Rapporter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/25003

Browse

Now showing 1 - 12 of 12

UngKAB09 - Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga
(2011-04-05) Tikkanen, Ronny Heikki; Abelsson, Jonna; Forsberg, Margareta; Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa
Tillgänglighetens utrymme. Om funktionshinder och funktionsnedsättningar i svensk dagspress och i ett Regionmagasin.
(2012) Lundälv, Jörgen
Undersökningen har visat att medierapporteringen av tillgänglighet för personer med fysiska, intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar har varit tämligen sparsam under hela undersökningsperioden d.v.s. under ett decennium. Totalt 228 nyhets- och reportagetexter som publicerats i tidningen Regionmagasinet och i Göteborgs-Posten har studerats. Publiceringarna har skett under perioden 2000-2009. Av de 228 artiklarna återfinns totalt 157 artiklar som publicerats i GP (68,8 procent) och 71 i tidningen Regionmagasinet (31,1 procent). Ett av resultaten i studien visar att barnperspektivet varit mer framträdande än äldreperspektivet i rapporteringen av tillgänglighet i Regionmagasinet. Emellertid har barn och ungas perspektiv om tillgänglighet skildrats i begränsad omfattning. Den bilden stämmer överens med en rapport från Ungdomsstyrelsen som i en rapport år 2012 konstaterar att tillgänglighetsperspektiv för barn och unga inte uppmärksammats i någon större grad. 18 artiklar har uppmärksammat barn och ungas möjligheter till tillgänglighet i samhället. Sju artiklar har uppmärksammat äldres tillgänglighetssituation. Antalet artiklar är begränsat varför en viss försiktighet måste ske i tolkningen av resultatet. Det kan ses som anmärkningsvärt att såväl barnperspektivet som äldreperspektivet inte är mer representerat i den rapportering som Regionmagasinet genomfört under den studerade perioden. Ett annat resultat som framkom i undersökningen är att det är vanligt förekommande att drabbade personer intervjuas om sin situation och uppfattning om tillgänglighet och delaktighet i samhällslivet. Undersökningen visade att drabbade personer (brukare) förekom i en majoritet av artiklarna (63 av 71 artiklar). Resultatet är intressant då det visar med tydlighet att drabbade medborgare har fått komma till tals och fått utrymme i medierapporteringen. De har varit delaktiga i rapporteringen samtidigt som deras utsatthet har beskrivits och skildrats på ett respektfullt vis. Ett tredje resultat som framkom i undersökningen var att de båda livsområdena fritid och kultur samt hälso- och sjukvård var de mest vanligt förekommande i det publicerade materialet. Totalt representerade 40 artiklar de båda livsområdena vilket motsvarar 56 procent av samtliga publicerade artiklar i undersökningsmaterialet. Fokus i rapporteringen i Regionmagasinet har främst varit på informationstillgänglighet. I föreliggande rapport redogörs för de olika teman som framträtt i analysen. Likaså presenteras hur tillgänglighetsfrågorna belysts i Regionmagasinet och Göteborgs-Posten där likheter och skillnader i rapporteringen presenteras. Rapporten avslutas med förslag på vidare frågor för fortsatt forskning inom området samt förslag till åtgärder. Rapporteringen i Göteborgs-Posten under perioden är också intressant ur flera perspektiv. Det var vanligast att tidningen publicerade mindre artiklar utan några bildillustrationer. 