Examensarbete grundnivå

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/38532

Browse

Now showing 1 - 20 of 300

Thinking outside of the box: Monitoring heart rate and body temperature in rainbow trout, Oncorhynchus mykiss, using a bio-logging system
(2014) Boman, David; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Abstract Conducting true ecophysiological studies on fish has been difficult due to there being few methods for monitoring vital responses in natural environments. Techniques such as bio-telemetry and bio- logging show great promises in ecophysiological research, bringing researchers and animals out of the lab and one step closer to monitoring a fish’s physiology in its natural habitat. One potential with this approach is the possibility to conduct research on several fish at once during a long time period something that is not possible using the traditional hard wired monitoring techniques. This method also opens up possibilities for using larger tanks and even mesocosm settings when studying fish. In this study we test the capability for STAR-ODDI’s DST milli-HRT bio-logging system to monitor heart rate and body temperature in rainbow trout, Oncorhynchus mykiss. With this system, we were interested in investigating laboratory induced stressors while using heart rate as an indicator for distress. Our results show that grouping fish together is a surprisingly powerful stressor as it elicits a significantly stronger heart rate response than netting and chasing the fish. We also found that the fish were quite susceptible to confinement stress, where fish housed in a small tank traditionally used for hard wired studies (with very limited space for the fish to swim around in), had a significantly higher heart rate compared to fish housed in a larger tank. We also found that using a traditional chasing protocol to stress the fish, the scope of the heart rate (maximum – minimum heart rate) is underestimated by nearly 30% compared to using forced social interaction. These results give new insights in the stressful effects of laboratory environments on research fish and shows that the new STAR-ODDI system can be used successfully for these types of studies.
Former av samspel i tamburen En kvalitativ studie om samspel mellan förskollärare och barn i tamburen.
(2015) Holm, Elin; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Sammanfattning Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur olika former av samspel mellan pedagog och barn i tamburen kan komma till uttryck, beroende på förutsättningar och den atmosfär som framträder starkast i verksamheten. Våra frågeställningar är: - Vilka former av samspel kommer till uttryck mellan pedagog och barn i tambursituationen? - Vilka förutsättningar i verksamheten enligt pedagogerna kan påverka former av samspel mellan pedagog och barn i tamburen? Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ studie, med en utvecklingspedagogisk ansats. För datainsamling har vi använt metoderna video observation och genomfört ett informellt samtal med arbetslaget. Resultat av studien visar att det förekommer olika former av samspel i tamburen. Däremot vilka former av samspel det är som kommer till uttryck beror på vilken atmosfär som ter sig i tamburen, det i sin tur beror på vilka faktorer och förutsättningar i verksamheten som finns för stunden. Målet med studien är att väcka intresse för andra verksamheter, utöver den som studien genomfördes på, att studera hur deras samspel med barnen ter sig i tamburen. Och därmed lyfta fram kommunikationen i tamburen som mer än bara ett rum för utgång eller ingång.
"Kan du göra på något annat sätt eller kan du kanske bygga ännu större?" Förskollärares beskrivningar av deras arbetssätt med teknik i byggaktiviteter
(2015) Karlsson, Cecilia; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Min studie baserades på ett aktionsforskningsarbete i förskolan. Mer specifikt observerade jag hur barn deltog i lärarledda rörelselekar och vilket lärande som gjordes möjligt i rörelselekarna. Min teoretiska anknytning utgick från ett sociokulturellt perspektiv och jag använde mig både av begrepp som mediering, kulturella redskap och appropriering. Studien var upplagd på fyra veckors tid och jag var på förskolan en timme i veckan och studerade barnen under lekövningarnas gång. Jag var intresserad om det gick att se resultat på denna korta tid. Hjälpmedel för att dokumentera barnens rörelseutveckling var videokamera. Undersökningens syfte var att bedöma vilket lärande som gjordes möjligt och hur barnen tog till sig instruktioner kring lärarledda rörelselekar. Resultaten av denna undersökning visar att barnen använde språket och rörelser för att både förmedla och kommunicera med varandra. Antingen härmade de varandra, pedagogen eller hittade på egna rörelser. Detta blev synligt då videomaterialet studerades. Materialet visade att barnen approprierade de verktyg jag gav dem, och vidare utvecklades barnens självkänsla och de vågade ta för sig mer i leken.
