CFK-rapport

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/18663

Browse

Now showing 1 - 20 of 44

Kognitiva illusioner som lurar konsumenter
(2003) Gärling, Tommy; Gamble, Amelie; Centrum för konsumentvetenskap
Även om konsumenter försöker fatta förnuftiga beslut genom att väga positiva mot negativa aspekter, så spelar kognitiva illusioner dem ofta ett spratt. Den psykologiska forskningen visar att kognitiva illusioner är fel som är mycket svåra att låta bli att göra. Tag som exempel hur information om fetthalt presenteras på korvförpackningar. 95% fettfritt upplevs spontant som bättre än 5% fett. Om som i detta exempel båda alternativen presenteras samtidigt inser dock alla att det är en illusion. Inte desto mindre är man senare offer för denna när endast ett alternativ presenteras på korvförpackningen i livsmedelsaffären. Daniel Kahneman som är professor i psykologi vid Princeton University, USA, fick 2002 Nobelpriset i ekonomi till Alfred Nobels minne för bland annat den forskning om kognitiva illusioner som han bedrivit i samarbete med den avlidne Amos Tversky (hedersdoktor vid Göteborgs universitet). Vilka är då dessa kognitiva illusioner som lurar konsumenter? Nedan beskriver vi de mest välkända. Därefter följer ett avsnitt om känslors betydelse. Känslor påverkar hur kritiska eller okritiska konsumenter är och därmed hur lätt de faller offer för kognitiva illusioner. Vi avslutar med att beskriva metoder för självkontroll som konsumenter använder för att styra sina köpbeslut. I viss utsträckning motverkar dessa metoder kognitiva illusioner.
Man måste veta vad som händer!" En studie av ett konsumentupplysningsprojekt för unga bosnier i Sverige
(2003) Jonsson, Katarina; Centrum för konsumentvetenskap
Vad behöver unga invandrare för information om det svenska konsumtionssamhället? Är det viktigt att utforma specifik information till en etnisk grupp? Vilken information är relevant och hur ska den förmedlas? Bosna Info är ett projekt som initierats av föreningen Bosna IF och som syftar till att öka kunskaperna om konsumtionsfrågor hos unga bosnier i Sverige. Information sprids via närradio och hemsida, ett arbete som även ungdomar kommer att vara delaktiga i. I rapporten undersöks hur initiativtagarna till projektet resonerar, vilka motiv de har för satsningen och vilka problem de själva upplevde när de kom till Sverige. Utgångspunkten är att den som kommer ny till Sverige, eller har föräldrar som inte är infödda svenskar, kan behöva råd och hjälp för att sätta sig in i hur det svenska konsumtionssamhället fungerar. Det kan gälla kreditkort, avbetalningar, öppet köp, reklamationer, skuldsättning eller helt enkelt kunskap om vart man ska vända sig med sina konsumentfrågor. En central tanke är att kunskaper om konsumtionsfrågor är ett sätt att få tillträde till och bli delaktig i det svenska samhället och en målsättning är att inspirera ungdomar att bli mer aktiva samhällsmedborgare. En jämförelse görs med några unga flickor som tillhör den målgrupp projektet vänder sig till. Förutom att flickorna ställer sig allmänt positiva till ett konsumentprojekt riktat till unga bosnier framkommer också en del skillnader. Initiativtagarna lägger stor vikt vid att informationen ska vara på bosniska, dels för att många har lättare att förstå bosniska än svenska, dels för att stärka gemenskapen mellan olika åldersgrupper. De unga flickorna, däremot, anser att informationen lika gärna eller hellre kan vara på svenska, vilket är det språk de behärskar bäst. En annan skillnad gäller informationens innehåll, där de teman som initiativtagarna föreslår tycks vara mer relevanta för något äldre ungdomar än de intervjuade. Författaren utgår teoretiskt från Anthony Giddens struktureringsteori och betraktar projektet som handlingar, vilka medverkar till att påverka och förändra de sammanhang det ingår i. Hon resonerar också om konsumtion i relation till livsstil och hur vår självförståelse är nära förbunden med vad vi konsumerar.
