Department of Education / Institutionen för pedagogik och didaktik (-2010)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/19452

Browse

Now showing 1 - 20 of 167

Dyslexi ur en pedagogisk didaktisk dimension
(2008) Björkenvall Starrost, Christina; Lindblom, Gunnar; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Föreliggande uppsats avser att undersöka hur nio lärarstuderande med dokumenterad dyslexi - vid Göteborgs universitet - upplever sitt lärande ur en pedagogisk didaktisk dimension. Mot bakgrund av detta kommer vi i den avslutande analysdelen och slutdiskussionen, ur ett vuxenpedagogiskt perspektiv, med utgångspunkt i pedagogiska didaktiska modeller ge förslag till åtgärder för en mer tillgänglig undervisning, samt vidare forskning. Metod: Abduktion - växelverkan mellan empiri och teori utifrån kvalitativa, systematiska samtalsintervjuer mot bakgrund av en postmodernistisk och konstruktiv kunskapssyn. Resultat: Lärande: Studenterna ger uttryck för en kunskapssyn med inslag som fokuserar på en social interaktion och kommunikation. Varierande arbetsformer och arbetssätt underlättar. Att diskutera, praktisera och konkretisera tillsammans med andra underlättar och gör att mer kunskap kan inhämtas och befästas. Dyslexi: Viss problematik relaterad till dyslexins primära problemområde, läs- och skrivprocessen. Dock större och mer generella problem som i första hand pekar mot dyslexins sekundära problem som vardags- och studierelaterad stress samt ett dåligt självförtroende. Lärande kopplat till dyslexi: Negativa erfarenheter & svårigheter: Primära problem som omnämns i samband med högskolestudierna är tidsbrist då mycket tid går åt till möten och planering som krävs pga. dyslexin, även läs- och skrivprocessen tar en betydande tid, otydliga rutiner och regler, dålig information om kompensatoriska åtgärder, brister i bemötandet av både lärare, administrativ personal och studiekamrater, dålig kvalité på delar av undervisningsmaterialet (kompendie- & stencilmaterial), svårt att hinna läsa, sovra och sammanställa text. Positiva erfarenheter: Generellt genomgående bättre stöd, kompetens och bemötande vid högskolan än vid tidigare utbildningsnivåer. Allmänpedagogiska och didaktiska modeller: Kunskapssyner som bygger på social interaktion, kommunikation, variation och kulturell kontext föreligger mest gynnsamma i syfte att göra undervisningen tillgänglig. Genom att utgå från de allmänna pedagogiska och didaktiska modellerna kombinerat med en modest anpassning av hur man organiserar sin undervisning kan man som lärare nå alla studenter oavsett om ett funktionshinder föreligger. Specialiserade lösningar på individuell basis behövs dock tillhandahållas som komplettering till den allmänna pedagogiska didaktiska dimensionen. Förutsättningar att bedriva högskolestudier handlar förutom ovanstående även om frågan om rätten till deltagande och demokrati beaktandes en reell mångfald.
”TECKEN FÖR VEM?” En enkätstudie utförd på två förskolor, i två kommuner, angående föräldrars syn på hur tecken som stöd används i verksamheten.
(2009-02-26T08:49:43Z) Bäck, Monica; Green, Marlene; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling. Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet: Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av tecken som stöd? Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder tecken som stöd? Metod Utifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter. Resultat Resultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar tecken hemma, men inte alla. De som ser det, tycker att barnet visar tecken, men inte för att göra sig förstådd. De flesta föräldrar vill gärna lära sig tecken och då gärna av sitt eget barn. Skillnader i svaren finns hos föräldrarna i de olika åldersgrupperna (1-3år och 3-6år), på ”föräldrafrågorna”. Där tycker fler av föräldrarna till de yngre barnen att de ser att barnet visar tecken och föräldrarna vill i större utsträckning själva lära sig tecken i förhållande till föräldrarna till de äldre barnen. Vad det gäller frågan om föräldrarna märker att barnet går på en förskola där man använder sig av TSS i verksamheten skiljer sig svaren åt. Ungefär hälften tycker att det märks mycket eller ganska mycket, medan den andra hälften inte tycker sig kunna märka något särskilt eller mycket lite. Studien visar att många föräldrar är positiva till TSS på förskolan.
