Department of Education / Institutionen för pedagogik och didaktik (-2010)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/19452

Browse

Now showing 1 - 20 of 167

Det är ett avstamp som man tar. En studie av ett elevhälsoteam i teori och praktik
(2010-08-30) Burman, Malin; Ölander, Carina; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Föreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag? 2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet? 4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet? Teori Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser. Människan uppfattas som en kommunicerande deltagare i olika sådana praktiker och formar sin syn på verkligheten/världen med hjälp av språket. Kunskapssynen är i ett sociokulturellt perspektiv konstruktivistisk, dvs. människan konstruerar kunskap om verkligheten/världen. Språket, dvs. kommunikation och samspel, är hennes främsta redskap i denna process. Metod Studien har en hermeneutisk forskningsansats och kan betecknas som kvalitativ. Vid tre olika tillfällen genomfördes deltagande observationer och dessa kompletterades med en fokusgruppsintervju. Personliga reflektioner i förhållande till den valda litteraturen och empirin nedtecknades regelbundet. Den valda metoden kan därmed betraktas som en form av triangulering. Resultat Resultatet i studien visar att både rektor och övriga deltagare i elevhälsoteamet är trygga med sitt uppdrag och känner till vad de har till uppgift att göra. Uppdraget innebär bl.a. att teamet samarbetar med flera olika parter; arbetslag, föräldrar samt andra instanser och myndigheter. I samarbetet och samspelet inom teamet och med andra parter runt eleven visar resultatet att språk och kommunikation är de viktigaste verktygen. Det verbala samspelet är lättast för oss att upptäcka men det relationella samspelet har också en avgörande betydelse för elevhälsoteamets arbete.
"De är ju inga oskrivna blad heller". SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen
(2010-04-22T09:37:26Z) Näslund, Sofia; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter. Artefakter kan vara fysiska och intellektuella redskap (Säljö, 2000). Intellektuella, språkliga och fysiska redskap medierar omvärlden för människor. Metod: En narrativ metod har använts. Tre SO-lärare som undervisar i år 6-9 på olika grundskolor har i min studie berättat om arbetet med elever som riskerar att inte nå målen. Två av lärarna har intervjuats vid två olika tillfällen för att få mer djupgående berättelser. Mellan intervjutillfällena har besök gjorts under en SO-lektion. Fältanteckningar har tagits under lektionerna som underlag för den uppföljande intervjun. Intervjuerna är halvstrukturerade och följer en intervjuguide. Berättelserna har analyserats utifrån eventuella teman och vändpunkter i ett sociokulturellt perspektiv Resultat: Berättelsernas teman handlade om elevinflytande, mellanstadietänk, struktur, elevers erfarenheter, textens betydelse, komplexitet och betydelsen av relationer. Vändpunkterna i lärarnas berättelser utgjordes av att skolan hade tagit emot fler elever i behov av särskilt stöd, nedskärningar och byte av arbetslag och kollegor. Särskilt stöd i SO innebar enligt berättelserna arbete med olika artefakter och medierande situationer, t ex; textläsning, instuderingsfrågor och genomgångar, en- till- en- situationer, särskiljande undervisning, SO-texter i SVA-klass, elevinflytande, skrivhjälp och/eller muntliga prov, baskurs på G-nivå. Berättelser innehåller alla en koppling mellan SO och språk. De elever som riskerar att inte nå målen i SO har ofta läs- skrivsvårigheter. Lärandet främjas av elevers intresse och erfarenheter. Motsägelser i berättelserna utgjordes av att ju fler elever i behov av stöd lärarna undervisar, ju mindre varierad undervisning. Komplexiteten i den sociokulturella miljön som skolan utgör innebär ett dilemma där lärarna försöker individualisera undervisningen och samtidigt hålla ihop klassen och skapa förutsättningar för arbetsro. Positiva relationer mellan lärare och elever är nödvändigt för lärande. Undervisning bör, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varieras och SO-läraren behöver ha gedigna didaktiska kunskaper för att kunna skapa ”kommunikativa sammanhang” som väcker intresse och engagemang hos eleverna.
Arbetsplatsförlagd utbildning - Länken mellan skola och arbetsliv. En studie grundad på åtta Barn- och fritidselevers upplevelser kring Arbetsplatsförlagd utbildning.