Unga konsumenter på bostadsmarknaden
(2003) Hansson, Niklas; Centrum för konsumentvetenskap
Bostadsbristen bland unga bostadskonsumenter i Göteborg är ett stort problem. Möjligheterna att nå tillträde till den överbelastade bostadsmarknaden är små. Ungdomar är en av de samhällskategorier som har allra svårast att få tillgång till ett boende på en bristmarknad som inte kan tillfredställa den efterfrågan som finns. Med den aktuella bostadssituationen som bakgrund och ett mer generellt politiskt engagemang, startade nätverket Tromb sin verksamhet. Tromb är en partipolitiskt obunden förening, som samarbetar med ett flertal andra föreningar och organisationer, vilka alla har ett gemensamt intresse för att söka förbättra villkoren för unga konsumenter på bostadsmarknaden. Med intentionen att vara en informations- och inspirationskälla arbetar föreningen för att väcka ungdomars politiska intresse och skapa möjligheter för engagemang och tillgång till kunskap i bostadsrelaterade frågor. Vidare fungerar Tromb i massmedial form och sprider sitt arbete genom en papperstidning och en hemsida på Internet. I denna rapport har jag försökt att synliggöra olika konsumtionsaspekter i relation till ungdomars position på bostadsmarknaden, deras syn på den offentliga debattens möjligheter och olika slags ansvarsrelaterade frågor angående bostadspolitikens utveckling och karaktär. Jag tar främst utgångspunkt i Habermas offentlighetsteoretiska resonemang och Thomas Ziehes diskussioner kring ungdomar och ungdomstidens specifika karaktär och roll i samhället. Detta relateras till ungdomars förhållande till boende och position på bostadsmarknaden, den politiska debatten och det offentligas betydelse.
Alternative modeller for forbrugerbeskyttelse af børn
(2003) Olesen, Jesper; Centrum för konsumentvetenskap
Denne rapport er et forsøg på at skitsere grundlaget for en alternativ forbrugerbeskyttelse af børn. Et grundlag der tager udgangspunkt i at børn allerede lever i en forbrugskultur og det derfor ikke giver nogen mening at beskytte dem mod forbrug. Rapporten argumenterer for, at forbrugerbeskyttelse må tage udgangspunkt i, at børn er forbrugere og støtte dem i at udfylde denne rolle så kompetent som muligt. Projektet tager teoretisk udgangspunkt i, at barndommen altid har haft en materiel side, som har afspejlet vores forestillinger om, hvad der hører til en god barndom. Det har først og fremmest været voksnes forestillinger om, hvad det vil sige at være barn. Det er voksne, der har stået for produktionen af produkter til børn, og det er voksne, der har været købere af de produkter, som de mente, børn havde behov for. Den gradvise forandring i den materielle kultur i retning af en forbrugskultur har berørt den måde materielle goder produceres og distribueres til børn. Det betyder at børn har fået en mere direkte indflydelse på definitionen af deres egne behov. Generelt rummer forbrugskulturen en forventning om at den enkelte forbruger selv er den nærmeste til at vurdere, hvilket forbrug der bedst tilfredsstiller de behov, der er knyttet til at leve den form for liv, som forbrugeren måtte ønske at leve. Når forbrugskulturen på nogle områder bliver udbredt til børn, så rejses der en lignende forventning om, at børn er de bedste til at vurdere, hvad de behøver for at leve den form for barndom, som de måtte ønske. Med udgangspunkt i transformationen af børns materielle kultur til en forbrugskultur ser denne rapport på de nye måder børn kommer til at stå i forhold til det materielle. Den undersøger tre centrale aspekter af hvad det indebærer at være forbruger for børn. For det første børns stigende ansvar for at definere deres egne behov. For det andet børns øgede behov for at råde over penge for at kunne følge deres egen smag. For det tredje den moderne forbrugers behov for at udvikle normer til at skelne mellem godt og dårligt forbrug i bred forstand. Alle tre aspekter af børns nye forbrugerrolle indebærer forhandlinger om autonomi og afhængighed mellem børn og voksne. Rapporten tilbyder den forklaring på, hvorfor børns forbrug ofte fremstår som særligt problematisk, at kulturel myndighed, økonomisk autonomi og forbrugerkompetence er ude af trit med hinanden. Børn har typisk en relativt stor grad af kulturel myndighed, ringe grad af økonomisk autonomi (indtil de begynder at arbejde) og kun i begrænset omfang mulighed for at optræde som borgere på markedet.