Bedömning. En intervjustudie av sex lärares tankar om bedömning
(2009-02-26T09:01:35Z) Andersson, Heléne; Ljungström, Sofia; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka några lärares förhållningssätt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lärande. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: - Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)? - Hur ser lärarna på bedömning? - Ser lärarna att arbetet med bedömning kommer att förändras efter fortbildningen? Vi vill också undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnämnden (Bun) hade med fortbildningen för lärare under hösten 2008. Teori: Vi har använt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrån ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre gränserna i skolans värld påverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar också upp formativa och summativa funktioner av bedömning. Metod: Vår undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lärare som undervisar i år 3-5. Vi har även intervjuat lärprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vår kommun. Intervjuerna har bearbetats, analyserats och jämförts för att finna olika mönster och kategorier. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med ett sociokulturellt perspektiv. Resultat: Vi har i vår undersökning kommit fram till att lärarna upplever att dokumentationen (IUP och omdömen) inte kommer att förändras efter utbildning. De tycker själva att de kommit långt i detta arbete. Det som de fann som viktigt i utbildningen var att man fick träffas och diskutera med varandra. Lärarna har svårt att se att ett företagsamt lärande skulle underlätta bedömningen. Lärarna tror dock att man kan se andra kvalitéer hos eleverna med ett företagsamt lärande.
Framtidsvägen - hur blir den framgångsrik? Föreslagna organisationsförändringar till följd av Gymnasieutredningen Framtidsvägen SOU 2008:27
(2009-03-02T07:56:05Z) Leissner, Hanna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet är att undersöka organisationsförändringar som kan behövas hos gymnasieskolor med gymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund. Gymnasieutredningen ställer många gymnasieskolor inför stora förändringar, bland annat så ändras fokus och näringslivet inträder på ett mer organiserat sätt på skolans arena genom programråd och nationella råd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheterna att ha specialutformat program och lokala kurser begränsas kraftigt. Det intressanta är då att undersöka hur dessa förändringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta för att kunna nå intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer att behövas? Teori: Jag har använt en organisationsteoretisk modell som grund. Metod: Materialet har samlats in genom intervjuer av några personer som har skrivit remisser till gymnasieutredningen. De här intervjufrågorna har varit öppna i sin form och har sedan analyserats kvalitativt med hänsyn till organisationsteoretiskt forskning. Resultat: Den organisationsförändring som behövs framförallt i skolan är att skapa ett nätverk för att utveckla samarbetet mellan näringsliv och gymnasieskola genom att bygga upp programråd och utveckla APU:n (som kallas APL i utredningen) både till innehåll och kvalitet. Att arbeta om programstrukturen och innehåll i kurser så att examensmålen kan nås och utbildningen blir mer holistisk. När resultatet kopplas till organisationsteoretiska modeller tycks matrisorganisationen var mer ändamålsenlig eftersom skolan då kan behålla sin basorganisation och arbeta med förändringar inom skolans struktur genom att tillsätta projekt för att nå sina nya mål. Dessutom följer inte gamla strukturer och konflikter med in i de nya projektgrupperna. Både rektor, handledare på APL och yrkeslärare kommer att få en förändrad yrkesroll och den blir en helt ny yrkeroll – examensansvariga lärare.
LSU-dömda pojkars skolerfarenhet. Kan skolan stötta elever i riskzon för kriminalitet?
(2009-03-02T09:25:31Z) Kaufeldt, Elin; Larsson, Petra; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Huvudsyftet med studien är att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och därigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgått ifrån följande tre frågeställningar: 1. Hur anser eleverna att deras skolgång har fungerat, både kunskapsmässigt och socialt? 2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet? 3. Anser eleverna att skolan hade kunnat göra något för att förhindra deras nuvarande situation, och i så fall hur? Teori: Som teoretisk bakgrund redogörs för riskfaktorer som visats ha betydelse för framtida kriminalitet. Vidare beskrivs forskning kring utanförskap och dess påverkan på elevers självuppfattning. Aktuella lagtexter och styrdokument behandlas också i teoridelen. Metod: Då avsikten med vår undersökning har varit att ta del av LSU-dömda pojkars egna upplevelser av skolan valdes kvalitativa djupintervjuer som metod. Empirin har därefter analyserats utifrån ett antal temaområden. Resultat: De LSU-dömda pojkarna har flera förslag på förbättring/förändring av skolans arbete med att stötta elever i riskzonen och att förebygga kriminalitet. Utifrån vår studie har följande punkter visat sig vara avgörande i det förebyggande arbetet: • Medvetet arbeta för att öka delaktigheten och motverka utanförskap och mobbning • Att som lärare bry sig om, ta sig tid och visa engagemang • Anpassa undervisningen/individualisera • Så långt som möjligt bedriva undervisning och ge specialpedagogiskt stöd inom ordinarie klass ramar • Handledning och stöd åt klass- och ämneslärare • Tydliga rutiner för uppföljning av frånvaro • Täta och outtröttliga kontakter mellan hem och skola • Alltid anmäla till socialtjänsten vid misstanke att barn och ungdomar far illa • Aktivt arbeta med frågor som rör elevernas beteende utanför skoltid, i samarbete med t ex föräldrar och/eller socialtjänst