(2009-05-11T08:38:33Z) Andersson, Elenor; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet är ett av gymnasieskolans treåriga yrkesförberedande program. Undervisningen är förlagd både i skolan och på praktik, så kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n är att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förståelse för att det teoretiska och praktiska hänger samman. APU:n skall också ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mål. APU:n på Barn- och fritidsprogrammet omfattar sammanlagt minst 15 veckor, vilka vanligen är fördelade över alla tre åren. I den här studien har åtta elever på Barn- och fritidsprogrammet intervjuats för att får reda på elevernas erfarenheter och tankar kring sin skolförlagda och arbetsplatsförlagda utbildning på Barn- och fritidsprogrammet. Jag har dessutom fört en samtalsintervju med tre av elevernas lärare för att få deras syn på APU och dess betydelse. Tyngdpunkten i studien är elevernas erfarenheter kring APU:n. För att skapa en djupare förståelse kring sambandet mellan teori och praktik har även tidigare forskning bearbetats och sammanställts mot elevernas egna uppfattningar. Tycker Barn- och fritidseleverna att APU:n är rolig och lärorik, eller är den kanske onödig? I denna uppsats får du svaret på vad just dessa åtta elever tyckte. Resultatet visar att elverna generellt sett är nöjda med sin utbildning på Barn- och fritidsprogrammet och att de tycker att APU:n fyller en viktig funktion. Ingen av elverna tycker att APU:n skall plockas bort från programmet utan alla tycker att den är mycket betydelsefull. Eleverna säger att de lär sig mycket och att det är roligt att komma ut i verksamheterna. Studien kan knytas till läraryrket genom att man som lärare på yrkesförberedande program kommer att planera upplägget och innehållet i karaktärsämneskurserna och i flera av kurserna är APU:n en betydelsefull del oavsett om man är elev eller lärare.
Åtgärder i matematik. Vad skrivs i åtgärdsprogrammet och hur ser uppföljningen ut?
(2009-04-23T12:00:08Z) Lennartsson, Irene; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för elever i årskurs 8 samt på vilket sätt åtgärderna får konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad är det som styr vilka elever som får åtgärdsprogram? Vilka åtgärder skall genomföras enligt åtgärdsprogrammet? På vilket sätt och i vilken utsträckning följs åtgärdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren på frågeställningarna är intervjuer tillsammans med genomgång av ett antal åtgärdsprogram som skrivits för elever i åk 8. 7 högstadielärare från 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 åtgärdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrån en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats. Resultat: Den starkaste styrmekanismen när det gäller vilka elever som får åtgärdsprogram är ämnesmålen för matematik i våra styrdokument, vilket framgår av alla de åtgärdsprogram som gåtts igenom. Därutöver nämner lärarna orsaker som jobbig livssituation, dåligt självförtroende, inte klarat proven eller svag motivation. Gemensamt för alla lärare är att de upplever att de saknar kunskaper kring matematiksvårigheter, och därför blir det i många fall svårt att skriva relevanta åtgärder. Detta kan då vara en orsak till att man väljer att skriva mycket allmänna åtgärdsprogram eller att man utelämnar de ämnesmässiga delarna. I de flesta åtgärdsprogrammen finns det någon eller några åtgärder på gruppnivå och i vissa fall även på organisationsnivå, men dominansen ligger på individnivå. Det är till stor del eleven som ska förändras eller jobba mer, varför man inte kan se några direkta förändringar i skolornas verksamhet med utgångspunkt i de åtgärder som föreslagits.
Åtgärdsprogram på gymnasiet. En kritisk diskursanalys av pedagogisk elevdokumentation på en gymnasieskola
(2010-04-08T08:39:17Z) Engelhart, Mikael; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: • Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? • Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning? Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven. Skolans skyldigheter är få. Några av de rättigheter skolan tillskrivs av kontraktet förefaller också sträcka sig längre än vad lagstiftningen och skolans styrdokument ger utrymme för. Elev och målsman har endast skyldigheter gentemot skolan. I anmärkningar på studieresultat finns risken att ett budskap förmedlas till eleven om, att denne som person riskerar att inte bli godkänd eller få ”streck”. Anledningen till att eleven riskerar detta beror i samtliga texter på att eleven inte arbetar tillräckligt. I en tredjedel av texterna utgör bristande kunskap ett skäl till att eleven får en anmärkning. I hälften av anmärkningarna uppmanas eleverna till att ändra på sitt beteende för att få ordning på studiesituationen. I texterna framträder ett asymmetriskt maktförhållande där läraren talar om vad eleven förväntas göra. Denna förändringsprocess skall eleverna klara av på egen hand, med undantag för en elev som erbjuds viss hjälp av skolan. Åtgärdsprogrammen utelämnar alternativt beskriver elevers identitet negativt. Eleverna skriver under att de har varit delaktiga i att upprätta dessa texter. De åtgärder som skall vidtas för att eleven skall nå ett godkänt betyg är åtgärder, som eleven är mer eller mindre ensam ansvarig för. Samtliga anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram uppvisar stora brister utifrån gällande styrdokument. Brister som leder till att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de har rätt till och som aktuell skolforskning visar på, stödjer elever i deras kunskapsutveckling.