Att bli kritisk. En studie av informationsprojektet "Reklamen - påverkar den mig?
(2003) Wenzer, Jakob; Centrum för konsumentvetenskap
Lätting är en kulturförening som engagerar unga människor i projektarbeten på specifika teman. Ett sådant projekt som löpte under vintern 2002 och våren 2003 var “Reklamen – påverkar den mig?” och handlade om reklampåverkan. Projektet var designat som ett informationsprojekt och tänkt att riktas till ungdomar utanför föreningen. Initiativet kom från de ungdomar som deltog i föreningens verksamhet, och idén var att låta unga människor själva vara de som avgjorde vad som var viktig information för andra unga angående detta angelägna ämne. Projektet avslutades sedan i en utställning och en film som visades tillsammans i två veckor i slutet av vårsäsongen. Författaren till denna rapport följde arbetet med utställningen genom besök på kulturföreningen och intervjuer med några av deltagarna i projektet. Detta var en del av ett följeprojekt med namnet “Från konsument till kritisk konsument” som var tänkt att iaktta kunskapsbildningen hos deltagarna i projektet. Vad händer då konsumenter blir upplysta om hur de vilseleds av reklamen? Vad tycker unga konsumenter att det är viktigt att förmedla till andra unga konsumenter? Vad väljs? Vad väljs bort? Under projektets gång börjar dock intervjuer kännas som en otillräcklig metod. Sker det verkligen någon utveckling? Eller är kanske frågan fel ställd – det kanske inte är just i samtalet och artikulerandet av uttalade åsikter som spännande utveckling står att finna? Men var är det då? Rapporten har tre huvuddelar. Den första delen är en rak beskrivning av besöken på kulturföreningen. Den andra har en mer vetenskapsteoretisk ambition och är en diskussion som tar sin början i en utredning av hur olika verklighetsförståelser genererar olika konstruktioner av fältet, vilket relateras till intervjuer som fältmetod. Nya begrepp testas och sätts in i fältet. I den tredje delen förs de nya begreppsliga konfigurationerna ihop med frågeställningen om vad som egentligen produceras på kulturföreningen och den utställning som blev dess resultat. I den sammanfattande diskussionen belyses möjligheter som ges av att låta ungdomar vara de som själva förmedlar information om ett angeläget ämne till andra ungdomar. Men det som belyses är inte främst själva informationsurvalet, utan i lika hög grad det sätt på vilket man valt att presentera denna information; de teknologier man arbetat med, de form- och bildspråk man använt sig av och de övriga medel man använt för att aktivera utställningens besökare.
Catwalk för direktörer. Bolagsstämman - en performativ perfomance av maskuliniteter
(2004) Mörck, Magnus; Tullberg, Maria; Centrum för konsumentvetenskap
Rapporten ingår i projektet Den dekorerade mannen som är ett samarbete mellan etnologi och företagsekonomi om maskulinitet och mode, fi nansierat av Vetenskap srådet. Projektet undersöker män och mode i olika sociala miljöer i olika europeiska länder. Här riktas ljuset mot affärskostymen, en av de mest konservativa sidorna av den manliga garderoben. Med hjälp av nyare teori som bl.a. performance och post struktur alistisk feminism försöker vi visa att iscensättning av genus i näringslivets topp är ett intrikat och betydelsebärande ämne. Homosocialitet och hegemonisk maskulinitet är centrala begrepp. Affärskostymen ges en utförlig historisk bakgrund. Varierande maskuliniteters förkroppsligande undersöks genom observationer från tjugo bolags stämmor som besökts under våren 2004. Stämman är en spännande kom bination av produktion och konsumtion. I rapporten fokuseras framförallt den senare aspekten: bruket av kläder och hur lokaler och rekvisita framställs för att gestalta avsedda budskap som tillit eller framtidstro. På stämmorna framträder börsbolagens styrelser för att vinna aktieägarnas förtroende, men också för att ge ett lämpligt intryck på medierna. Styrelseproffsens maskulina habitus är ett föga undersökt ämne. Här står det i centrum. Undersökningen vill också visa hur börsbolagens styrelser påverkas av pågående samhällsdebatt och försöker förhålla sig till krav på ökad jämställdhet, liksom att försöka återställa förtroendet efter de många skandalerna kring direktörernas ersättningar. Den maskulinitet som kan sägas ta form är i vissa avseenden mycket homogen - t.ex ifråga om att genus och managment som ”naturligt” maskulint. Men det fi nns också skillnader och dynamik som uttrycks i underlägen, konfl ikter och ambivalens. Bolagsstämman utgör också en egenartad offentlighet genom att låta direktörer och vanliga små aktieägare gå i dialog. Här gestaltas också genus på spännande och oväntade sätt när relativt maktlösa män söker utmanar eller söker bekräftelse från näringslivets stjärnor. Vad berättar bruket av den till synes tidlösa mörka kostymen om maskulinitet just nu?