Att skapa ringar på vattnet. En kvalitativ intervjustudie om att praktiskt arbeta med barns rättigheter i Kambodja
(2015) Böhm, Ida; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract Syftet med denna studie är att se hur frivilligorganisationen Voice of the Children's arbete fungerar, hur de arbetar med att vara barnens röst i det Kambodjanska samhället. Vidare vill studien få syn på hur det praktiska arbetet kring barns rättigheter går till samt hur de når ut till föräldrar och andra vuxna i barns närhet. I studien ställs följande tre frågor: 1. Hur arbetar organisationen med att utveckla föräldrasamverkan med utgångspunkt i barns rättigheter? . Vad finns det för svårigheter med organisationens arbete och hur hanteras dessa? 3. Vad finns det för variationer i uppfattningar om synen på barn? Arbetet är en kvalitativ studie som tar sin vetenskapsteoretiska ansats i hermeneutiken och dess synsätt att se på forskningsintervjuer. I studien har fem respondenter deltagit, fyra av intervjuerna spelades in via ljudinspelning. Alla intervjuer antecknades under samtalets gång. Respondenternas svar har sedan transkriberats, analyserats och kategoriserats. Dessutom har två verksamhetsberättelser samt projektets föräldramanual använts och analyserats. I resultatet har sedan de formulerade forskningsfrågorna till viss del besvarats utifrån tre huvudteman; Lärande i praktiken, svårigheter och barnsyn i förändring. I resultatet framträder hur projektet arbetar samt vilka metoder de använder. Vidare visar resultatet på faktorer som försvårar att arbeta som internationell organisation i Kambodja, samt ytterligare faktorer vilka medför svårigheter för projektet. Till sist skildras en barnsyn som håller på att förändras, samt projektets perspektiv på vad en god barnsyn innebär. Studien är ytterst relevant för förskollärarnas yrkesroll. Då den belyser barns rättigheter och ger konkreta och långsiktiga förslag på hur samtalet med barnens föräldrar kan se ut. Detta för att ge föräldrar en större förståelse för barns rättigheter och barndom.
Förskolläraren som närbyråkrat - En ontologisk spänning
(2015) Ringholm, Sandra; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
När läroplanen för förskolan kom till fick förskollärarna en nya roll, och syftet med vårt arbete är att undersöka denna nya roll som förskollärare har tillskrivits och hur förskollärarna upplever den. Fredriksson (2010) skriver i sin avhandling Marknaden och lärarna - Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap om två modeller, den professionella och den byråkratiska modellen. Förskollärare har fått en roll som består av en kombination av dessa två modeller, de har blivit tillskrivna en roll som närbyråkrater. Den forskningsfråga vi ställt oss är: Upplever förskollärare som genomgått sin utbildning efter decentraliseringen en spänning i deras närbyråkratiska roll? Studiens teoretiska referensram utgår ifrån förskollärare som närbyråkrater, där den professionella och byråkratiska modellen kombineras. Forskningsprojektet har genomförts genom en kvalitativ ansats där fem respondenter blivit intervjuade. De viktigaste resultaten vi fått fram genom vår studie handlar om den spänning som uppstår i kombinationen av den professionella och byråkratiska modellen. Exempel på denna spänning är att de professionella förskollärarna inte uppfattar statens kontroll, utan upplever att de är de själva som besitter kontrollen. Våra respondenter försöker hävda att det är dom som besitter kontrollen för att som Löfdahl och Pérez Prieto (2010) skriver undgå direkt kontroll från staten. De menar att sådana positiva framställningar utgör ett instrument för att få kontroll över den egna verksamheten, och för att undgå statens kontroll.
