden mellan studenter och förvärvsarbetare var att till skillnad från förvärvsarbetarna, ägnade sig studenterna åt sin sysselsättning regelbundet under dygnets timmar. Under exempelvis en sedvanlig dag som spenderades på universitetet, kunde det förekomma att man återupptog studierna senare i hemmet under kvällen, till skillnad från förvärvsarbetarna som endast utförde arbete på arbetsplatsen för att därefter ägna sig åt exempelvis avkoppling i hemmet. Det här visar att man som student har större frihet att utforma sina vardagar och hur man vill studera under dygnets timmar. Vidare framkom att det geografiska läget på en individs bostad kan vara avgörande för hur mycket fri tid individen har till sitt förfogande under vardagslivet. Det är väldigt avgörande hur pass nära individens arbetsplats, skola och andra platser där denne spenderar sin tid ligger i anslutning till hemmet. Ju kortare pendlingsavstånd från hemmet till arbetsplats, skola och stadens centrum desto mer fri tid har individen till sitt förfogande.
Turismaktörers varugörande av platser genom nutida krigshistoria i Bosnien & Hercegovina
(2013-04-02) Bromar, Charlotte; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter på Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som präglats av en politisk konflikt i modern tid använder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra utvalda hemsidor på Internet, varav samtliga av dessa aktörer är från Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus på staden Mostar. Uppsatsen har vidare två frågeställningar. Den första lägger vikt på att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida. Den andra frågeställningen vill ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan vardera studerad hemsida. Uppsatsen bygger på ett teoretisk ramverk som tar upp följande begrepp; krigsturism, dark-tourism, historiebruk, imageskapande och varugörande av platser (dvs. att platser kommersialiseras och görs till produkter som kan säljas och konsumeras). De resultat som studien leder till, gällande frågeställning nummer ett, pekar på att vardera hemsida domineras av ett tema och det tema som dominerar flest hemsidor är temat för ”Den politiska konflikten som historia”. De resultat som fråga två leder fram till är att det finns fler likheter än skillnader i det undersökta materialet. Resultaten visade att staden beskrivs med en historisk prägel och ofta i koppling till staden kända bro ”Stari Most”, vilket sker på tre av de fyra undersökta hemsidorna. Ur dessa resultat går det att dra slutsatsen att staden Mostar beskrivs med en historisk prägel och förankring då staden marknadsförs på de undersökta hemsidorna på Internet.
Attraktivt läge mitt i storstaden? En fallstudie om elevers val av gymnasieskola
(2013-04-02) Ahlström, Maria; Wiklund, Sandra; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Som blivande lärare har vi märkt en tendens till en stor geografisk spridning gällande var elever bor i förhållande till var de går i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska läge spelar in när eleven ska välja gymnasieskola. Denna fallstudie är gjord på Nordens Teknikerinstitut, NTI – gymnasiet Södra Hamngatan som är en friskola. Skolan är lokaliserad i centrala Göteborg med närhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielärare hoppas vi få inblick i friskolans verksamhet och djupare förståelse kring elevers val av gymnasieskola. Syftet med studien är att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering på Södra Hamngatan i centrala Göteborg är av betydelse när en elev ska välja gymnasieskola. Avsikten är att härleda i vilken grad det geografiska läget kan påverka elevens val till gymnasiet. Har skolans geografiska läge betydelse när eleverna väljer gymnasium och i så fall hur stor inverkan har det? Påverkar elevens resväg och transportmöjligheter till och från skolan deras val av gymnasieskola? Finns det några skillnader utifrån ett genusperspektiv? Insamlingen av data gjordes med hjälp av en enkätundersökning, som är en kvantitativ metod. Varför i just detta fall enkät som metod är av relevans är för att kunna få fram svar som enkelt går att jämföra och göra det möjligt att skapa en överskådlig bild av de faktorer som påverkar gymnasielevers val av skola. Enkätundersökningen riktade sig till samtliga gymnasielever som går i årskurs 1 på NTI Södra Hamngatan i centrala Göteborg. Anledningen till denna avgränsning är för att eleverna i årskurs 1 har sitt gymnasieval mest färskt i tiden, då de gjorde sitt val till gymnasiet våren 2012 och sedan antogs hösten 2012. Totalt sett var det 74 % av eleverna i årskurs 1 på NTI Södra Hamngatan som deltog i undersökningen. Enkäterna genomfördes i samband med att eleverna hade lektion. Innan enkäterna delades ut gavs en presentation och information till eleverna gällande vilka vi var och vad som är syftet med undersökningen. Studien är en fallstudie och har därför inte i syfte att generalisera och applicera resultatet på andra skolor än NTI Södra Hamngatan. Det visade sig att skolans geografiska läge är av betydelse när eleverna väljer gymnasieskola. Dock är det inte det som har störst inverkan på valet, men det är ändå en bidragande orsak till att flera elever valt att söka till NTI Södra Hamngatan. Att skolan har närhet till kollektivtrafiken var något som över hälften av de elever som deltog i undersökningen hade som anledning till att de sökt till skolan. Det var däremot inte en anledning som rankades högt, men det är ändå anmärkningsvärt att fler elever valt att nämna det som en anledning. Resultatet visar att flertalet elever har en direkt förbindelse till skolan. Studien tar även hänsyn till ett genusperspektiv. Det var 81 % av tjejerna som svarade att skolans geografiska läge var en anledning till att de sökte till skolan, motsvarande siffra för killarna var 44,4 %. Det innebär att tjejerna i studien lägger större vikt vid att skolan ligger centralt när de väljer gymnasieskola än vad killarna gör.