Young consumer's credit related lifestyles and payment problems, den danske del av projektet
(2004) Olesen, Jesper; Centrum för konsumentvetenskap
vill att det ska synas att jag bryr mig"- unga män om sina klädstilar
(2004) Warkander, Philip; Centrum för konsumentvetenskap
Det hänger på håret - maskulinitet, feminintet, makt, mode, konsumtion
(2004) Nordberg, Marie; Centrum för konsumentvetenskap
Vin, växthus och vänskap. Rapport 1 från projektet "Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+",
(2005) Brembeck, Helene; Karlsson, MariAnne; Ossiansson, Eva; Shanahan, Helena; Jonsson, Lena; Bergström, Kerstin; Centrum för konsumentvetenskap
Föreliggande rapport ingår i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet är ett institutions- och fakultetsövergripande samarbete mellan forskare från etnologi, företagsekonomi, hushållsvetenskap och konsumentteknik vid Centrum för konsumentvetenskap (CFK), Göteborgs universitet. Det pågår åren 2004/5-2006/7 och finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). I fokus står de krav och önskemål 55+ konsumenter har på framtidens livsmedelsutbud i relation till 1) matens roll för identitets- och relationsskapande, 2) krav på produkter och tjänster, 3) förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor och 4) förhållningssätt till varumärken och butiksutbud. Under vart och ett av de tre projektåren står en grupp i fokus: välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (år 1), nya svenskar (år 2) och glesbygdsbor (år 3). Detta är en avrapportering av projektets första år.
Guldkant och hälsofara. Om socker och barn i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2005
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Kristen konsument. En forskningsstudie om projektet Schysst konsument
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Svenska Kyrkans Ungas projekt Schysst konsument är ett uttryck för ett växande intresse bland konsumenter för vilka villkor de har som producerar våra konsumtionsvaror. Det finns en ökad medvetenhet om och upplevelse av de globala sambanden; en insikt om att förhållandena i Nord och Syd är två sidor av samma globala världsordning. Människor, som upplever att denna världsordning är orättvis, börjar undersöka vilken roll man själv spelar och på vilka sätt man kan förändra den för att på så vis åstadkomma förändringar också i större sammanhang. I rapporten har jag valt att se på rättvis handel som en idé. Jag har använt aktörnätverksmetoden och undersökt hur ”idébärarna” inom Schysst konsument har ”förpackat, ”översatt” och ”kopplat” idén för att stärka och utvidga den i tid och rum och hur Schysst konsument och Svenska Kyrkans Unga i sin tur blivit delar av större ”sammansättningar” som verkar mot samma mål. En ensam individ åstadkommer inte mycket, det är tillsammans med andra som förändring sker; detta är en viktig utgångspunkt inom Schysst konsument. Med ett aktör-nätverksperspektiv synliggörs också alla de övriga ”aktanter” som är nödvändiga för att en händelse ska ske. Dessa kan vara rättvisemärkta varor, webbsidor som behandlar rättvis handel och de datorer från vilka privatpersoner kan nå sidorna, Svenska Kyrkans Ungas organisation, de pengar som finansierar projektet, lokaler där undervisning sker och budskapet sprids, tryckt material, forskaren som studerar projektet, Bibeln, Jesus och profeterna, Föreningen för Rättvisemärkt och den internationella organisationen FLO, det rättvisa kaffekooperativet i Costa Rica, bonden och hans familj, kaffeplantorna, kaffebönorna och fartygen som fraktar dem till Sverige. En sammansättning kan utsträckas hur långt som helst i tid och rum, och aktanterna kan vara löst eller fast kopplade till varandra. När t ex en församling har styrelsebeslut på att enbart köpa rättvisemärkt kaffe är kopplingen starkare än när en kund står vid kaffehyllan och förutom sin vilja till solidaritet ska väga in andra faktorer som pris, smak och vana i sitt köpbeslut. Idébärarna i Schysst konsument har en genomtänkt handlingsplan för att sprida och förankra idén om rättvis handel. Syftet med projektet är att nå ut till och påverka så många som möjligt av Svenska Kyrkans Ungas medlemmar att börja handla ”schysst”. Men för att detta arbete ska bli både effektivt och varaktigt arbetar man också med att dels förankra idén inom organisationen genom internutbildningar, policybeslut, funk-tioner och omsättande