Åtgärdsprogram. En diskursanalytisk studie
(2010-04-22T11:59:39Z) Niessner, Ida; Rådbo, Lillemor; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka vad som skrivs i åtgärdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Hur formuleras texten i åtgärdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lärande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Utifrån en flerdimensionell analysmodell har 30 åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurs åtta och nio granskats. Den första dimensionen innebär analys av texten i åtgärdsprogrammen utifrån granskning av textens lingvistiska egenskaper och språkets grammatiska uppbyggnad. Med andra ord - hur en enskild elev i behov av särskilt stöd skrivs fram och med vilket språkbruk denne och dennes behov, mål och åtgärder formuleras. Den andra dimensionen är en analys av den diskursiva praktiken. Det innebär granskning av hur texten är producerad samt identifiering av diskurser som kommer till uttryck i åtgärdsprogrammen. Resultat: Studiens resultat stämmer överens med och bekräftar resultat av tidigare forskning inom området. Vad som emellertid är utmärkande för denna studie är, att de granskade åtgärdsprogrammen är upprättade efter 2008, då skolverkets allmänna råd för upprättande av åtgärdsprogram utkom. Som en direkt följd av innehållet i dessa råd kan vi se att texten i de upprättade åtgärdsprogrammen skrivs i mallar. Genom dessa uppmanas pedagogen att beskriva eleven, att skriva fram långsiktiga och kortsiktiga mål samt åtgärder på skol- och grupp- och individnivå. Resultatet visar samtidigt att skrivandet i dessa mallar bidrar till framskrivningar i form av listor. De mål som finns i de upprättade åtgärdsprogrammen saknar direkt koppling till läroplan och kursplaner. Trots att åtgärder skrivs fram utifrån olika nivåer är en fokusering mot individen dominerande. De diskurser vi funnit synliga i programmen är en utvecklingspsykologisk diskurs, en exkluderande diskurs, en summativ måldiskurs och en egenskapsdiskurs.
Åtgärdsprogram. Matematiksvårigheter
(2010-04-19T12:44:20Z) Andersson, Heléne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med studien är att undersöka åtgärdsprogram från år 2 upp till år 6 för att se om det ur åtgärdsprogrammen går att utläsa om de används som ”levande dokument” i arbetet med att hjälpa elever att utveckla sitt matematikkunnande, samt i vilken utsträckning de uppfyller kraven från nationella föreskrifter och även den undersökta kommunens ambitioner. Frågeställningar: - Hur beskrivs elevers matematiksvårigheter i åtgärdsprogrammen? - Vilka stödåtgärder sätts in? - Hur utvärderas och följs de insatta åtgärderna upp? Teori: Åtgärdsprogrammen har tolkats utifrån en hermeneutisk tolkning. Metod: Studien är en fallstudie av en kommun i västra Sverige. Empirin i undersökningen består av åtgärdsprogram från tio elever som haft åtgärdsprogram från år 2 till år 6. Resultat: Det som framkom i studien var att ofta hade eleverna samma svårigheter i deras olika åtgärdsprogram. Det var svårt att följa kunskapsutvecklingen eftersom det ofta saknades utvärderingar. Endast i tretton åtgärdsprogram av trettiosex skedde utvärdering. Åtgärdsprogrammen såg olika ut och det påverkade tolkningen. I en del åtgärdsprogram fanns åtgärder på alla nivåer (skol-, grupp- och individnivå). Det var inte alltid så att åtgärder sattes in på alla nivåer. I en del åtgärdsprogram fanns inga nivåer alls. Ansvar för åtgärderna var olika på de olika nivåerna. Vanligast på skolnivå var att rektor och specialpedagog/Special-lärare var ansvariga. På gruppnivå var det lärare och på individnivå var det vanligast att elev och föräldrar hade ansvar. Det framgick inte i åtgärdsprogrammen om eleverna uppnått de uppsatta målen eller inte. Endast i två fall kunde det tolkas att målen uppnåtts.
Att arbeta med elevers känsla av sammanhang – en väg från riskzon till friskzon?