Från bil till kollektivtrafik - En fallstudie om kapacitetsproblem vid ökad efterfrågan på kollektivtrafik
(2013-04-02) Wikefjord, Theres; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Ekonomiska styrmedel används för att få fler människor att åka kollektivt och mindre bil. Införande av trängselskatt och förhöjda parkeringsavgifter är exempel på dessa styrmedel. Men vad skulle hända om styrmedlen får ett kraftigt genomslag och de flesta eller alla dagspendlare skulle vilja resa kollektivt? Det överordnade syftet med denna uppsats var att undersöka möjliga kapacitetsproblem vid en eventuell ökad kollektivtrafikanvändning bland dagspendlarna till Göteborg. Underordnat var att analysera problem och lösningar för en sådan ökning utifrån perspektivet hållbar transportförsörjning som använt i Proposition 2008/09:93. Tre frågeställningar undersöktes för att möta syftet: Hur ser dagens kapacitet situation ut i Göteborgsregionen? Vilka planer för och problem med att utöka kapaciteten i Göteborgsregionen finns det? Och slutligen, hur väl passar lösningarna idén om hållbar transportförsörjning? Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie för stråket E45/Norge-Vänerbanan från Lilla Edet kommun till Göteborg. Undersökningen bygger dels på uppgifter från kvalitativa samtalsintervjuer av informantkaraktär med samhällsorgan ansvariga för kollektivtrafiken, och dels på information från datakällor, exempelvis Statistiska centralbyrån och K2020 projektet. Resultaten visar på att det finns kapacitetsproblem med kollektivtrafiken i undersökningsområdet och att alla dagspendlare inte kan erbjudas transport med kollektivtrafik till Göteborg hela färdvägen. Det finns även hinder för utökning av kollektivtrafikresandet i framtiden av vilka en del kan lösas om kollektivtrafiken får kosta mer. Slutligen pekar studiens resultat även på att det finns stora skillnader i kollektivtrafikens kapacitet mellan de geografiska områdena ingående i fallstudien.
"När jag reser kommer miljön i andra hand" Den svenska 80-talistgenerationens uppfattningar om internationellt resande och miljöproblematiken
(2013-04-02) Svensson, Theres; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Den här uppsatsens huvudsyfte är att undersöka uppfattningar kring internationellt resande och miljöproblematiken. Vidare har uppsatsen två delsyften som är att undersöka uppfattningar och kunskap om hållbarhet och turismens och det internationella resandets effekter på miljön, samt att undersöka hur miljömedvetenhet och miljöansvar skiljer sig åt beroende på kontext, i vardagen och på resa. Uppsatsen utgår från teori inom två fält; hållbar utveckling och hållbar turism, samt turistbeteende och miljöansvar. I den del där hållbar utveckling och hållbar turism behandlas ges en bakgrund av begreppens utveckling och definitioner. Vidare fördjupas den miljömässiga dimensionen av hållbar turism och behandlar specifikt turismens globala miljöeffekter i form av klimatförändringar. I kapitlets andra del presenteras teori kring konsumentbeteende inom turism och diskuterar även turisternas roll i miljöproblematiken. Uppsatsens empiriska del utfördes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio respondenter från den svenska 80-talistgenerationen och som tillhörde en medelrörlig grupp som har rest utomlands minst två gånger under det senaste året. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet om resandets negativa effekter på miljön, men att detta inte har någon större påverkan på beslut om var och hur man väljer att resa. Studien visar också på att det brister i kunskapen om hållbar utveckling och hållbar turism och även om turismens bidrag till globala miljöproblem. Miljömedvetenhet och miljöansvar i vardagen överförs sällan till situationer när man reser, vilket uppfattas bero på för dålig kunskap om miljöproblematiken och brist på miljövänligare alternativ för internationellt resande. Resandet prioriteras alltså framför miljön och ansvaret för miljöproblematiken uppfattas ligga på en högre nivå än på individen. Ett antal slutsatser dras varav en övergripande slutsats är att det uppstår en konflikt i förhållningsättet till miljön i vardagen och när man reser. En annan slutsats är att kunskap är en avgörande faktor för ett förändrat turistbeteende ur miljösynpunkt, där hållbar utveckling och konsumentbeteende inom turism är av central betydelse.