67 mindre artiklar skildrade tillgänglighetsaspekter i bred bemärkelse. Totalt 41 debattinlägg publicerades under perioden som hade sin utgångspunkt i tillgänglighetsfrågor inom skilda områden. Debattinläggen om tillgänglighet som publicerades i GP handlade till stor del om hälso- och sjukvårdssektorn och arbetet med tillgängligheten där. Det var framför allt en negativ värdeladdning i dessa artiklar som handlade om olika problemsituationer, ekonomiska neddragningar och systemfel. Vilka uttalade sig då i debatten och inläggen om tillgänglighet under perioden? De aktörsröster som var mest framträdande var personal inom sjukvården, förtroendevalda och tjänstemän inom olika sektorer. Undersökningen visar att en tredjedel av samtliga debattartiklar och insändare inom diskursområdet vård- och hälsa var skrivna av vårdpersonal. Inom diskursområdet stöd i vardagen och transporter var tre debattartiklar skrivna av tjänstemän och två av drabbade personer d.v.s. personer med olika funktionsnedsättningar. Ett 7 tredje diskursområde som behandlades i opinionsbildningen var miljöanpassningsdiskursen. Inom detta område var det främst förtroendevalda från olika politisk partier som hade författat debattinlägg. Fyra artiklar var skrivna av förtroendevalda. Inom diskursområdet medborgarrätt var två debattartiklar författade av tjänstemän. I medierapporteringen om tillgänglighet i de båda tidningarna studerades också olika miljötypers representation i artiklarna d.v.s. inre miljöer, yttre miljöer och Internet- och Webbmiljöer. Den vanligaste miljötypen i tillgänglighetsrapporteringen i Regionmagasinet var bevakningen av Internet – och Webbmiljöer inom olika verksamhetsområden. Tidningarna rapporterade om tillgänglighet för olika typer av funktionsnedsättningar. Undersökningen visar att båda tidningarna har koncentrerat sin rapportering av tillgänglighet för personer endast med medfödda och förvärvade fysiska funktionsnedsättningar. Det föreligger alltså en klar underrapportering av andra typer av funktionsnedsättningar. Exempelvis har tillgänglighetsfrågor för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykiska funktionsnedsättningar under åren 2000-2009 varit mycket sparsamt skildrade. Vare sig tidningarnas läsekretsar eller den breda allmänheten har fått någon kunskap eller skildringar om upplevda barriärer (hinder) eller möjligheter med tillgänglighet och tillgänglighetsarbete från dessa uppräknade typer av funktionsnedsättningar. Resultatet i denna del av undersökningen är anmärkningsvärd eftersom det handlar om stora grupper i samhället som är beroende av tillgänglighet och delaktighet i samhällslivet. Undersökningen visade att båda tidningarna inte har kopplat tillgänglighet till någon specifik typ av funktionsnedsättning utan att rapporteringen och skildringarna varit allmänt beskrivande om tillgänglighet och tillgänglighetsproblem. Ett exempel på detta är att det i båda tidningarna endast fanns fem artiklar som på något vis berörde situationen för personer med hörselnedsättningar. Rapporteringen om otillgängliga transporter har skildrats i tidningarna där kritik har framförts såväl i artiklar som debattinlägg mot kollektivtrafiken och hur såväl fordon som kommunikationerna generellt har försvårat för personer med funktionsnedsättningar att förflytta sig från en punkt till en annan.
Funktionshinderspolitik? - röster från den organiserade funktionshinderrörelsen om olika politikområden
(Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2017) Lundälv, Jörgen; Larsson, Per Olof
Denna rapport beskriver röster ur funktionshinderrörelsen i Sverige och deras upplevelser av två myndighetsrapporter som publicerades år 2016 av Myndigheten för delaktighet (MFD). Undersökningen har genomförts vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet under perioden 2016 - 2017. Författarna vill rikta ett tack till samtliga funktionshinderorganisationer som deltagit i vår undersökning. Det är vår förhoppning att rapporten kan spridas och vara en inspiration för vidare diskussion i organisationer, på arbetsplatser och inom olika utbildningar.
Ambulansföraren – efterfrågad förarkompetens och trafiksäkerhet vid anställning av sommarvikarierande förare inom ambulanssjukvården.