(2009-03-05T12:48:47Z) Egman, Anna; Nilsson, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang – KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM. Metod Uppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som utgångspunkt vid analysen. Resultatet kopplades sedan till litteratur där de specialpedagogiska begreppen delaktighet, inkludering och en skola för alla diskuterades. På så sätt belystes resultatet utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att grunden för det salutogena arbetet på de båda skolorna innebär att man utgår från det som fungerar bra, och att stor vikt läggs vid att stärka självkänsla och självförtroende. Det visar även att det används olika strategier på skolorna för att elever skall få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Två perspektiv kan urskiljas, det kategoriska och det relationella. I det relationella perspektivet utgår man från att verksamheten skall anpassas till eleverna, medan man utifrån det kategoriska perspektivet intar en starkare individfokusering. Resultatet visar att KASAM kan relateras till specialpedagogiska begrepp och att salutogena insatser visat sig framgångsrika. Trots det pekar resultatet på att det är svårt att skapa en känsla av sammanhang för alla elever i skolan så som den ser ut idag, i synnerhet för de som är i behov av särskilt stöd. Vikten av att anpassa organisation, arbetssätt och förhållningssätt till eleverna och den miljö de vistas i framkommer i resultatet och visar sig vara en förutsättning för att nå inkludering och en skola för alla.
Att dela makten - Fyra rektorers syn på elevinflytande i skolan
(2009-08-20T10:03:08Z) Wedel Persson, Josefine; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig främst av begreppen "deliberativt samtal" och "deliberativ demokrati". Jag intresserar mig därmed speciellt för hur medbestämmande, kompetens, tradition och samtal och kommunikation uppfattas av de intervjuade rektorerna i relation till frågeställningarna. Jag har genomfört fyra intervjuer med rektorer från fyra olika skolor. Samtliga rektorer arbetar mot de tidigare åldrarna, en har ansvar för alla år F-9. Intervjuerna/samtalen har varit av karaktären djupintervju som jag sedan försökt att utifrån en hermeneutisk metod tolka. Svaren har jag sammanställt under sex övergripande rubriker; ledarskap, kommunikation och samtal, tradition och kultur, profession som kompetens och förmågor, trygghet och motivation. Resultat och slutsats. Begreppet elevinflytande framstår som ett förhållandevis svårgripbart och mångtydigt begrepp. Elevinflytande är beroende av och styrs av flera faktorer som styrdokument, tradition, vilket didaktiskt perspektiv läraren och skolledningen har och inte minst synen på maktrelationer. Det framtonar en dubbelhet i skolan beträffande elevinflytande. Å ena sidan finns en vilja att dela makten med eleverna men å andra sidan finns inte riktigt formerna för det. Många faktorer hindrar och motverkar elevers reella inflytande. Dessa hinder eller faktorer kan vara inställningen till huruvida elever kan eller bör ha inflytande, otrygghet hos läraren, den dolda läroplanen, tradition, kompetens och förmåga hos lärare att leda deliberativa samtal, bristen på möjligheter för rektor att verka som pedagogik ledare och själva skoltvånget. Kommunikation och samtal är faktorer som för rektorerna är viktiga. Samspelet mellan lärare och elever, tryggheten och kompetens hos läraren har betydelse för hur väl man lyckas ge eleverna ett reellt inflytande eller inte. Slutligen framstår också ledarskapet betydelsefullt. Rektor behöver driva frågan om elevinflytande på ett medvetet och strukturerat sätt. Det krävs en samsyn kring elevinflytande som grundar sig på måldokument och värdegrund.
Att samverka när språket inte räcker till. En studie om hur några lärare på en högstadieskola kommunicerar elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska
(2010-04-22T09:46:20Z) Persson Hua, Phuong; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska. Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare. Därefter genomfördes en intervju enskilt med varje lärare. Intervjuerna bearbetades och analyserades mot bakgrunden av den tidigare forskningen och den teoretiska ramen Resultat: De olika tillvägagångssätt studiens informanter hade till sitt förfogande var möten (föräldramöten, utvecklingssamtal och uppföljningssamtal), telefonsamtal, meddelande via elever eller brev med information som skickades hem. Att mötas och kunna samtala ”öga mot öga” var det tillvägagångssätt som fungerar bäst. Det var också då de väsentliga ämnena avhandlades, eftersom informanterna menar att kroppsspråk och andra redskap kunde användas för att öka förståelsen för varandra när språket inte räckte till. Informanterna i studien betonade att i kommunikationen med föräldrar som inte behärskar svenska var tolk en nödvändighet. Som tolk hade de använt sig av inhyrd tolk, modersmålslärare, språkstödjare, informell tolk som föräldrarna ordnat eller elever. Alla informanter var dock överens om att elever inte skulle användas som tolk. Studiens resultat och den tidigare forskningen visade att för att få en ökad samverkan mellan skola och hem där föräldrarna inte behärskar svenska för att stödja elever i deras matematiksvårigheter krävdes det att skolan hade ett interkulturellt förhållningssätt. Ett sätt att införa en mer interkulturell syn i skolan var att skapa en naturlig plats i skolans verksamhet för modersmålslärarna. Modersmålslärare besitter kunskaper om svensk skola samt föräldrarnas skolkultur, vilket gjorde det möjligt för dem att vara en länk mellan skola och hem. Ett enhetligt system för agerandet vid kommunikation med föräldrar som inte behärskar svenska efterfrågades av informanterna. Resultaten visade också att minoritetselevers lärande och utveckling i matematik skulle gynnas av ett etnomatematiskt perspektiv i matematikundervisningen, d.v.s. en matematikundervisning som tog hänsyn till kulturella skillnader i synen på matematik. Språkstödjare fanns tillgängliga för elever på matematiklektionerna, vilket innebar att eleverna fick tillgång till en tvåspråkig matematikundervisning.