Går sociala risker att visa på en karta? Social rumslig riskanalys för Göteborgs stad
(2013-06-26) Hjalmarsson, Malin; Lindström, Caroline; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Uppsatsen behandlar riskhantering och sociala risker som fått allt större uppmärksamhet på senare år. Idag är metoder för att hantera sociala risker, exempelvis i de kommunala Risk- och sårbarhetsanalyserna (RSA), under utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur sociala risker kan bedömas kvantitativt och karteras med hjälp av Geografiska informationssystem (GIS). Definitionen av social risk som uppsatsen utgår från lyder: “sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden som har negativa konsekvenser på det som bedöms vara skyddsvärt.” Utifrån denna definition har en operationalisering genomförts för att få fram riskindikatorer över social risk som kan användas för en rumslig analys. Riskindikatorerna som vi identifierar och använder är: ohälsotal, eftergymnasial utbildning, försörjningsstöd, medelinkomst, arbetslöshet och anlagda bränder. En aggregerad riskkarta av de sociala riskindikatorerna görs inom det avgränsade studieområdet Göteborgs stad och de stadsdelar som ingår. Ytterligare en kartering över stadsdelarna Östra Göteborg och Angered, som visade sig vara mest utsatta för sociala risker, visualiserar på primärområdesnivå hur de sociala riskindikatorerna förhåller sig. På den nivån utförs även en analys av de socioekonomiska indikatorernas korrelation till anlagda bränder. Uppsatsen visar att en rumslig analys med fördel kan användas för att analysera hur de sociala riskerna förhåller sig inom ett område. Detta kan användas för att avgöra vilka områden som är i störst behov av områdesbaserade insatser för att komma till bukt med de sociala riskerna. Vårt tillvägagångssätt kan implementeras inom RSA för att på kommunal nivå bedöma och sätta de sociala riskerna i fokus.
The interaction of tourism and nature -Two case studies from Biosphere Reserves in Romania
(2013-06-26) Tejler, Johan; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Following work is a bachelor thesis in Geography. It was conducted as the last moment of the Bachelors Program in Geography at the University of Gothenburg, during the second half of the spring semester, 2013. The aim of the study was to examine and illuminate the interaction of tourism and nature conservation at the Biosphere Reserves of Pietrosul Mare and Danube Delta, Romania. The methods used to achieve this aim have been qualitative interviews with key players of the matter. The results show that the interaction of tourism and nature conservation differs between the areas. At Pietrosul Mare, the interaction is less obvious than in the Danube Delta implying that tourism would look very different without nature conservation there. It was also found that different aspects of tourism affect the reserves differently, mostly depending on the geographical characteristics of each site. Further, the reserves are unequally important to the counties in which they are situated. The Danube Delta is more important to overall tourism in the county of Tulcea than Pietrosul Mare is to overall tourism in the county of Maramures. A development of nature conservation and tourism has taken place in the areas over the last 20-25 years. Nature conservation has gone from a low priority to a significant factor, at both sites. Tourism has also evolved, with a slightly increase in visitor numbers at both sites. In Pietrosul Mare, a higher portion of the increase in visitor numbers derives from tourists from neighboring or closely situated countries. At the Danube Delta a higher portion of the increase in visitor numbers are by tourists from long-distance countries. At none of the sites neither the activity of tourism nor nature conservation seems to seriously threaten each other. However, it can also be concluded that they nor yet take, even close to, the maximum possible advantage of each other.