(Göteborgs universitet & Umeå universitet, 2017) Lundälv, Jörgen; Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Generationer om skador och risker Hem- och boendemiljöer för personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar
(Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Universitet, 2018-02) Lundälv, Jörgen
Att undersöka risker och skador i hem- och boendemiljöer för utsatta grupper i samhället är angeläget och intressant. Samtidigt visar denna studie att det är komplext och omfattande att studera riskutsatthet och skadeutbredning hos personer med olika funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar. För en del personer innebär risker och skador något som är återkommande och man kan därför tala om skadehistorik. Ett exempel på detta är den fallhistorik som till exempel personer med Parkinsons sjukdom tvingas hantera på olika vis. Det är också komplicerat att studera risker och skador hos personer med olika funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar i och med att en människa kan ha en eller flera funktionsnedsättningar och/eller kroniska sjukdomar. Fokus i föreliggande rapport har varit att möta och lyssna på människans egna upplevelser och erfarenheter av risker, rum och prevention i den egna hem- och boendemiljön. Det är människans egna föreställningar och upplevelser som är det centrala i undersökningen. Under 8 månader har intervjuer ägt rum med totalt 65 personer inom olika målgrupper. Dessa målgrupper har varit följande: rörelsenedsättningar, hörselnedsättningar, synnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, osteoporos (benskörhet), (Lundälv, 2018) förvärvade hjärnskador, cancersjukdomar, reumatiska sjukdomar och Parkinsons sjukdom (PS). Det är ett rikligt och omfattande material som presenteras i rapporten utifrån upplevda risker, skador och otrygghet. Men det är också en rapport som lyfter upp och beskriver förutsättningar och villkor som skapar tryggheten i rummen och som får människan att må bra samtidigt som riskerna reduceras. Materialet kan dessutom ses som rikt då det spänner över flera olika generationer. Generationsperspektivet i studien omfattar inte mindre än erfarenheter och upplevelser hos människor i sex generationer. Det är inte en generationsstudie i den mening att undersökningen fokuserat på generationsgemensamma drag eller uppfattningar. Snarare kan studien som en generationsstudie utifrån olika livsfaser som intervjupersonen befinner sig i. Möten och intervjuer har genomförts i skilda miljöer såsom lokal vid universitetet, i föreningslokalen eller i den intervjuades bostad. På så vis har såväl intervjuer som observationer i hemmiljön kunnat göras. Totalt 65 personer (40 kvinnor och 25 män) i åldrarna 20-90 år med olika funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar har intervjuats om skador i hem- och boendemiljö i Västra Götaland i Sverige. Intervjuerna ägde rum under perioden november 2016 till juni 2017. En kort sammanfattning av resultatet visar att 53.8% (N=32) av intervjupersonerna någon gång hade skadat sig i hem- och boendemiljön. Boendeformen utgjordes av bostadsrätter (N=23), hyresrätter (N=22), villa/radhus (N=18) samt fritidshus (N=1) och studentbostad (N=1). Det var vanligast att man hade skadat sig i köksmiljön eller i badrum/toalett samt i hallen. Totalt 24 personer hade skadat sig i dessa tre miljöer. 8 personer hade skadat sig i yttre miljöer (balkong, entrétrappa eller uteplats). I materialet förekom såväl fallolyckor som skärningar. De vanligaste personskadorna var sårskador och blåmärken. Personer med reumatiska sjukdomar och Parkinsons sjukdom hade skadat sig i störst utsträckning i hela materialet. 15 av 21 intervjupersoner med dessa sjukdomar hade skadat sig i den egna bostaden. Hälften av intervjupersonerna (N=30) kände oro för att de skulle skada sig igen. Störst var oron hos kvinnorna där ensamboendekvinnor upplevde störst oro för att riskeras skadas igen i sin bostad. Oron för att skadas i bostaden var störst i de båda åldersgrupperna 20 - 40 år (54.5%) och 65- 79 år (53.8%). 27 av intervjupersonerna uppfattade att deras anhöriga var oroliga för att de i framtiden ska skadas igen. Intervjupersonerna föreslog flera strategier för skadereduktion. Personer med rörelsenedsättningar uppgav i störst utsträckning att man inte kände sig trygg i bostaden. 6 av 10 upplevde otrygghet i hemmiljön. En intervjuperson med rörelsenedsättning berättade om en copingstrategi (undvikande av att ansöka om bostadsanpassning) som han använde för att inte riskera att få sin rätt till assistans ifrågasatt eller indragen. Bra belysningspunkter i bostaden till exempel i köksmiljö, hall, trappmiljö men även i den yttre miljön vid till exempel sophus föreslogs som tänkbara åtgärder för att förebygga skador. Betydelsen att träffa andra personer i funktionshinderorganisationer och patientföreningar och dela erfarenheter och råd om säkerhet och trygghet har upplevts som betydelsefullt.