Att kunna möta alla barn – En webbaserad enkätstudie i förskolan som undersöker sambandet mellan pedagogers kunskap om samt intresse för autismspektrumtillstånd och hur det påverkar deras förhållningssätt gentemot barn med autism
(2015) Nyström, Sofia; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
___________________________________________________________________________ Denna studie är baserad på webbenkäter där 0 verksamma pedagoger med varierande utbildningsbakgrund och erfarenhetsbakgrund har deltagit. Enkäten skapades genom verktyget Google Formulär. Syftet med undersökningen var att utreda om det finns ett samband mellan pedagogers kunskap om samt intresse för diagnosen autismspektrumtillstånd och om det påverkar deras förhållningssätt gentemot barn med autism. Anledningen till att detta valdes var att jag efter samtal med verksamma pedagoger och studenter på lärarutbildningen genom åren har fått veta att det finns en stor kunskapsbrist om autismspektrumtillstånd samt en osäkerhet kring passande förhållningssätt. Jag har under åren som student även personligen upplevt situationer i mötet mellan barn med autism och deras pedagoger som varit beklagliga för alla parter. Resultatet visar på ett samband mellan okunskap och förhållningssätt, där traditionella uppfostringsmetoder används i mötet med barn med autism istället för evidensbaserade och fungerande metoder så som låg-affektivt bemötande. Många av pedagogerna är medvetna om sin låga kompetens om autismspektrumtillstånd och samtliga känner att stödet från förskolechefen är otillräckligt. Undersökningens betydelse för läraryrket är stor, då man som verksam i förskolan nästan kan förutsätta att man under sin karriär kommer att möta barn med autism. Denna undersöknings resultat visar att vi pedagoger är i behov av ett större stöd från förskolechefen för att kunna fullfölja vårt uppdrag – att kunna möta alla barn.
"Barn i vår egen ålder vet inte sitt eget bästa" En kvalitativ studie om hur barn resonerar kring regler i fritidshemmet
(2015) Johansson, Peter; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vår studie fokuserar på hur barn i fritidshemmet resonerar kring regler i verksamheten. Forskningsfrågorna som vi utgått från handlar om hur barns inflytande över regler möjliggörs samt vilka regler barnen uttrycker sig ha möjlighet att påverka. Vår barndomssociologiska bakgrundsteori har gett oss möjlighet att studera barns aktörskap, samt hur barns medborgarskap ges uttryck för i den vardagliga praktiken i fritidsverksamheten. Studien har genomförts i ett fritidshem där 55 barn i fjärde och femte klass är inskrivna. Empirin i denna kvalitativa studie är inhämtad genom gruppintervjuer och samtalspromenader. Vi har samtalat med 17 barn vid sex olika tillfällen. Den kvalitativa ansatsen har gett oss möjlighet att närma oss deltagarnas verklighet och genom att utgå från att studera barns perspektiv vill vi lyfta fram barns röster. Resultatet av studien visar hur perspektiv på barn och barndom har betydelse för hur barnen upplever och strävar efter sina rättigheter till inflytande på beslut som gäller regler i verksamheten. Resultatet visar också på att barnen påverkar regelbesluten genom att de utmanar och bryter mot reglerna. Denna delaktighet i formandet av reglerna uppfattas dock inte alltid av barnen. Barnen uttrycker att det är de vuxna som bestämmer reglerna, men deras utsagor visar även på hur barns utmanande av regler ibland leder till förändringar av dessa. Då barnen uttrycker att de har inflytande på regler handlar det framför allt om strukturerande av aktiviteter som finns tillgängliga för barnen i fritidshemmets verksamhet.
Förskollärares strategier kring och syn på barns konflikter En kvalitativ intervjustudie av sex förskollärares syn på hanteringen av barns konflikter i förskolan.
(2015) Ivarsson, Matilda; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract I det här arbetet har vi undersökt hur förskollärare beskriver sig arbeta med konflikthantering, vilka strategier och utmaningar det innebär för dem samt vad de anser att de kan lära av dem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med konflikter och konflikthantering, för att jämföra deras strategier med den litteratur och forskning som finns om ämnet utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Förskolans läroplan Skolverket (010) belyser att det är arbetslagets uppgift att finnas som stöd i konflikter och lära barn att behandla varandra med respekt, och det vi har undersökt är hur yrkesverksamma besvarar våra intervjufrågor om konflikthantering. För att undersöka detta valde vi att göra standardiserade strukturerade intervjuer med sex utbildade förskollärare med olika lång beprövad erfarenhet. Förskollärarna hade inte diskuterat begreppet i arbetslaget och få hade gjort det med barngruppen, men de såg alla konflikter som utvecklande och lärorika. Alla intervjuade förskollärare uttryckte vikten av att lyssna på barn i en konflikt för att barnen ska känna sig hörda och respekterade. De använde sig av medvetna strategier när en konflikt uppstod, såsom medling där de ställde frågor till barnen för att få dem att prata om konflikten. Forskningen inom området är omfattande men det visade sig att få av de intervjuade hade fått någon utbildning inom ämnet, varken under förskollärarutbildningen eller efter. Det finns mycket lite möjligheter för fortbildning inom ämnet vilket vi anser är negativt för den pedagogiska utvecklingen.