Göteborgs pendlingsomland. En studie om hur restid och reseavstånd korrelerar med pendling och befolkninsförändring i Västra Götalands och Hallands Län
(2013-06-26) Bellini, Alexander; Häggander, Wilhelm; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Det vardagliga resandet ökar för varje år som går. Särskilt resandet mellan bostad och arbetsplats, det vill säga pendling, har ökat betydligt. Mer än 90 000 människor pendlar från sin bostadskommun till arbetsplatsen i Göteborg. Ett av målen för Västra Götalandsregionen och region Halland är att sammanlänka kommuner och orter inom regionen för att på så sätt skapa tillväxt, snabbare gods- och persontransporter och ett attraktivare näringsklimat. Samtidigt som målen är att skapa tillväxt finns det flera kommuner i studieregionen med negativ utveckling. Syftet med rapporten är således att undersöka huruvida faktorerna restid och reseavstånd korrelerar med pendling till Göteborg och befolkningsutveckling i kommuner i studieregionen. Studien bygger framförallt på statistiskt material från SCB och Folk- och Bostadsräkningen som bearbetats. Resultatet av studien visar att det finns en stark korrelation mellan reseavstånd samt restid och befolkningsutveckling och pendling. Den största befolkningsökningen sker i kommunerna närmast Göteborg, medan flera kommuner i regionens periferi har negativ befolkningsutveckling. Även antalet pendlare till Göteborg är som störst i kommunerna närmast staden. Förändringarna i studieregionens kommuner kan dock inte alltid förklaras av generella slutsatser, utan där varje kommun har påverkats av diverse faktorer såsom geografiskt läge, befolkningsmängd, näringsklimat mm., men att de undersökta specifika fallen Tjörn,
Vindkraftsacceptans i olika etableringsfaser. En jämförelse av acceptansnivån i tre områden inom Mariestads kommun
(2013-06-26) Eriksson, Andreas; Sylvén, Johan; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Syftet med uppsatsen är att bidra till en djupare förståelse om acceptans till vindkraft. Vårt grundantagande är att lokala förutsättningar är viktiga och kan förklara hur acceptansen förändras i olika etableringsstadier. Det huvudsakliga syftet är att se om det finns skillnader i acceptans för vindkraft i olika stadier samt undersöka vad som påverkar acceptansen. Det inbegriper hur människor i tre olika undersökningsområden bedömer att de värdesätter sin omgivning och hur den påverkas av vindkraftverk. Projektet har genomförts tvärvetenskapligt med geografisk inriktning och består av tre delstudier. En lokal enkät har delats ut i tre olika undersökningsområden vilka skiljer sig åt avseende var i etableringsfasen av vindkraftverk de befinner sig, i syfte att mäta hur acceptansen ser ut i de olika områdena. Urvalen av områden är framtagna med hjälp av ett GIS-program (ArcMap). Den tredje delstudien består av en litteraturstudie. Resultatet visar att acceptansen gällande vindkraft skiljer sig mellan de olika undersökningsområdena. Lägst är acceptansnivån i den inledande etableringsfasen och högst där det nyligen etablerats vindkraftverk. Acceptansnivån går sedan ner efter uppförandet till att vara låg. Slutsatsen av studien är att den avgörande faktorn för individers inställning till vindkraft baseras på kunskap och erfarenhet.