Skador och riskgrupper i hem - och boendemiljöer
(Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2019) Lundälv, Jörgen; Malmqvist, Inga; Thodelius, Charlotta; Ekbrand, Hans; Andersson, Björn; Ekman, Robert; Lundälv, Jörgen; Göteborgs Universitet; Chalmers tekniska högskola
Skadehändelser som inträffar i hem - och boendemiljöer är ett utbrett fenomen i vårt samhälle och drabbar alla åldersgrupper. M e d nya utmaningar i vår samtid , som en åldrande befolkning och förändringar i människors delaktighet och aktiveringsgrad , ställ s annorlunda krav på såväl bostadens utformning som på det skadeförebyggande arbetet. Forskningsprojektet ArchSafe har haft som övergripande syfte att särskilt undersöka vilka grupper som löper den största risken att skadas av fall, skärning och förgiftning samt att undersöka i vilka typer av situationer som risken för dessa typer av skadehändelser kan anses som extra stor. Forskni ngsprojektet består av olika delstudier som tillsammans bildar en helhet. Projektet har fokuserat på tre områden 1) Risker och riskgrupper i samhället, 2) Skadehändelsernas förlopp, innebörd och konsekvens, 3) Hinder och möjligheter för mer säkra hem - och boendemiljöer genom skadeförebyggande arbete. Skadehändelser varierar i olika rum/platser. Vanligast är att man skadar sig i bostadsrum och sovrum, 35 procent av skadorna i hem - och boendemiljöer inträffar här. Olika åldersgrupper har olika skadepanorama i hemmet, men bostadsrum och sovrum är den vanligaste skadeplatser oavsett ålder. För barn och ungdomar (0 - 19 år), som har högre risk än vuxna och medelålders personer, sker näst flest skador i trädgården (22%). För den andra riskgruppen, de äldre, är vård - och omsorgsboende den näst vanligaste skadeplatsen (34% för gruppen 80+). Inom området unga/ungdomar har en avhandling inom projektet visat hur byggd miljö såväl påverkar som har möjlighet att förhindra uppkomst av skadehändelser. Tre områden har undersökts: oavsiktliga skador i bostaden, våldet i skolorna samt suicidplatser. De riskmiljöer som identifierats är entré e r, trapphus, gårdar samt gångvägar.
Normkreativ krisberedskap – Ett forskningsprojekt med syftet att utveckla metoder som stärker allmänhetens beredskap inför och hantering av samhällskriser såsom pandemier
(2021-03-30) Lundälv, Jörgen; Nilsson, Elisabet M.; Eriksson, Magnus
Målet med rapporten är presentera resultatet av genomförd förstudie samt skapa underlag till nästa steg i projektet som går ut på att utveckla lösningar för några av de utmaningar som identifierats. Delresultat av förstudien har också presenterats på en internationell konferens om kris- och riskkommunikation (Eriksson, Lundälv, & Nilsson, 2021). Inom ramen för detta projekt kommer vi ha möjlighet att hantera ett begränsat urval av alla de utmaningar som identifierats i förstudien. Vår förhoppning är att de utmaningar som vi inte jobbar vidare med kan plockas upp och hanteras av andra personer, organisationer, myndigheter m fl som är intresserade av att förbättra och utveckla kriskommunikation riktad mot olika målgrupper.