av idén i fysisk materia (böcker och annat informationsmaterial, webbsida, nyhetsbrev, ”rättvisehyllor”), dels koppla Schysst konsument till andra organisationer; Rättvisemärkt, Rena kläder och andra kyrkliga samfund. I den pedagogik som används har jag urskiljt fyra hörnstenar: gemenskap och nätverksbyggande, information och kunskap, engagemang samt handling. Genom att ingå i en kristen gemenskap, där allas mål är att verka för en jämlikare världshandel, kopplas den enskilde till ett nätverk, där man inte ensam tar alla beslut och drar hela lasset. I utbildningarna, som kan variera från en timme till tre dagar, återkommer alltid tre centrala teman: information om den globala handelns orättvisor, fördelarna med rättvis handel och den enskildes ansvar och möjligheter. Genom att förmedla konkreta fakta och samtidigt ge möjlighet till identifikation, hoppas man att kunna ge deltagarna inte bara kunskaper utan också engagemang och en vilja att göra något. Handling är det sista avgörande steget och ges därför mycket uppmärksamhet, genom att man ger många tips och förslag på vad som kan göras och om möjligt ge tillfälle till att åstadkomma något konkret redan under utbildningens lopp. Konsumentmakt innebär att den enskilde har möjlighet att påverka varuutbud och kvalitet samt hur varor produceras och därmed också kan få inflytande på arbetsförhållanden i Syd och övergripande ekonomiska strukturer. Individens valmöjligheter och ansvar är centrala både i den kristna läran och i en mer ”postmodern” etik. Men etisk konsumtion är bara ett av många sätt att förhålla sig som konsument. Det råder konkurrens på idémarknaden och det finns många hinder för att agera etiskt som konsument. Andra ideal, som att fritt få utforma sin identitet med hjälp av konsumtionsvaror och att kunna få utlopp för sina begär och önskningar, kan var viktiga för individen. Det finns vidare flera olika sätt att vara både en god konsument och en god medmänniska. Inte minst i Sverige har vi inflytelserika ideal om att vara sparsamma, återhållsamma, kritiska och distanserade, en attityd som kan komma i konflikt med den inlevelse och det engagemang som vägleder den etiska konsumenten. En klok och rationell konsument kan uppleva att det är lättare att utöva solidariska handlingar vid insamlingsbössan än vid butikshyllan. Även om kaffebönder som är anslutna till Rättvisemärkt kan försörja sin familj och låta barnen gå i skolan, kan det kännas lättare att skänka en slant till fattiga barn i Afrika än att betala extra för det rättvisemärkta kaffet. Viktigt är också att vara uppmärksam på hur långt individens ansvar och möjligheter sträcker sig och var företags, regeringars och överstatliga organs ansvar tar vid. Mest uppenbart är att konsumentmakt är en exklusiv makt som över huvud taget inte kan utövas av andra än en liten privilegierad andel av jordens befolkning, och även inom denna grupp är skillnaderna stora. Det kan få negativa konsekvenser om alltför mycket ansvar överlåts på den enskilda individen. Samtidigt finns ingen självklar motsättning, eftersom konsumentmakt inte bara innebär att välja mellan olika varor utan också om att utöva påtryckningar på nationella och internationella strukturer. Ett av de intressen som företag har är att framstå som socialt och etiskt ansvarsfulla. Vad gäller organisationer som EU, WTO och FN består de av ett antal medlemsländer, vars medborgare på olika sätt och i större eller mindre utsträckning har inflytande på de beslut som fattas. I det tidiga tjugohundratalets globala ekonomi befinner sig gränserna mellan konsument och producent och mellan konsument och medborgare i rörelse. Som konsumenter är vi delaktiga i att konstruera vår vardag, vår identitet och våra livsvillkor. Våra konsumtionsval medverkar också till att skapa villkoren för vår närmiljö såväl som miljön i ett globalt perspektiv, produktionsförhållanden i andra delar av världen och därmed också förutsättningarna för fred, rättvisa och en hållbar utveckling. Insikter som dessa gör att människor i ökande utsträckning kopplar samman sin egen konsumtion med de större sammanhang de ingår i. Då jaget på så vis utvidgas till att omfatta även andra kan det hända att ens egna intressen och ens personliga föreställningar om ett gott liv inte kolliderar med andras möjligheter att leva ett fullvärdig liv. Att handla utifrån en sådan inställning är kanske just att vara en ”schysst konsument”.