Social hållbarhet och attraktionsfaktorer i en urban kontext. Fallstudie över Malmös nya stadsdel Hyllie
(2013-06-26) Berggreen-Clausen, Celine; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Har nya, attraktiva stadsdelar förutsättningar för att vara socialt hållbara? Den här uppsatsen utgår ifrån problematiken mellan en strävan efter social hållbarhet samtidigt som teorin om den kreativa klassen har inflytande över stadsplaneringen. Social hållbarhet är svårt att mäta, men innebär i stora drag att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter. En stad eller region som syftar till att attrahera en viss typ av människor genom att tillhandahålla vad dessa efterfrågar riskerar att lägga mindre vikt och resurser på den övriga befolkningen. Socialt hållbart – för vem? Den nya stadsdelen Hyllie i södra Malmö står här i fokus, och uppsatsen syftar till att kartlägga hur olika aktörer i Malmö definierar begreppet social hållbarhet, hur det implementeras i utformningen av Hyllie, samt huruvida potentiella konflikter riskerar att uppstå. Intervjuer med följande informanter; representanter från Stadsbyggnadskontoret i Malmö, den ideella organisationen Hållbar Utveckling Skåne, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och företaget Skanska Öresund samt läsning och analyserande av befintliga dokument och policies som berör utvecklingen av Hyllie har utgjort huvudmetodiken. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring vad social hållbarhet är samt hur det förhåller sig till de ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling. Stadsdelen innehåller många av de attribut som anses attrahera kreativa individer, och den ekonomiska dimensionen har fått större tyngd än den sociala i många av de olika projekt som kommer att genomföras i Hyllie. De potentiella konflikter som riskerar att uppstå i området är främst segregation mellan Hyllie och omkringliggande miljonprogramsområden, där exempelvis kostnader för att utnyttja områdets funktioner påverkar tillgänglighetsaspekten, och bostadspriser avgör vilka som kan befolka området.
Hållbar utveckling + turism = sant? Intressen inom projektet Exportmogen destination i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle
(2013-06-26) Montalba, Clara; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Denna uppsats undersöker om, och i så fall hur, projektet Exportmogen destination i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle lyckas kombinera besöksnäringens mål fördubblad turism mellan 2010 och 2020 med biosfärområdets mål, bland annat hållbar samhällsutveckling och hållbar biosfärekonomi. Syftet är att studera hur nyckelpersoner i projektet förhåller sig till hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt, som får representera de två övergripande intressena i området. Förhållandet mellan de två intressena belyses med hjälp av frågeställningar rörande hållbar utveckling och dess position jämfört med ekonomisk tillväxt, möjligheter och utmaningar i området samt samsyn kring områdets mål gällande turismutveckling. Undersökningen genomförs i form av kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner och en deskriptiv dokumentanalys av de centrala dokumenten. Resultaten visar att båda intressen ses som viktiga och förenliga, trots att flera möjliga intressekonflikter också antyddes i materialet. Samtidigt råder stor osäkerhet gällande vad biosfärtanken faktiskt är eller kan vara. Eftersom den anses vara den viktigaste resursen för turismutveckling i området behöver det vara klart för alla inblandade. Inför det fortsatta arbetet rekommenderas därför att biosfärtanken förtydligas och sprids till samtliga aktörer som arbetar med turism. Därigenom skulle det framkomma om en kombination av de två studerade målen är möjlig inom projektets ramar och i så fall vilka utsikter den har. Oavsett hur biosfärtanken utformas behöver frågan om känsliga eller begränsade resurser uppmärksammas, särskilt eftersom tankarna kring turismens nyttjande och påverkan på dem inte är samstämmiga.
Östra Kvillebäcken Den gröna stadsdelen? En fallstudie över Östra Kvillebäcken i Göteborg
(2013-06-26) Hällhed, Sandra; Sundberg, Gunilla; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Studien är en fallstudie som behandlar den gröna stadsdelen, Östra Kvillebäcken som ligger på Hisingen, Göteborg. Östra Kvillebäcken är den första stadsdelen i Sverige där det finns en ambition att bygga hållbart genom certifieringssystemet Miljöbyggnad, vilket gör det till ett pionjärprojekt. Syftet är att undersöka uppkomsten och syftet med den gröna stadsdelen i Östra Kvillebäcken samt visa hur aktörer tror att stadsdelen kan påverka sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i området. Samtalsintervjuer utfördes med fyra aktörer, en mäklare samt två boende. Detaljplaner och övriga myndighetsdokument användes för att få en fördjupad förståelse för området Östra Kvillebäcken. Slutsatserna blev att de bakomliggande faktorerna som förklarar uppkomsten av Östra Kvillebäcken som grön stadsdel är; dess attraktiva läge i Göteborg samt Göteborgs stads idé om att förtäta och expandera stadskärnan över Göta älv. Samtidigt som områdets tidigare inslag av kriminalitet gjorde det aktuellt att förändra området, Östra Kvillebäcken. Syftet med den gröna stadsdelen var att utveckla och stimulera till kollektiva och miljövänliga färdmedel, uppförandet av miljösmarta byggnader samt att skapa levande och gröna utemiljöer. Förändringen av stadsdelen kan påverka sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter för det omkringliggande området. Enligt aktörer finns det ökad risk för segregation i området. Ur ett ekologiskt perspektiv har projektet medfört marksanering och eventuellt en ökad biologisk mångfald till följd av fler grönområden. Förändringen av stadsdelen kan medföra större ekonomisk tillväxt i närområdet. Östra Kvillebäcken den gröna stadsdelen kan fungera som ett exempel på hur hållbarare stadsutveckling kan utformas och därigenom fungera som ett föregångsexempel för andra stadsdelar i framtiden.