Att tala om och genom bilder. En studie om yrkesspråk inom arkitekturutbildningen
(2010-09-06) Gayatri Kristoffersson, Marie; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Abstrakt Denna studie handlar om arkitekturutbildningen på högskolan och hur student och lärare diskuterar ett projektförslag där bildrepresentationer används för att samtala om ett aktuellt idéförslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder växer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder får i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrån det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frågor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken på ritningen står för eller föreställer i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den språkliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även växlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstånd upp-står i den gemensamma tolkningen. Parternas agerande visar något av vad bildförståelse kan vara, där bildförståelsen i detta fall blir ett sätt att söka sig fram till förståelsen av vad verkligheten kan bli ge-nom de förslag som arkitekturstudenterna visar. I detta kommunikativa sökande med hjälp av bilder, kan man kanske föreslå att medaktörernas samtal växer fram ur ett flexibelt förhållningssätt till det som sägs. I den studerade situationen utvecklas dialogen genom att medaktörerna prövar sig fram till en gemensam tolkning genom att skifta fokus mellan olika tolkningsperspektiv och jämföra dessa med varandra.
Att utveckla läsförståelse. En studie om lärares arbete med läsförståelse i årskurs tre
(2010-09-09) Bengtsson, Margaretha; Lejemark-Olsen, Ulla-Britt; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs tre arbetar med läsförståelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin läsförståelse, vilka didaktiska redskap de använder sig av och i vilken omfattning de uppmärksammar och följer elevers läsutveckling. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivets syn på människans språk-, tanke- och kunskapsutveckling, där lärande sker genom deltagande i en gemenskap och där det grundläggande i lärprocesserna är språket och kommunikationen i interaktion med andra människor. Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare som genomfördes under vårterminen 2008. Resultat: Studiens resultat tyder på att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers läsning för att automatisera avkodningsförmågan och få läsflyt. Det visade sig däremot inte finnas något gemensamt synsätt på arbetet med läsförståelse. Lärarna använde sig inte av sig själva som modell för att hjälpa eleverna att utveckla en strategisk läskompetens, för att kunna bedöma sin egen förståelse och göra inferenser. Lärarna hade olika uppfattning om, när arbetet med läsförståelse skulle påbörjas och på vilket sätt elevgruppen kunde vara en tillgång för att skapa läsargemenskaper. Lärarna arbetade med olika former av textsamtal men överlät dock i stor utsträckning till eleverna att arbeta vidare på egen hand med hjälp av läromedel. Resultatet tyder på att långt ifrån alla lärare upplevde sig ha den kompetens som krävs för att bedöma vad som gör att en text är läsbar och har god kvalitet. I arbetet med att kartlägga och bedöma var eleverna befann sig i sin läsutveckling lade flera av lärarna stor vikt vid den egna professionella bedömningen och använde sig av olika kartläggningsmaterial. Resultatet tyder på att på de skolor de intervjuade lärarna var verksamma fanns ingen tydlig organisation på skolnivå för att systematiskt följa, analysera, utvärdera och dokumentera elevers läsutveckling.
Auktoriteter i matematikundervisningen - en inferentialistisk analys av kooperativt lärande
(2023-04-20) Tennby, Clara; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för kooperativt lärande i matematikundervisning genom att visa på de sociala aspekter som avgör vilka beslut elever tar i ett grupparbete. Frågeställningen för studien är: Vilka auktoriteter kan identifieras i ett kooperativt arbetssätt inom mätning och statistik. Studiens metod möjliggörs med hjälp av inferentialism som teoretiskt ramverk, vilket gör att det går att undersöka elevernas uttalanden i det kooperativa arbetet. Två elevgrupper har spelats in med ljud och bild då de fick i uppgift att mäta alla i gruppens respektive längder samt alla i gruppens totala längd. Resultatet har analyserats utifrån åtta uttalanden från grupp A respektive 6 uttalanden från grupp B, där varje uttalande kategoriseras in i olika så kallade auktoriteter. Resultatet visade att flera av de beslut som eleverna tog beror på sociala faktorer, snarare än innehållsliga faktorer. Det kan innebära att ett uttalande blir accepterat eftersom en elev uttrycker sig på ett visst sätt som uppfattas matematiskt korrekt, utan att eleven egentligen har motiverat det utifrån logiska argument. Det visar också att elever som fortsätter att ifrågasätta vissa idéer på grund av bristande förståelse, bidrar till en mer gynnsam matematisk miljö där samtliga elever tvingas sätta ord på sina matematiska tankar och argument. Resultatet kan vara ett viktigt bidrag för lärares förståelse för de mekanismer som påverkar elevers slutsatser i grupparbeten och i sin tur deras matematiska kunskapsutveckling. Slutligen föreslås även hur framtida forskning kan bidra med till att öka förståelsen för den sociala aspekten i kooperativt lärande.