Att göra skillnad: en studie av projektet "Konsumentupplysning - rättvis handel
(2005) Karlsson, Eva-Karin; Centrum för konsumentvetenskap
Den här rapporten undersöker Röda Korsets ungdomsförbunds projekt “Konsumentupplysning – [rättvis handel]”. Det är ett projekt med två målsättningar: dels att göra ungdomar (i första hand de mellan 18-30 år) mer engagerade och medvetna om rättvis handel och dels att genomföra 20 butiksinventeringar i COOP och ICA-butiker på Södermalm i Stockholm. Avsikten är att utifrån detta projekt belysa vad rättvis handel är, vem som engagerar sig i frågorna och hur medlemmarna i Rättvis handelsgruppen (gruppen inom Röda Korsets ungdomsförbund som arbetar med dessa frågor) handskas med tankarna om rättvis handel i sitt dagliga liv. För att undersöka detta har sju intervjuer genomförts och Rättvis handelsgruppens medlemsmöten har besökts. Som teoretisk utgångspunkt finns hypoteser om vad en konsument är och i synnerhet vad en politisk konsument är. Den övergripande utgångspunkten är att vad vi konsumerar beror på vilken tid och vilket samhälle vi lever i. Vidare utgår rapporten från att det samhälle vi lever i, dagens Sverige, är ett konsumtionssamhälle där vi identifierar oss mer som konsumenter än som producenter eller medborgare och att det framför allt är genom konsumtion som vi skapar mening i tillvaron och har något att säga till om. Det är i hög grad genom att köpa olika varor som vi får en identitet och blir en del av ett sammanhang. Konsumtionen har även blivit ett politiskt redskap. Dessa teoretiska ståndpunkter relateras till den verklighet som framkommer i intervjuer och samtal med Röda Korsets ungdomsförbund.
Brokiga bilder av barns konsumtion. Hur barn och konsumtion framställs i några svenska medier
(2005) Johansson, Barbro; Centrum för konsumentvetenskap
Aktiemarknaden, premiepensionen och aktiefondsval
(2005) Svedsäter, Henrik; Centrum för konsumentvetenskap
Elusive Consumption in retrospect. Report from the conference
(2005) Ekström, Karin M; Brembeck, Helene; Centrum för konsumtionsvetenskap
This CFK-report is from the conference “Elusive consumption, tracking new research perspectives” which took place in June 2002 at the Center for Consumer Science (CFK), School of Economics and Commercial Law at Göteborg University. The conference gathered a large number of internationally renowned consumer researchers. The aim was to problematize the elusive concept of consumption, to reflect upon new research perspectives, theories and methods within consumer research. Researchers from a vast area of disciplines from both sides of the Atlantic were invited. The participants represented the disciplines of anthropology, ethnology, marketing and sociology, which are not often combined within one conference. It led to interesting and exciting discussions reflecting the importance of having reciprocal exchange between disciplines. This CFK-report is an attempt to capture some of the discussions from the workshops at the conference. At the conference, 8 keynote speakers were asked to give a talk. The conference was organized as follows. Two key note speeches were presented in a row followed by two workshops where the issues raised in either one or both of the keynote speeches were discussed. The discussion leaders were asked to summarize the discussions or to reflect on a certain theme discussed at the workshop. The workshop summaries or reflections are presented in this CFK-report together with two dinner speeches and our own speeches on current research projects. Since the conference took place we have edited a book called “Elusive consumption” published at Berg 2004, where a majority of the keynote speakers present their speeches in chapters. The book also includes chapters written by the workshop leaders. We think this CFK-report can complement the book and be of interest for consumer researchers in different disciplines. We hope the report brings back memories to researchers who attended the conference, but also results in discussions and reflections on the field of consumption among people who did not attend the conference. As researchers we depend on keeping the debate going, never settling for final answers, but constantly looking for new perspectives and nuances. The conference shows that consumption is a multidimensional phenomena representing different meanings and practices.