Hållbar stadsutglesning. Om människors inköpsresor och färdmedelsval före och efter etableringen av Allum köpcentra
(2013-06-26) Lindström, Joachim; Oresjö, Martin; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Externa köpcentra i kontexten urban sprawl har, enligt en stor del av den tidigare forskningen, haft en negativ klang när det kommer till stadsplanering och ett hållbart samhälle. På senare år har en del av forskningen kring denna problematik bytt kurs mot att det kan tänkas finnas positiva möjligheter och inslag i rådande utveckling, givet att det följer vissa mönster. Denna senare utveckling har vi valt att titta närmare på i vår studie. Köpcentrat Allum i Partille centrum har varit föremål för den här undersökningens fallstudie, för att utröna hur människors inköpsvanor och resor i samband med dessa inköp påverkats av etableringen av ett externt köpcentra ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi har använt oss av en enkät som delats ut på arbetsplatser i Partille. Den insamlade datan har därefter analyserats med hjälp av dominerande stadsplaneringsteorier, för att på så sätt underbygga våra analyser. Vi har kompletterat studien med en informationsinhämtning om befintliga och planerade handelscentra i Storgöteborg. Vår studie visar att externa köpcentra som placeras i redan exploaterade områden, med en befintlig samhällsstruktur, kan bidra till att skapa en tätare stad med färre och kortare inköpsresor, samt mer hållbara färdmedelsval vid inköp av varor och tjänster.
Leder storskaliga landinvesteringar i jordbruk till hållbar utveckling? En fallstudie av projektet ProSavana i Moçambique
(2013-06-26) Andersson, Martina; Sand, Emilia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle;
Storskaliga landinvesteringar är inget nytt fenomen men ökade priser på livsmedel och agrobränslen har lett till ett större intresse för landinvesteringar från en mängd olika aktörer och har drivit upp priserna på land. ProSavanaprojektet i Nacalakorridoren i Nampulaprovinsen, norra Moçambique är en storskalig landinvestering i syfte att upprätta intensivt kommersiellt jordbruk som skall implementeras i år (2013). Projektet finansieras av Brasilien och Japan i samarbete med regeringen i Moçambique. Det finns frågetecken kring hur storskaliga landinvesteringar påverkar de områden de implementeras i och hur de påverkar den hållbara utvecklingen i dessa områden. Möjligheter och problem kan utläsas inom den hållbara utvecklingens sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan storskaliga landinvesteringar har ekonomiskt, socialt och ekologiskt för lokalbefolkningen i utvecklingsländer där landinvesteringar genomförs och om det är ett hållbart sätt för dessa områden att utvecklas. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie och syftet belyses genom en fallstudie av projektet ProSavana i Moçambique. Resultatet visar att det är tvivelaktigt om en hållbar utveckling kommer att kunna nås i området vid en implementering av ProSavana. Lokalbefolkningen har haft en mycket liten del i beslutsprocessen och ekonomiska vinster kommer till största delen tillfalla de utländska företagen. Investeringen kommer sannolikt leda till en välbehövlig utbyggnad av infrastrukturen i regionen även om den negativa påverkan kan ge ett mer märkbart avtryck. Väntade konsekvenser är en tvångsförflyttning av befolkningen, minskad biodiversitet och en minskad livsmedelssäkerhet i området.