Barns delaktighet. En studie av barns delaktighet i styrdokument och arbetsplaner.
(2009-08-20T12:07:24Z) Åhlund Ask, Eva; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie är att utifrån en deskriptiv utgångspunkt undersöka dels vad barn ska lära sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser på barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar på följande tre frågeställningar, Hur förstås barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lära sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgångspunkter är två: hermeneutik vars ontologi tillåter ett antal ståndpunkter och att vi alltid har en viss förförståelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar också till att underlätta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som både teori respektive metod), och värderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats från hermeneutiken undersöka dessa frågor. Jag har gjort en kvalitativ studie, en induktiv studie vilket innebär att den "fokuserar på process, förståelse och tolkning". I den här studien betyder det att jag studerat vad som sägs om barns delaktighet för att kunna skapa mig en uppfattning om vad som egentligen menas med detta fenomen. Jag läste styrdokument och tidigare forskning och utgick från Lpfö 98 och tio förskolors arbetsplaner i min textanalys. Jag valde ut de avsnitt som var relevanta för den här studiens syfte. Resultat: Jag har valt att redovisa resultatet genom att jag presenterar resultaten genom att sätta teser/påståenden som rubriker och under rubrikerna för jag fram argumenten som sedan värderas. Argumenten för att barn ska vara/göras delaktiga i förskolan har hög beviskraft så till vida att om förskolan efterlever de här målen kommer barnen troligen att bli aktiva i samhället om de får lära sig hur det går till från det att de är mycket små. De förskolor som har en arbetsplan för verksamheten tar faktiskt upp demokrati, delaktighet och inflytande som mål på olika sätt. Det jag kan utläsa och tolka av arbetsplanerna är dock att det är en bit kvar tills målen som de uttrycks i Lpfö 98 (2006) kan uppnås.
Barns syn på att lära sig läsa och skriva - Att ta tillvara på barns egna tankar om sitt första skriftspråkslärande
(2010-02-08T09:27:57Z) Kjellsson, Marie; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om hur de äldsta förskolebarnen ser på sitt lärande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lär sig läsa och skriva samt att låta barnens syn på sin tidiga skriftspråksinlärning få komma fram. Teori: Detta är en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftspråkslärande. Det har varit viktigare att tolka och förstå resultaten än att studien skulle vara generaliserbar (Stukát, 2005). Metod: Intervju/samtal för att låta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lärt sig läsa och skriva. Genom barnintervju som metod låta barns röst bli hörd. Resultat: Barnen beskrev att de lärt sig läsa och skriva på flera olika sätt. T.ex. genom att se på ordet (särskilt första bokstaven) och läsa eller bokstavera, ljuda sig fram till ordet. Familj, släkt och nära vänner hade betydelse för att de har lärt sig skriva och läsa. Även för de som ännu inte kunde skriva eller läsa var det hemma de kunde få hjälp att lära sig. 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. (Lpfö -98, s. 11) Då blir det förskolans uppgift utifrån denna studies resultat, att kompletter hemmet och utmana barnens fortsatta skriftspråkslärande. Som i denna studie är barns syn på något vi vuxna behöver välja att ta med och hålla fast vid. Det ansåg även förskolepionjären och forskaren Gertrud Schyl-Bjurman (SoS-rapporten, 1996, 19). Det är inte något vi en enda gång kan införa på förskolan utan måste underhållas, erövras på nytt och ständigt återerövras.