“Jag kör ingen infärgning alls.” – En intervjustudie om infärgningsdilemmat i ämnet Historia
(2015) Gustafsson, Karl; Eliasson, Mikael; Göteborgs Universitet/Institutionen för historiska studier
I denna interdisciplinära uppsats har syftet varit att undersöka hur historielärare vid skolor med yrkesinriktade program ser på sin undervisning. Bakgrunden till detta var den rapport Skolinspektionen släppte år 014 som uppmärksammade den bristande kopplingen mellan yrkesämnena och de gymnasiegemensamma ämnena i undervisningen. Det som undersöks är vad som styr historieundervisningen, hur den anpassas utifrån skolornas yrkesinriktningar samt hur samarbetet ser ut med övriga ämnen. Uppsatsen undersöker dessutom hur lärarna ser på begreppet infärgning, d.v.s. att man kopplar ett gymnasiegemensamt ämne (i detta fall Historia) med ett yrkesämne. Uppsatsen är baserad på fem intervjuer med historielärare vid olika typer av skolor med yrkesinriktade program. Frågorna som ställdes härrörde ur en på förväg författad intervjuguide vars innehåll baserades på de frågeställningar som legat till grund för uppsatsen. Det som framkommit i intervjuerna kom sedan, utifrån frågeställningarna, att kategoriserades under olika rubriker i resultatdelen. Denna resultatdel granskades sedan utifrån Gert Biestas teoretiska resonemang kring skolans funktion samt Mattias Nylunds begrepp vertikal- och horisontell kunskap. Vad som framkommit i studien är att majoriteten av lärarna upplever det som svårare att jobba med infärgning i ämnet Historia än i andra gymnasiegemensamma ämnen. Dels genom att kursen i Historia upplevs som för innehållstät i förhållande till dess storlek. Detta renderar i en känsla av tidsbrist och att eventuell infärgning upplevs som forcerad. Vad som också framkommit är att lärarna prioriterar det fostrande- och demokratiska uppdraget i sin undervisning framför yrkesanpassad undervisning. Detta har också kommit att påverka infärgningen. Att väga elevens motivation och intresse mot betydelsen av att fostra goda samhällsmedborgare är en ständigt pågående balansgång. Som framtida lärare är det viktigt att vara medveten om denna balansgång då ett misslyckande kan leda till allvarliga konsekvenser för eleverna. En lyckad balansgång kan däremot bidra till att skapa motiverade elever som är rustade för samhällslivet.
Möten mellan pedagoger och barn. Pedagogers tankar kring möten med de yngsta barnen i förskolan som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.
(2015) Pettersson, Ida; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract Syftet med det här arbetet är att synliggöra både förskollärare och barnskötares upplevelser kring mötet mellan dem och de mindre barnen i förskolan som ännu inte utvecklat ett verbalt språk. Vårt intresse ligger i att höra deras åsikter om vad som enligt dem skapar ett gott möte och vilken betydelse det kan ha för både dem och barnen. Vi vill höra förskollärare och barnskötares resonemang kring deras egna roll samt om de anser att deras barnsyn har någon betydelse för mötet. Vi vill också veta hur pedagogerna upplever den tysta kommunikationens betydelse och vad som kännetecknar ett gott möte enligt dem. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet i vårt arbete. Vi har valt att göra intervjuer på en förskola utanför Göteborg. Det är sammanlagt två barnskötare och fyra förskollärare som deltar i våra intervjuer och de jobbar på förskolans två småbarnsavdelningar. De ansåg att den tysta kommunikationen och kroppspråket var två ledande faktorer i mötet med de ickeverbala barnen men också hur viktigt det är att använda språket trots att barnen inte kan svara tillbaka. Genom att de talar med barnen ofta och mycket berikar de barnens språkutveckling. De ansåg också att tidspress, stress och dålig miljö kan påverka mötet negativt.