Penna eller tangent? En jämförelse av 10 pojkars berättelser skrivna på dator och för
(2009-03-02T09:32:37Z) Lewin, Birgitta; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Som lågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkar att skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt. Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norske forskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator är upphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp. Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finns skillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar: • Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört med berättelser som är skrivna för hand? • Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet? • Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna? • Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning och handskrivning? Teori: I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning som behandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling. Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetiskt förhållningssätt. Trageton förordar att elever under första skolåret enbart skriver på dator vilket Lundberg förkastar och menar att den multisensoriska träning som handskrivning ger är nödvändig för skrivutvecklingen. Metod: Studien har genomförts på en skola där det finns tre klasser i årskurs ett. De sex lärare som arbetar i dessa klasser och alla tio pojkar i en av klasserna har deltagit i studien. Som metod valdes kvalitativa observationer och intervjuer med lärarna och pojkarna samt analys av de berättelser pojkarna producerade under observationstillfällena. Varje pojke observerades vid två tillfällen då de skrev på dator och vid lika många tillfällen då de skrev för hand. För att få fördjupad kunskap intervjuades därefter alla pojkarna samt lärarna. Resultat: Nio av tio pojkar i studien tyckte det var roligast att skriva på datorn. Lärarna hävdade att den lusten att skriva de ser hos pojkarna inte har förekommit i tidigare klasser med nybörjare. Lärarna tyckte sig se bättre resultat som avser innehåll och kvalitet på pojkarnas datorskrivna texter och vad gäller antalet skrivna ord var det till fördel för de datorskrivna berättelserna. En viss tveksamhet att skjuta upp formandet av bokstäverna för hand fanns dock hos lärarna
Var är min mentor? En mindre kommuns implementering av
(2009-03-02T09:41:09Z) Frej, Elisabeth; Ploghed, Ingrid; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagsläget och hur väl rustade de är inför framtiden då mentorskapet skall kopplas till en lärarlegitimation. Frågeställningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur väl förberedd är ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lärarlegitimation? Teori: Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet om att lärande i huvudsak sker genom kommunikation. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frågor som utgångspunkt. Resultat: Vårt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagsläget existerar inte detta system då det inte har funnits någon efterfrågan på mentorer. En orsak kan vara den höga medelåldern på de anställda pedagogerna i kommunen och den låga omsättning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanåt uppstått och ledningsorganisation har då skapat olika tillfälliga lösningar. Genom vårt arbete har vi väckt frågan om ett organiserat mentorskap och ledningsorganisationen har nu uppmärksammat att ett sådant behövs. Inför framtiden har man inte någon organiserad plan som grundar sig på adekvat kunskap om mentorskap kopplat till en lärarlegitimation.
Kön till specialundervisningen. Genusperspektiv på specialpedagogiska insatser i skolan
(2009-03-02T09:46:52Z) Lindström Malmgård, Ellika; Westling, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Denna studie fokuserar på specialundervisning med avseende på genus. Enligt vår yrkeserfarenhet är det fler pojkar än flickor som får extra stöd av något slag. Det kan vara särskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig specialundervisning. Detta beläggs också i forskning och litteratur. Vårt syfte med studien var att undersöka hur lärarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av specialundervisning. Våra huvudfrågor var: • Får pojkar och flickor likvärdig specialundervisning? • Hur skiljer det sig stödet åt om detta inte är fallet? • Vad anger klasslärarna för skäl till detta? Teori Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där vi använt oss av Vygotskijs tankar om språket. Språket konstituerar sociala värden, relationer och identiteter, och alltså även språkliga benämningar som genus, pojke och flicka, men även vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt. Specialundervisningen har vi betraktat ur ett kompensatoriskt- och dilemmaperspektiv. Metod För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört både kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ undersökning. Respondenterna är lärare i 11 klasser i skolår 2 – 6 på tre olika skolor i två västsvenska kommuner. Resultat Utfallet av vår undersökning visade överraskande att det var lika många flickor som pojkar fick specialundervisning, trots att tidigare forskning motsäger detta resultat. Dock framgick i vår studie att pojkarna fick kvalitativt annan specialundervisning än flickorna. Pojkarna fick specialundervisning vid fler tillfällen i veckan och dessutom mer tid åt gången. Pojkarna dominerade också i alla undersökta aspekter utom matematik, där det fanns en liten övervikt av stödinsatser för flickorna. De motiveringar som lärarna angav som skäl till att pojkarna fick mest specialundervisning kan sammanfattas i två punkter: • Pojkar ansågs allmänt som mer omogna. • Fler pojkar än flickor ansågs ha problem med läsning, då de, på fritiden ägnade sig åt mer aktiva sysselsättningar än läsning, och läsning är basen i skolan. Har man svårigheter med läsning, kan man även få problem i andra ämnen.