I andra hand en studie av attraktiviteten hos boenden med hållbarhetsanspråk
(2013-06-28) Berg, Lovisa; Vo, Sarah; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Det finns en oregelbundenhet i den interregionala migrationen i Sverige, då en allt större del av befolkningen dras till storstadsregionerna. Detta skapar problem för de mindre kommuner och orter som blir lidande när de förlorar invånare. Samtidigt står hela samhället inför den stora utmaningen att ställa om till en hållbar utveckling, där man aktivt tar sig an miljöfrågorna, för att säkra att både nu levande och kommande generationer ges likvärdiga möjligheter att leva ett gott liv. Syftet med denna studie är att, med huvudsakligt fokus på miljödimensionen i hållbarhetsbegreppet, undersöka attraktiviteten hos boenden med hållbarhetsanspråk. Syftet undersöks genom att besvara tre frågeställningar: • Fanns motivet att minska sin miljöpåverkan med när flyttbeslut togs av personer som flyttat till boenden med hållbarhetsanspråk? • Om motivet fanns med, hur stor påverkan hade det i förhållande till andra flyttmotiv? • Vilka faktorer i ett boende som strävar efter att vara hållbart anses vara viktiga av personer som bor i boenden med hållbarhetsanspråk? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av kvantitativ data, som insamlats genom enkäter vilka delats ut i fyra bostadsområden med hållbarhetsanspråk i Västra Götaland. En pilotstudie genomfördes även på tio personer. Respondenterna ombads värdera sju olika flyttmotiv efter vilken påverkan de haft på det senaste flyttbeslutet. De ombads också värdera 27 olika hållbarhetsfaktorer som kan finnas i ett boende utifrån hur viktiga de anser de vara. Materialet har sedan bearbetats i det statistiska analysprogrammet SPSS. Motivet att minska sin miljöpåverkan uppgavs i medeltal ha måttlig påverkan på varför den senaste flytten genomfördes. Att bygga hållbara boenden kan därmed inte sägas vara avgörande för ortens attraktivitet. Tolv hållbarhetsfaktorer värderades som viktiga. Allra viktigast ansågs det att bostadsområdet har en trevlig och säker miljö, följt av att byggnadsmaterialen håller hög kvalitet. Även om ett boende med hållbarhetsanspråk inte är avgörande för ett beslut om flytt, kan man genom att inkludera de hållbarhetsfaktorer som anses vara viktiga ge förutsättningar för ”det lilla extra” som ofta söks i ett boende.
”Jag är bara här för att arbeta” En studie om vad Pajala kommun kan göra för att motverka ”fly-in-fly-out”
(2013-06-28) Fransson, Emmy; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
Pajala kommun har under en lång tid brottats med minskande befolkning och dess följder. På senare år har det blivit känt att det förekommer malmförekomster i byn Kaunisvaara utanför Pajala tätort och därmed har företaget Northland Resources AB etablerat sig i kommunen. Utvecklingen har därmed vänt otroligt snabbt, från en mycket lång negativ trend till inflyttning och positiv stämning. Det är nu kritiskt för kommunen att de klarar av att rida på framgångsvågen och bland annat producera nya bostäder för att inte gå miste om chansen att öka befolkningsantalet. Idag har flera arbetsgivare med koppling till gruvverksamheten arbetsscheman som liknar eller är renodlat fly-in-fly-out, vilket innebär en intensiv period på arbetsplatsen följt av en ledigperiod på hemmaplan. En hög andel pendlare till kommunen är ingen eftersträvansvärd utveckling. Frågan är därför vad Pajala kommun kan göra för att locka pendlarna till att istället bli invånare. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka vad de som i dagsläget arbetspendlar till Pajala kommun värderar vid val av bostadsort samt att diskutera vad Pajala kommun kan göra för att få kommunen att bli mer attraktiv för just dessa. Uppsatsens frågeställningar är följande: - Vad är viktigt/oviktigt för de som pendlar till Pajala kommun från andra kommuner när de ska välja bostadsort? - Vad kan Pajala kommun göra för att få dem som pendlar i dagsläget att bli permanentboende i kommunen? Den empiriska undersökningen utfördes genom en fall- och fältstudie då jag fanns på plats i Pajala kommun under två veckor i november 2012. En kvantitativ undersökning genomfördes i form av en enkätundersökning bland pendlande anställda på företag inom kommunen. Jag genomförde även intervjuer med representanter från Plan- och miljönämnden i Pajala kommun och med en informatör på Northland Resources AB. Att jag genomförde en fältstudie har även medfört att samtal och observationer med pendlare och invånare i Pajala kommun har kunnat genomföras. Underlag för analysen bygger på empiriska data insamlat med hjälp av enkätundersökningen, kopplat till de teorier som tas upp i teoriavsnittet. Uppsatsens slutsatser är att de som i dagsläget arbetspendlar till Pajala kommun anser att tillgången till bostadstyp är det allra viktigaste vid val av bostadsort. Tillgången till fristående villor beräknas i dagsläget vara god, däremot behöver kommunen utöka tillgången till hyres- och bostadsrättslägenheter. Det är i framförallt Pajalaområdet som respondenterna önskar att bo i, följt av Tärendöområdet.