Risker, säkerhet och inkluderande spårvagnar ur ett funktionshinderperspektiv - rapport från ett forskningsprojekt
(University of Gothenburg / Göteborgs universitet, 2022) Lundälv, Jörgen; Larsson, Per-Olof; Carlsson, Anna; Kindberg, Robert; Kindberg, Kristina; Karlsson, Linda; Department of Social Work / Institutionen för socialt arbete; Chalmers industriteknik; Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben; Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet DHR, Göteborgsavdelningen
Risks, safety and inclusive trams from a disability perspective -Report from a research project
(2022) Lundälv, Jörgen; Larsson, Per Olof; Carlsson, Anna; Kindberg, Robert; Kindberg, Kristina; Karlsson, Linda
Working life of people with disabilities during the Covid-19 pandemic – An interview study conducted in Sweden
(2023) Lundälv, Jörgen; Eriksson, Magnus; Nilsson, Elisabet M.
This report presents the results from an interview study carried out as part of the research project "Working life during the Covid-19 pandemic: learning experiences, design opportunities and future working life for people with disabilities". The aims of the research project are, firstly, to investigate how people with various disabilities experienced and coped with their working lives during the Covid-19 pandemic, and what tools and strategies they used to achieve social participation. Secondly, to explore how these learning experiences and insights can contribute to improving the conditions for vulnerable groups to participate in and contribute to working life. The report includes a large collection of opportunities and challenges faced by people with disabilities in their working lives during the pandemic. The experiences and stories shared by the 26 interviewees evoke many thoughts and reflections about remote working conditions, often in hybrid settings. Opportunities and challenges are identified in three themes: I) Social support, II) Work environment, and III) Technology, accessibility, and infrastructure. Above all, the report is forward-looking, and the insights presented provide input to the shaping of future working life in a post-pandemic world. It highlights what is required in terms of leadership, work environment, digital competencies, access to technology and infrastructure.
Rapport: Enkätstudie med funktionsrättsorganisationer om inkluderande hybrida videomöten
(2024) Lundälv, Jörgen; Eriksson, Magnus; Nilsson, Elisabet M.; Institutionen för socialt arbete / Göteborgs universitet
Det finns mycket kunskap och många erfarenheter inom funktionsrättsrörelsen i Sverige om livsvillkor och förutsättningar för personer med olika funktionsnedsättningar. Ett livsområde som berör alla människor är arbete och utbildning. Under COVID19-pandemin förändrades arbetslivet för alla människor. En förändring var en ökad andel distansarbete där en stor del av arbetstiden förlades till hem- och boendemiljöer. Pandemin är över men många personer har valt att fortsätta med distansarbete. Arbetslivet i en postpandemisk värld har kommit att anta hybrida former bestående av en kombination av arbetet på och utanför arbetsplatsen vilket innebär stora möjligheter med också utmaningar för personer med funktionsnedsättningar. Den här rapporten presenterar resultatet av en mindre webbenkätundersökning som genomfördes under oktober-december 2023 och som riktade sig till funktionsrättsorganisationerna i Sverige. Syftet med enkäten var att samla in information om hur organisationerna jobbar med frågor rörande det hybrida arbetslivet med fokus på inkluderande videomöten. 104 företrädare vid olika organisationer svarade på enkätfrågorna. Resultaten presenteras i den här rapporten i ett okommenterat format. I kommande publikationer kommer resultatet att analyseras och diskuteras i relation till tidigare forskning. Publikationerna är länkande från: https://dworklife.uni.mau.se/publications Vi vill passa på att rikta ett varmt tack till alla som deltog i enkätundersökningen och delade med sig av sina erfarenheter och kunskap.
Din Vardag Vår Politik. Funktionsrätt - en social dokumentär om samtid och framtid
(DHR Göteborgsavdelningen, Unga rörelsehindrade, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2025-09) Karlsson, Linda; Larsson, Per Olof; Lundälv, Jörgen

Browse

Browsing Rapporter by Issue Date