Maten och skolan - ett hållbart tänkande
(2005) Hillén, Sandra; Centrum för konsumentvetenskap
Ett sunt tänkande kring mat ligger i tiden. Media fokuserar gärna på vad vi äter och hur vi äter. Tv-program om hur vi bäst formar kroppen och om matlagning ligger på bästa sändningstid. Artiklar i dagspressen om hur försäljningen av ekologiska livsmedel ökar varvas med larmrapporter om överviktiga barn och ungdomar och om hur vissa livsmedel riskerar att göra oss sjuka. Vi vill gärna kunna lita på att maten vi köper med oss hem från affären är säker för oss att äta. Samtidigt vill många av oss att den ska vara framställd på ett sätt som inte utsätter naturen, djuren och miljön i stort för onödiga skador. Vi vuxna ser det som en rättighet att få njuta av en god och sund måltid samtidigt som vi fyller på energireserverna. Tanken med projektet ”Hållbara måltider” är att det ska vara en rättighet för barnen också. Visionen är att maten som barnen äter i skolan både skall vara god och bestå av råvaror som är bra för barnens hälsa och bra för miljön. En lugn och trivsam skolrestaurang där måltiderna blir lustfyllda hör också till visionen. Mat fyller en social funktion, att äta ihop för människor samman.
Nordiska barn bilder av mat och ätande
(2006) Johansson, Barbro; Laub Hansen, Gitte; Hillén, Sandra; Huotilainen, Anna; Mark Jensen, Tine; Mäkelä, Johanna; Roos, Gun; Centrum för konsumtionsvetenskap
”Nordiska barns bilder av mat och ätande” tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten om barn och mat och de farhågor som finns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag. Forskningsprojektet är en kvalitativ studie där barns matarenor har kartlagts och diskuterats utifrån barnens egna perspektiv. 59 barn, 10-11 år, från fyra skolklasser i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Göteborg har deltagit i studien. De har utrustats med engångskameror och fotograferat sin matmiljö utifrån temana maten de äter, platser där de äter, hälsosam mat, ohälsosam mat och favoritmat. När bilderna framkallats samlade forskaren grupper av barn och diskuterade temana. De fyra länderna har olika lösningar på skollunchen. I Sverige och Finland serveras eleverna varm skollunch, medan eleverna i Danmark och Norge har med sig smörgåsmat i en matpakke hemifrån. Detta får konsekvenser på flera plan, alltifrån vilken näring barnen får i sig, till i vilken utsträckning de själva har inflytande på sin skollunch och hur den sociala situationen vid måltiden ter sig. De fyra skolorna hade delvis olika förutsättningar vad gäller närheten till centrum och hur mycket matbutiker och matställen som fanns i närheten, men gemensamt var att alla barn både i skolan och under sin skolväg mötte ett flertal olika, ofta motsägande, matbudskap. Det visade sig vara en god idé att låta barnen delta som medforskare och ta fotografier av dessa olika matbudskap och de löste sin uppgift på sina individuella sätt. I gruppdiskussionerna fick de sedan möjlighet att för varandra och för forskaren fördjupa hur de hade tänkt när de tagit sina fotografier. Studien visar att de deltagande barnen hade goda kunskaper om vilken mat som är hälsosam och vilken som är ohälsosam och de hade också förklaringar till varför. Frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och mjölk är exempel på matvaror som kategoriserades som hälsosamma och orsaker som anges är att de innehåller fibrer och vitaminer och att man blir stark och frisk av dem. Godis, chips, läsk, pizza och hamburgare fick karakterisera den ohälsosamma maten som innehåller för mycket socker och/eller fett och gör att man blir fet och sjuk. Det framgick också att hälsosam och ohälsosam mat konsumeras i olika kontexter. Vardagsmaten i skolan och hemma är hälsosam, medan helg och fest förknippas med ohälsosam mat och söta och feta tilltugg. Det fanns också mat som var mer svårdefinierad och som kunde anses både nyttig och onyttig, som t.ex. tacos och pasta. Barnens favoritmat var i många fall de nya maträtter som introducerats i Norden de