Bedömning och dokumentation - redskap för lärande. En intervjuundersökning av hur fyra grundskollärare gör när de bedömer och dokumenterar
(2010-07-01) Ekeroth, Suzanne; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med undersökningen är att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör när de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik. Teori: Bedömning och dokumentation är nära sammankopplat med synen på lärande. Studien tar sin utgångspunkt i synen på lärande så som det beskrivs av Säljö (2000). Det innebär att lärande sker genom interaktion mellan människor. Den teoretiska grund studien vilar på är alltså en syn på att människor lär sig i samspel med andra. Vidare antas att lärandet är kontextbundet, vilket innebär att pedagoger gör på olika sätt när de bedömer och dokumenterar, beroende på den kontext de befinner sig i. Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har använts. Urvalet gjordes genom det Merriam (1994) kallar personlig kännedom. Så kallade experter fick föreslå pedagoger till undersökningen, utifrån fastställda kriterier. Det resulterade i att fyra pedagoger i fyra olika kommuner i Västra Götaland intervjuades. Bearbetningen gjordes genom sökning efter nyckelteman och kategorier i de transkriberade intervjuerna. Resultat: I materialet kunde tre nyckelteman urskiljas; innehållet i, metoder för, och konsekvenser av bedömning och dokumentation. Resultatet visar tydligt att de intervjuade pedagogerna har god kunskap om sina elevers matematikutveckling. En del av den kunskapen finns endast i huvudet hos pedagogen och inte i något dokument. Resultatet visar också att både innehåll och metod för bedömning och dokumentation påverkas av pedagogen. Det går att se ett mönster i att de dokument som är strukturerade, till exempel utifrån lokala mål eller läroboksmål, i huvudsak skrivs utifrån elevens styrkor, medan pedagogernas egna anteckningar och noteringar verkar handla mycket om det eleven ännu inte kan. Andra former för bedömning och dokumentation som nämns i materialet är matriser, diagnoser, prov, observationer och samtal med elever. Pedagogerna använder dokumentationen som underlag för att planera sin undervisning. För elever gör bedömningen att de kan få undervisning på sin nivå. För både föräldrar och elever bidrar dokumentationen till att de kan bli delaktiga i lärandet. De intervjuade pedagogerna är engagerade och berättar om hur de vill utveckla sitt sätt att bedöma och dokumentera. En av de intervjuade ser dock en risk med att för mycket av pedagogers tid går åt till bedömning och dokumentation.
Bedömning. En intervjustudie av sex lärares tankar om bedömning
(2009-02-26T09:01:35Z) Andersson, Heléne; Ljungström, Sofia; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka några lärares förhållningssätt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lärande. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: - Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)? - Hur ser lärarna på bedömning? - Ser lärarna att arbetet med bedömning kommer att förändras efter fortbildningen? Vi vill också undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnämnden (Bun) hade med fortbildningen för lärare under hösten 2008. Teori: Vi har använt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrån ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre gränserna i skolans värld påverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar också upp formativa och summativa funktioner av bedömning. Metod: Vår undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lärare som undervisar i år 3-5. Vi har även intervjuat lärprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vår kommun. Intervjuerna har bearbetats, analyserats och jämförts för att finna olika mönster och kategorier. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med ett sociokulturellt perspektiv. Resultat: Vi har i vår undersökning kommit fram till att lärarna upplever att dokumentationen (IUP och omdömen) inte kommer att förändras efter utbildning. De tycker själva att de kommit långt i detta arbete. Det som de fann som viktigt i utbildningen var att man fick träffas och diskutera med varandra. Lärarna har svårt att se att ett företagsamt lärande skulle underlätta bedömningen. Lärarna tror dock att man kan se andra kvalitéer hos eleverna med ett företagsamt lärande.
Bornholmsmodellen - en väg till fonologisk medvetenhet även för andraspråkselever
(2010-02-26T07:21:43Z) Ankarhamn, Maria; Sörensen, Helen; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andraspråkselever. De frågeställningar som undersökts är: Vilka tendenser till skillnader i tillägnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andraspråkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen är ett relevant arbetsredskap även för andraspråkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrån andraspråkselevernas perspektiv? Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på hur individer gör och lär av varandra i ett samspel. Metod: För att få svar på frågeställningarna användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartläggning enligt Bornholmsmodellen) för att mäta fonologisk medvetenhet hos första- och andraspråkselever som ingick i två undersökningsgrupper och två kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser då de använde språklekarna i Bornholmsmodellen. Resultat: Studien visade på klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fått undervisning enligt Bornholmsmodellen i åtta veckor och kontrollgrupper som inte fått ta del av modellen. De elever som den strukturerade träningen gav mest effekt på var andraspråkseleverna i undersökningsgrupperna. Pedagogernas kunskaper och erfarenheter har bidragit till ökad medvetenhet hur modellen kan anpassas i flerspråkiga grupper. Viktiga områden att ta hänsyn till var att byta ut svåra ord som finns i övningsexemplen, repetera övningarna oftare, ta ett mindre antal övningar per språklekstillfälle, vara extra tydlig och förklarande vid instruktioner, använda kroppsspråk och konkret material. Det observerades att en mindre elevgrupp vid språklekandet kan ge ökad chans till interaktion och de som gynnas mest av detta är andraspråkseleverna.