”Ny på jobbet”. Fem specialpedagogers erfarenheter av att omsätta sina studier i praktiken
(2009-03-02T09:53:10Z) Karlsson, Lisa; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken. Centrala frågeställningar var: På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten? Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan? På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten? Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter? Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv . Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan. Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext. Samtliga specialpedagoger angav att de saknar den tid som behövs för att genomföra uppdraget fullt ut tillfredsställande. De tvingades göra prioriteringar. En annan erfarenhet som specialpedagogerna betonade är att det är vanligt att personal i skolan inte är insatt i specialpedagogens uppdrag, vilket kan leda till missuppfattningar. Trots detta menade de tillfrågade specialpedagogerna att deras erfarenheter av mötet med praktiken till största del var positivt och att de kände sig välkomna, såväl av andra pedagoger som av skolledning. Specialpedagogernas utbildning beskrevs till stor del positivt även om kritik riktades mot att utbildningen tenderar att göra avkall på praktiskt och didaktiskt innehåll till förmån för vetenskapligt och teoretiskt innehåll.
”De kallade mig lat”. - Hur fyra f.d. elever i matematiksvårigheter ser på sin egen matematiska inlärning
(2009-03-02T10:06:40Z) Olander, Jill; Åkerblad, Catahrina; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Bakgrund Skolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever får den hjälp de behöver för att uppnå uppsatta mål. I grundskolans kursplan för matematik står det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsättningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationer Syfte Studiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvårigheter såg på sin egen matematiska inlärning. Vi har haft som mål i denna studie att titta på vilket bemötande f.d. elever fått i grundskola och gymnasium. Vi ville också få fram hur detta påverkat deras tankar och inställning kring matematik i skolan och hur funktionsnedsättningen påverkat deras vardag. Det var de f.d. elevernas egna tankar och upplevelser som hade en central roll i vårt arbete eftersom vi valde att utgå från deras egna perspektiv. Metod Vi har tagit vår teoretiska utgångspunkt ur den interaktionistiska teorin. Denna teori innebär att man ser kunskap som något som skapas utifrån individens förkunskaper och erfarenheter och kan således ta sig uttryck i olika former beroende på vilken individ det handlar om. Vi använde en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades fyra f.d. elever som genomgått grundskola samt gymnasium. De intervjuade var av båda könen och i åldrarna 20-21 år. Resultat Vår undersökning har kommit fram till värdet av ett förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser vad det gäller elever i matematiksvårigheter. För de f.d. eleverna var diagnosen viktig för deras självkänsla. Undersökningens resultat påvisade att de f.d. eleverna var överens om sin uppfattning och upplevelse av att skolledning samt lärare hade stora brister vad det gäller kunskap om matematiksvårigheter. Det var uppenbart att stödet oftast sattes in för sent och att det inte alltid var rätt anpassat till en enskild f.d. elevs behov. När de f.d. eleverna fick hjälp hade de oftast förlorat sin självkänsla.
Ideal möter realitet – inkludering och exkludering. Diskurser i en gymnasiefriskolas arbete kring elever i läs- och skrivsvårigheter.