senaste decennierna: pizza, hamburgare, pasta, tacos och thai-mat. Men även traditionella rätter som biff, fiskpinnar, köttbullar, pannkakor och risgrynsgröt nämndes. Favoritmaten serveras oftast hemma, vilket man kan sluta sig till av att de flesta bilder på favoritmat är tagna i just hemmiljö. De fyra skolornas matmiljöer skiljer sig mycket åt, inte bara därför att två av dem har skolmatsalar och barnen i de båda andra äter sin skollunch i klassrummet. Den finska skolan har en nybyggd, ljus och luftig skolmatsal, medan den svenska klassen har sin matsal i ett mindre utrymme i källarplanet, vilket å andra sidan upplevs som mysigt. I den danska skolan finns även en skolebod, där eleverna kan köpa ekologisk mat, men oavsett om man äter denna eller maten i den medhavda matpakken, äts den i klassrummet på skolbänken. Uppdelningen mellan skolarbete och måltidssituation blir därför mindre tydlig i den norska och danska skolan. En skolmatsal med många elever kan å andra sidan vara stökig och stressande. På ingen av skolorna hade barnen tillåtelse att lämna skolan på rasterna, men på vägen till och från skolan passerade de butiker, kiosker och matställen, där de kunde ta del av många olika matbudskap i form av reklam och annan marknadsföring. Inte sällan är det den ohälsosamma födan som lyfts fram i reklamen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera • att barnen visade en god kulturell kompetens vad gäller hälsosamt och ohälsosamt, rätt och fel, sunt och osunt i matsammanhang. • att inflytandet från mediediskussioner, diskussioner i hemmet och förändringar i skolan matmiljö avspeglades i barnens tal om och värderingar runt mat och ätande. • att det finns en stark koppling mellan å ena sidan hälsosam mat och vardagsmat och å andra sidan ohälsosam mat och helg- och festmat, men att det också finns överskridanden i det att festlig mat och favoritmat också kan vara nyttig. • att matprodukter inte alltid är antingen hälsosamma eller ohälsosamma, utan kan befinna sig utefter en skala mellan det nyttiga och det onyttiga. • att det inte går att entydigt säga vilket av de båda systemen för skollunch som är mest fördelaktigt, eftersom det är många andra faktorer som spelar in. • samt att fortsatt forskning på området kan dra nytta av både de resultat som framkommit och de metoder som använts och gå vidare med att studera barns matmiljöer i större skala under en längre period och med ett större mått av deltagande observation, där även måltider i hemmet tas med och där jämförelser mellan barn i olika åldrar och olika sociala miljöer kan göras.
Ung konsumentmakt i en varumärkt värld
(2006) Hillén, Sandra; Centrum för konsumtionsvetenskap
Det här är en studie av projektet ”Brand New World” som är en del av satsningen ”Ungdomars arbete med konsumentfrågor. Kun(d)skap är makt” som initierats på regeringsnivå. Föreningen Ideum Europa startade projektet för att informera ungdomar om den marknadsföringsprocess som kallas för branding. Under projektets första fas inleddes ett samarbete med Ungdomens nykterhetsförbund, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och Elevorganisationen. Dessa har på olika sätt bidragit till att boken ”Brand New Life” har kunnat tas fram under projektets första år och distribueras till landets högstadie- och gymnasieskolor under projektets andra år. Den här studien visar hur de tre samarbetsaktörernas varierande syften bakom samarbetet har inverkat på den riktning som projektet har tagit. Den visar också hur aktörerna, Ideum Europa inräknat, har gett uttryck för olika diskurser i fråga om ungdomar och konsumtion och hur detta har fungerat som en produktiv kraft som fört projektet framåt. Studien ”Ung konsumentmakt i en varumärkt värld” sätter in diskurser om ungdomars konsumtion, brands och branding i ett större, globalt sammanhang.
Unga konsumenter - en forskningsstudie av satsningen "Ungdomars arbete med konsumentfrågor. Kun(d)skap är makt
(2006) Johansson, Barbro; Centrum för konsumtionsvetenskap

Browse

Browsing CFK-rapport by Issue Date