Conduct of conduct ... Makt och konstruktion av självreglerande subjekt genom skolans skriftliga omdömen
(2010-09-06) Sivenbring Olsson, Jennie; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Sedan 2008 skall alla elever i svensk grundskola få ett skriftligt omdöme över sina kunskaper i de ämnen de läser. Omdömena skall ligga till grund för utvecklingssamtal och formulerandet av en individuell utvecklingsplan. Att skriva dessa omdömen blir en uppgift som gäller större delen av den svenska lärarkåren. Denna studies syfte är att belysa och problematisera den expertroll skolans pedagoger ges eller tar på sig i upprättandet av de skriftliga omdömen som de enligt lag skall formulera i sin yrkesutövning. Utifrån frågeställningar som berör den maktposition som finns i lärarrollen, undersöks hur uppdraget; att formulera skriftliga omdömen, har en styrande och reglerande funktion. Följande forskningsfrågor blir centrala: Vilka är lärares fokusområden i de skriftliga omdömena; vilka normer konstrueras i diskursen och hur förhåller sig lärares formuleringar i omdömena till styrdokumenten och det uppdrag som preciseras i Skolverkets allmänna råd för skriftliga omdömen? Teori: Studien använder sig av en socialkonstruktionistisk teoribildning som säger att antaganden om hur världen är situerad är en social konstruktion. Metod: Textanalys avskriftliga omdömen med en diskursanalytisk metodologi. Studien använder sig av diskursanalytiska verktyg för att belysa olika föreställningar av den sociala verkligheten. Empirin består av skriftliga omdömen för 36 elever i svensk grundskola. Resultat: I studiens skriftliga omdömen framträder i huvudsak två övergripande diskurser; ämneskunskapsdiskursen samt livskunskapsdiskursen. Lärarna i studien tar utifrån dessa diskurser på sig uppgiften att formulera sig kring elever både vad gäller deras kunskaper och deras sätt att vara som människor. Lärarens expertroll och dess innehåll framträder som starkt förankrad i de skriftliga omdömena och kan leda till ojämlika maktförhållanden mellan lärare och elever och deras vårdnadshavare. De skriftliga omdömena kan ses som fysisk materialisering av governmentaliserande principer och de är som sådana, effektiva som styrningsteknik. De uppmanar som verktyg, i hela sin form till det Foucault benämner som conduct of conduct , och är på så sätt verksamma i en konstruktion av självreglerande subjekt. Självreglering som innebär att eleven styrs att hålla sig till uttalade och outtalade regler samt tillägna sig ”konsten att gå i skolan”. Livskunskapsdiskursen och det nya entreprenörskapet som finns i skolans inriktning kan leda till nya kategoriseringar och att fler elever positioneras som elever som inte når målen, alltså elever i behov av särskilt stöd. De skriftliga omdömena kan också leda till allt mer utökad dokumentation, då i form av åtgärdsprogram som ännu ett inslag i konstruktionen av självreglerande subjekt.
”Då är det bara att lägga undan planeringen och åka med på elevernas villkor tänker jag” En kvalitativ studie om SFI lärares reflektion över lyckad och mindre lyckad undervisning
(2018-08-13) Al-Rubaye, Sura; Eknander, Johanna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
The aim of the study is to illustrate, through SFI teachers' reflection on their own experiences of successful and less successful teaching, their professional skills based on the intertwined concepts of body, culture and action. The study's research questions are as follows: How do teachers reflect on successful and less successful teaching? What aspects of teacher vocational skills can be made visible through teacher's reflection? The study gives a presentation of why reflection is important for teachers and how the concept can be used. We talk about the inherent knowledge and the importance of acting properly, with the right content at the right time. Afterward, the teachers' learning is discussed as well as how both novice and experienced teachers constantly learn through new experiences, where the teachers' professional skills become a living action competence. To make learning apparent means continuing feedback on teaching, it is about knowing where we are, where we are heading, and how we best get there.In other words, it is about evaluating methods, learning styles and the structure of teaching. A possible tool for visualization of learning, awareness of the teachers' experiences and thus developing the teaching is through reflection. The difficulty consists, among other things, not always being able to use words for the hidden knowledge one possesses. When the teachers try to verbalize what influences the teaching to be successful or less successful, it is events or factors whose expression they perceived through the body.

Browse

Browsing Department of Education / Institutionen för pedagogik och didaktik (-2010) by Title