(2009-03-02T10:14:24Z) Häggström Quist, Camilla; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Syftet med studien var att undersöka hur rektor och två specialpedagoger på en gymnasiefriskola beskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebär att man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas i vissa sammanhang. Teori Det teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt på att elevens svårigheter uppstår i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt på språk och kommunikation. Det sistnämnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetet kring elever i läs- och skrivsvårigheter också uttrycker en social praktik, dvs. att talet får konsekvenser för de handlingar som utförs. Metod Med den kvalitativa forskningsintervjun som grund användes diskursanalys som metodologisk ansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna vilka förutsättningar som finns på skolan för inkludering, hur skolan förebygger och undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns för inkludering. Utsagorna analyserades utifrån vilka diskurser som informanternas beskrivningar ger uttryck för samt vilka konsekvenser dessa diskurser kan få för det praktiska arbetet. Resultat Studiens resultat visade på de svårigheter som kan uppstå i en skola när inkluderingstankens ideal möter till exempel ekonomisk och organisatorisk realitet. De diskurser som framträdde var den effektivitetsinriktade diskursen, den diagnostiska diskursen, den formalistiska diskursen, expertisdiskursen, ansvarsdiskursen och den dialogiska diskursen. Konsekvensen av de olika diskurserna för elever i läs- och skrivsvårigheter innebar att merparten av dessa diskurser på olika sätt riskerar att exkludera elever i läs- och skrivsvårigheter i skolans verksamhet. Då den dialogiska diskursen fick inflytande över processerna genom att lärare och elevers röster tilläts göra sig hörda i arbetet kring elever i svårigheter tycktes det emellertid leda till att elever i läs- och skrivsvårigheter inkluderades. En viktig slutsats av studien var således att på den aktuella skolan söka utveckla samverkan mellan lärare och specialpedagoger för att tillsammans åstadkomma förändringar i elevens hela studiesituation till exempel i arbete med åtgärdsprogram och språkutvecklande, inkluderande undervisning.
Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan.
(2009-03-02T10:21:27Z) Vahlersvik, Maude; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande. Så var kommer då egentligen barnen in? Syftet med den här studien är att få kunskap om vilket inflytande barn själva gestaltar i förskolan och hur de erfar inflytande i denna kontext. Inflytande har i studien definierats som en individs möjlighet att kunna påverka en process eller ett skeende. Studien beskriver hur sex förskolebarn mellan fyra och sex år gestaltar och erfar inflytande i två av förskolans dagligen förekommande aktiviteter– påklädningen i tamburen inför utevistelsen och leken. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk livsvärldsansats som innebär att forskningen är inriktad på att studera världen i sin fulla konkretion som den visar sig för lika konkret existerande människor. Den teoretiska utgångspunkten tas huvudsakligen i Schütz’ teori om den vardagliga livsvärlden och människans handlingar och Mearleau-Pontys teori om den levda kroppen. Studiens metodologiska inriktning utgår från hermeneutiken och dataproduktionen har skett med hjälp av videoinspelning under deltagande observationer. Med fokus på vilka intentioner de olika barnen hade för sitt handlande, hur dessa förmedlades och vilka känslostämningar barnen visade analyserades och tolkades sedan filmmaterialet. Utifrån studiens frågeställningar om vad barn vill ha inflytande över och hur de gestaltar detta inflytande kunde efter sammanställning sedan fyra kategorier där barnen riktade sina intentioner mot något för att kunna påverka en situation eller en händelse urskiljas. Resultatet av studien visar att de sex fokusbarnen kontinuerligt och på olika sätt gestaltade att de ville ha inflytande både över sin situation och över sina relationer i den gemensamma livsvärlden. Barnen gestaltade att de ville ha inflytande över sina interaktioner i förskolan – dels när de ville samspela med någon annan men också med vem. Likaså visade det sig att barnen ville ha inflytande över valet av lek eller aktivitet, lekroller och leksaker liksom över lekens form och innehåll. Studien visar också att barnen ville ha inflytande över händelser som utgick från den egna kroppen eller deras behov liksom inflytande över den egna integriteten, rätten att hävda sina åsikter och rätten att bestämma över sig själv. Till sist visade barnen att de ville ha inflytande över sin tid för att kunna fullfölja en avsikt, kunna avsluta ett påbörjat projekt eller kunna leka färdigt utan att bli avbrutna.
Matematikintresse. Lärares uppfattningar av ett attitydmål
(2009-03-02T10:48:40Z) Nilsson, Rimma; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Aim The main aim of this study was to find out how teachers reflect on their work with developing pupils’ interest towards mathematics in grade nine. As a teacher in mathematics, it is important to be aware of different views on interest towards mathematics and how it is possible to work in that direction. Since developing interest towards mathematics is written the in syllabus as criteria for teaching mathematics in grade nine, it is important to know and take an active role in finding ways to approach the issue. Main issues • How do teachers in grade nine reflect over their work with development of interest towards mathematics? • How are teachers’ Beliefs Systems reflected in their work with interest? Method The main focus of this study was teachers’ perspective on their own work on developing interest towards mathematics. Since I was interested in finding out how a phenomenon (interest towards mathematics) is perceived by teachers, a qualitative, phenomenographic approach was my choice of method. Authorized teachers from different schools were asked to write a reflection on their work with developing interest towards mathematics. Ten teachers participated in this study. An analysis of their stories was made, based on a theoretical framework of interest as a phenomenon as well as teachers’ beliefs system as a factor that has an impact on classroom practice. Results and teaching application All teachers did not think that they work on developing interest towards mathematics. Teachers with Instrumentalistic view combined with Problemsolving Belief System tend to actively work on developing interest. Other factors that teachers believe contribute to interest development are basic knowledge, integration with other subjects, relevance to everyday life, teachers’ attitude towards subject and well organized lessons. Hopefully this study can be of use and inspiration for a future generation of mathematics teachers, as well as a reminder for practicing teachers of today.