Tillgänglighet & turtäthet i en hållbar stad
(2013-06-28) Arnesson, Anton; Davidsson, Johan; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle; University of Gothenburg / Department of Economy and Society
De ökande problemen med klimatförändringar gör att det sätts allt större press på transportsektorn att minska sina utsläpp. Kollektivtrafiken väntas ha en betydande roll vad gäller denna sektors minskade miljöpåverkan och samhällets strävan mot en hållbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgänglighet till samhällets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov. Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av målen i stadens strategier för en hållbar utveckling är att vända denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgänglighet och turtäthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 Stadsdelsnämnder (SDN). Frågeställningarna vi utgår ifrån är således att ta reda på för hur stor andel av invånarna kollektivtrafiken är tillgänglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtätheten skiljer sig för invånare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har även valt ut tre SDN för närmre analys, dessa är Centrum, Askim och Gunnared. De teorier och den tidigare forskning inom ämnet som nämns i denna uppsats visar på att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ändå viktig, påverkan på en stads segregation, och en stor påverkan på miljön. Finns det ingen fungerande kollektivtrafik i en stadsdel, kan de invånare som inte har tillgång till bil och körkort komma att bli än mer segregerade. Att alla människor har möjlighet att vara delaktiga i samhället är en förutsättning för att nå en integration och en minskad social exkludering. En geografisk metod i form av GIS har tillämpats i denna uppsats för att uppnå syftet med denna undersökning. Kvantitativa data ligger som grund till denna GIS-analys. Genom att analysera var invånarna i olika stadsdelar bor i förhållande till hållplatser, samt kollektivtrafikens turtäthet och dess linjesträckning gör att vi kan se hur tillgängligheten och turtätheten ser ut i de olika stadsdelarna. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan stadens centrala delar och ytterområden vad gäller både mobilitet och tillgänglighet. Övergripande finns det en bättre tillgänglighet och turtäthet i de centrala delarna än i övriga områden. Trenden är att tillgängligheten och turtätheten följer stadens befolkningsfördelning, dock med vissa avvikelser.
Rural-urban migration in southwestern rural Uganda - The perceptions and strategies of the left-behind
(2013-10-25) Andersson, Martina; Johansson, Ida; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Around the globe a phenomenon called rural-urban migration occurs which means that people move from rural to urban areas. The world today gets more and more urbanized and 2007 was the year when more than half of the world’s population lived in urban areas. This pattern of movement seems to keep on, especially in developing countries where the urban areas are expanding. Rural-urban migration can be analyzed on a global scale but it is also important to understand what impact this process has on a local and personal scale. When it is mostly the able-bodied (the physically stronger and often educated), younger generation that moves from the rural to the urban areas it is the left-behind, older generation that is left with the responsibility for the agricultural production. They need to find new ways of coping with their livelihoods. The aim of this study was to examine the strategies rural farmers use to maintain their livelihoods for the purpose of coping with rural-urban migration of the younger generation. The aim was examined by answering the following questions:  How does rural-urban migration of the younger generation affect the livelihood opportunities of the farmers?  Coupled to this; what strategies do the farmers use to maintain their livelihoods? This study was operationalized in the south-western part of Uganda in the village Kigarama and its surroundings. The questions have mainly been answered by using semi-structured interviews. They were made with 14 farmers in Kigarama and each interview took about one hour. The interview-guide that was used focused on the farmers’ thoughts about what kind of effects or challenges they experienced on their livelihoods when younger household members (mainly the farmers’ children) migrated to urban areas and the strategies used to maintain their livelihoods. Focus was also on general thoughts about rural-urban migration and the future of farming and agricultural development both on a personal and a national level. The results of this study show that rural-urban migration made an impact and affected the farmers’ livelihoods in terms of time spent on the farm, depletion of the able-bodied in the rural areas and even economic effects were shown. The main strategies for coping with these effects were for example to employ local workers or to spend more time on the farm. The results from this study have been analyzed through the so called livelihood framework (LF) which is a framework used to understand how underlying causes and factors directly or indirectly determine people’s access to resources or assets and thus their livelihoods.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser / Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för kulturgeografi (2013-) by Issue Date