Vilja och verklighet. En intervjustudie om samverkan mellan skola och socialtjänst, med fokus på anmälningsskyldigheten
(2009-03-05T09:06:11Z) Ingelhag, Jeanette; Larsson, Malin; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Studiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten. Våra frågeställningar var: • Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd? • Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §? Teori Den forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system. Metod Vår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun. De intervjuade var pedagoger, rektor, socialsekreterare och omsorgschef. Resultat Resultatet visade att det finns en stor vilja att samverka för att på bästa sätt stötta de barn som far illa. Socialtjänsten, i vår undersökta kommun, har personal anställd på skolan. Skola och socialtjänst försöker att ha gemensamma återkommande elevhälsomöten för att samverkan ska fungera på bästa sätt. När en anmälan, enligt SoL 14 kap. 1 §, behöver göras, används i möjligaste mån den s.k. mjuka vägen. Det innebär att skolan bjuder in en socialsekreterare till ett möte på skolan där föräldrarna är med. Inom skola och socialtjänst råder en tydlig enighet om vad anmälningsskyldigheten innebär och att anmälan ska ske då personal oroar sig för att ett barn far illa. Dessutom råder enighet om att rektor alltid är delaktig i anmälningsförfarandet. Svårigheter för samverkan kan vara att personal inom de olika organisationerna har olika yrkesroller och olika utbildning. En annan svårighet är de olika sekretessgraderna som gäller i de olika organisationerna. Sekretessen gör att återkoppling, från socialtjänst till skola, försvåras. För att komma runt sekretessen kan samtycke från föräldrarna ges.
IUP – en styrning i tiden. Om identitetsbildning i förskolans individuella utvecklingsplaner
(2009-03-05T12:33:59Z) Brendelökken, Eva; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Bakgrund: Intresset för ämnet väcktes då jag arbetar i förskolan och upprättar individuella utvecklingsplaner. Flera gånger har diskussioner i arbetslaget uppstått om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhålla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner är viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken på hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill därmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte är att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras. Metod: Kunskapsteorin utgår ifrån ett postkonstruktionistiskt perspektiv där verkligheten blir till genom våra sätt att kategorisera den. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt problematiseras sociala kategorier och olika företeelser. Foucaults teorier har använts för att förstå institutionernas påverkan av individer och den kunskap och makt som finns där för att disciplinera människor i institutionen. Det empiriska materialet har strukturerats utifrån större teman. Utifrån diskursanalytiska verktyg har nodalpunkter, kluster och tecken använts i analysen. Resultat: Förskolebarnens identitet konstrueras utifrån mallar. Mallarna styr framskrivningen av barnen och har begrepp hämtade ifrån en skoldiskurs. Barnen skrivs fram utifrån sociala färdigheter, kunskap och lärande samt mål och utveckling. Identitetskonstruktionen skrivs i flera fall fram som positivt men också negativt. Mål och utvärdering saknas i flera fall desto oftare förekom mål och utvärdering när barnen hade ett beteende som skulle disciplineras. I de fall där flickor identifierades som de som slogs saknades mål till skillnad från i pojkarnas IUP. I analysen identifieras pojkar som de som slåss och som i fler fall har disciplinerande mål. Pojkar skrivs oftare fram som ledare än flickor. I flera fall saknades mål och utvärdering. Syftet med IUP som ett sätt att utvärdera och utveckla verksamheten faller bort. I barnens identitetskonstruktion identifieras barnens tillkortakommanden hellre än deras intressen. Barnen skrivs också fram utifrån hur de reagerar utifrån odemokratiska handlingar. Den individuella utvecklingsplanen konstaterar mer än den har ett praktiskt syfte. I analysen framkommer att skolverket har kunskaper om att IUP brister i framskrivningen av barnen. Trots detta läggs ett förslag fram av regeringen att IUP ska vara betygsgrundande.
Att arbeta med elevers känsla av sammanhang – en väg från riskzon till friskzon?
(2009-03-05T12:48:47Z) Egman, Anna; Nilsson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang – KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM. Metod Uppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som utgångspunkt vid analysen. Resultatet kopplades sedan till litteratur där de specialpedagogiska begreppen delaktighet, inkludering och en skola för alla diskuterades. På så sätt belystes resultatet utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att grunden för det salutogena arbetet på de båda skolorna innebär att man utgår från det som fungerar bra, och att stor vikt läggs vid att stärka självkänsla och självförtroende. Det visar även att det används olika strategier på skolorna för att elever skall få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Två perspektiv kan urskiljas, det kategoriska och det relationella. I det relationella perspektivet utgår man från att verksamheten skall anpassas till eleverna, medan man utifrån det kategoriska perspektivet intar en starkare individfokusering. Resultatet visar att KASAM kan relateras till specialpedagogiska begrepp och att salutogena insatser visat sig framgångsrika. Trots det pekar resultatet på att det är svårt att skapa en känsla av sammanhang för alla elever i skolan så som den ser ut idag, i synnerhet för de som är i behov av särskilt stöd. Vikten av att anpassa organisation, arbetssätt och förhållningssätt till eleverna och den miljö de vistas i framkommer i resultatet och visar sig vara en förutsättning för att nå inkludering och en skola för alla.
Hur ser den skriftliga kommunikationen mellan lärare och studerande ut vid distansundervisning i matematik för kommunal vuxenutbildning?
(2009-03-05T12:55:16Z) Petersson, Jöran; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Studiens syfte är att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehåll i kommunikationen mellan lärare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten är att öka förståelsen för de distansstuderandes frågor i matematik. Denna undersökning avgränsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frågeforum för de studerande i respektive kurs. Således berörs inte heller examinationen. Resultat En cykel i kommunikationen innehåller vanligen två drag med formen ”studerandens fråga – lärarens svar”. Det är därmed oftast de studerande som tar initiativet i kommunikationen. Dessa cykler är ibland reglerande men oftast didaktiska och då ibland följda av en tackfras från den studerande. Att en stor del av cyklerna är två drag långa kan tolkas som att den studerande anstränger sig att göra frågan så precis att man inte behöver fråga om och att motsvarande gäller lärarsvaren. Kursen i Matematik B skiljer sig från kurserna Matematik C, D och E genom att sakna frågor om miniräknare men ha högre andel frågor om datorproblem, examination och att söka studiekompisar via kursforum. En trolig förklaring är att de studerande i kursen Matematik B har kortare vana av att studera matematik och därför söker extra handledning direkt från läraren. De studerande och lärarna verkar dela en förståelseinriktad syn på lärande då majoriteten av studerandefrågorna och lärarsvaren är just förståelseinriktade och handlar om matematik. Bakom de matematiska frågorna ligger ofta ett begrepp som är nytt, men inte nödvändigtvis avancerat, för den studerande eller algebraiskt tunga problem såsom ekvationslösning och faktorisering. När de studerandes frågor kategoriseras enligt Niss och Höjgaard Jensens beskrivning av matematiska kompetenser, så hamnar de studerandes frågor ofta i kategorin ”att språka och använda matematiska redskap”. Denna innehåller kompetenserna om representation, symbol och formalism samt om hjälpmedel. Däremot är det få frågor som kategoriseras som modellering och problemlösning. Tänkbara tolkningar av detta är att tillämpningarna kan vara lätta i betydelsen att de följer typexempel eller att de studerande har blivit goda problemlösare genom tidigare skolgång.
Gränslandsproblematiken. En studie om problematiken kring de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan
(2009-03-05T13:01:10Z) Hasslöf, Ingegärd; Lindqvist, Lena; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Bakgrund Efter att ha tagit del av att särskoleinskrivningarna ökat de senaste åren ville vi ta reda på vad denna ökning beror på. Då det visat sig att det är eleverna i grundsärskolan, i synnerhet de elever som befinner sig i gränszonen mellan grundskola och särskola, som ökat ville vi titta närmare på denna problematik. Syfte Syftet med vår undersökning var att kritiskt granska särskoleinskrivningsrutinerna med sär-skilt fokus på de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan. Våra frågeställningar var: På vilka grunder skrivs en elev in i särskolan? Vem har makten att besluta om elevens framtid? Hur ser pedagoger och psykologer ute i verksamheten på problematiken kring de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan? Metod Vår undersökning bestod av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen granskade vi kommunens särskoleinskrivningsrutiner och vad som sägs i styrdokumenten om vilka ele-ver som tillhör särskolans elevgrupp. Vi försökte även fånga några forskares syn på gräns-landsproblematiken. I den empiriska delen valde vi att göra ett antal kvalitativa intervjuer med psykologer och pedagoger för att få en bild av den sociala verkligheten och hur man ser på problematiken där. För att upptäcka eventuella skillnader valde vi att besöka två olika verk-samheter i samma storstadskommun. Resultat Resultatet visade att man ute i de båda verksamheterna följde kommunens särskole-inskrivningsrutiner och gjorde de utredningar och tester som föreskrivs. När det gäller barnen i gränslandet handlar det ändå alltid om tolkningar. Vi mötte engagerade pedagoger och psykologer som försökte hitta den bästa skolsituationen för den aktuella elevgruppen. Upp-nåendemålen visade sig ha en stor betydelse när det gällde valet av skolform. Såväl psykolo-ger som pedagoger tog upp särskolans dilemma att å ena sidan ge eleven en lugnare, tryggare skolgång med omhändertagande på sikt och å andra sidan medverka till att eleven blir stämp-lad och avskild från klassen. Alla tog upp fördelarna med att de båda skolformerna närmat sig varandra och nu befinner sig under samma tak. I vår undersökning framkom, enligt psykolo-gerna, att en hel del föräldrar använt sin rätt att ifrågasätta ”experternas” råd när det gäller valet av skolform.
Motivation i lärandet hos gymnasieelever i behov av särskilt stöd - en intervjustudie
(2009-03-12T12:51:20Z) Ahlquist-Johansson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och hinder för motivation i lärandet hos gymnasieelever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån forskningsfrågorna: Vilka faktorer påverkar motivationen i relation till lärandet i skolan för elever i behov av särskilt stöd? Samt På vilket sätt påverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behov av särskilt stöd? Teori En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta är något som den svenska gymnasieskolan delvis misslyckats med. En grundläggande problematik är att elever i behov av särskilt stöd har olikartade behov för att uppnå lärandemålen. En speciell utmaning för lärare och specialpedagoger är att motivera dessa elever i sitt lärande. Metod Uppsatsen är baserad på svaren från sju intervjuer med elever i behov av särskilt stöd. Eleverna är myndiga och går sista året på en gymnasieskola i Västra Götaland. Resultat Denna studie visar att eleverna definierar motivation bland annat som att de vill göra något, har lust till att lära sig något samt att känna glädje. De faktorer som tycks främja motivation är den sociala kontakten i skolan – att få träffa kompisar och att ha mål för sitt skolarbete så som att kunna få ett arbete efter gymnasiet. Dessa resultat finner man bland de flesta elever, men för elever som är i behov av särskilt stöd tycks motivationen till lärandet i högre grad påverkas om ovanstående behov inte uppfylls. De praktisktestetiska ämnena höjde elevernas motivationsnivå, vilket överensstämmer med Deweys tankar. Samtliga respondenter ansåg att lärarens roll var viktig och att dennes roll påverkade deras motivation. Läraren skall vara positiv och uppmuntrande samt visa eleverna respekt. Eleverna i undersökningen anser att de får den hjälp som de behöver i sitt skolarbete samt att hjälpen hos specialpedagogen främjar motivationen. Även hjälp av studiehandledare och kurator upplevs positivt. Resultaten visar också att kravnivån för eleverna är en kritisk faktor och måste vara lagom för att de ska känna motivation. Även stress begränsade elevernas motivation enligt undersökningen. Denna stress kunde härledas både till skolarbete och till elevens sociala situation.
Kommunal fristående skola: En skolas utveckling utifrån ett ledarperspektiv
(2009-03-12T13:01:41Z) Johansson, Elizabeth; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett? Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling. Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan. Jag valde att redovisa delar från observationsrapporterna som hade med skolans pedagogiska utveckling att göra samt att studera rektors syn på skolans utveckling och varför saker och ting blev som de blev. Resultat: Jag fann att skolan har påverkats av att bli en kommunal fristående skola. Förutsättningarna förändrades. Det blev en bättre ekonomi, skolan fick en styrelse som drev frågor för dem och skolan har i många områden utvecklats. Åtta av dessa områden har direkt eller indirekt påverkats av att skolan var en kommunal fristående skola. Skolans utveckling har lett till att skolan uppmärksammats i media och besöks av andra skolor som vill studera deras verksamhet.

Browse

Browsing Department of Education / Institutionen för pedagogik och didaktik (-2010) by Issue Date