Pedagogers syn på barns konflikter i förskolan - en intervjustudie med förskollärare
(2015) Enerhall, Linnéa; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Konflikter är ofrånkomligt och finns överallt. Enligt läroplanen för förskolan ska barn tidigt få hjälp och möjlighet att reda ut missförstånd och få stöd i att lära sig att respektera varandra och sin omgivning. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar vid konflikter i förskolan och för att kunna undersöka detta har vi genomfört ett mindre empiriskt arbete. Våra frågeställningar: • Hur reflekterar förskollärare kring barns konflikter i förskolan? • Hur beskriver förskollärare att de hjälper barnen att bearbeta konflikter? • Hur anser förskollärarna att de arbetar med att förebygga konflikter? Vi har i denna studie utgått från sex intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet har vi sedan transkriberat och analyserat utifrån teorier inom ramar av socialisation och lärande. Resultatet utifrån vår analys visar att pedagogerna anser att konflikter tar upp mycket tid i vardagen, men trots detta kan konflikter bli ett lärandetillfälle beroende på pedagogiskt förhållningssätt och vilken kunskap och intresse som finns inom området.
Datorspel eller textbaserat läromedel – vilket fungerar bäst som lärande verktyg?
(2015) Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Detta examensarbete tar avstamp i den digitala verklighet barn och unga lever i idag, skolans uppdrag, samt de debatter som rasar i Sverige kring skolans digitala utveckling och dess verktygs positiva eller negativa effekter på elevers lärande. I läroplanen anges det tydligt att skolans uppdrag är att bland annat förbereda eleverna för den komplexa, informationstäta och snabbt föränderliga verklighet de kommer att mötas av och redan lever i. Uppdraget är också att främja elevers nyfikenhet, lust att lära samt att säkerställa att både studiefärdigheter samt metoder för att använda och tillägna sig nya kunskaper, har förmedlats. Skolan uppmanas i läroplanen att ge utrymme för nya kunskapsformer för att skapa en balanserad helhet, av dessa kunskapsformers delar, i lärandet (skolverket, 011:9-10). Den här studien vill och har som syfte att undersöka datorspelets potential som lärande verktyg och har som huvudsaklig frågeställning: Kan ett datorspel ge samma kunskap som ett traditionellt textbaserat verktyg för lärande? Den är genomförd som en kvantitativ och komparativ studie genom jämförelse av resultaten från två grupper med 46 tolvåriga deltagare/elever i vardera gruppen. De båda grupperna har antingen arbetat med ett spelbaserat ämnesstoff eller ett mer traditionellt textbaserat stoff. Det empiriska materialet har samlats in via enkäter bestående av femton ämnesknutna faktafrågor samt en öppen fråga med syfte att få kunskap om deltagarnas förståelse av stoffets huvudsyfte – det vill säga om något djupinriktat lärande skett. Resultaten har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande samt det fenomenografiska perspektivet på lärande. Studiens resultat visade bland annat att ett datorspel har potential som verktyg för lärande som är i stort sett i paritet med ett mer traditionellt textbaserat lär-verktyg, när det gäller inhämtning av faktakunskaper och ett djupinriktat lärande. 1
“Det är ett överlämnande så att säga av kunskapsinhämtandet till eleverna” - Lärares och elevers förhållningssätt till hemarbete i den individualiserade skolan.
(2015) Brisman, Anton; Hultberg, Anders; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Sammanfattning: Hemarbetet i gymnasieskolan är tämligen outforskad. Tidigare studier har fokuserat på den snävare definierade läxans praktik och framförallt riktats mot grundskolan. Föreliggande studie syftar till att undersöka och diskutera lärares och elevers upplevelser av och förhållningssätt till det skolarbete som sker utanför skoltid. En alltmer tilltagande individualisering av skolan är en central punkt, vilken relateras till respondenternas förhållningssätt till hemarbete. Individualiseringen kommer till uttryck i tre ingångar; individualiserad syn på eleven; individualiserad syn på tid; individualisering och ansvar. Utifrån dessa kategorier formuleras studiens teoretiska ram, vilken styr resultatredovisning och analys. De utgör även ramar för frågorna som ställts till materialet: Vilka förhållningssätt till hemarbete är synliga och hur påverkas dessa förhållningssätt av - den individualiserade synen på eleven? - den individualiserade synen på tid? - synen på individualisering kopplat till ansvar? Materialet har insamlats genom individuella intervjuer med fyra lärare på två gymnasieskolor samt fokusgruppsintervjuer med totalt fem elever på motsvarande skolor. Den individualiserade skolan påverkar hur elever och lärare förhåller sig till utbildningen. Varje enskild elev har sitt individuella livsprojekt. Målet med utbildningen är att skaffa sig betyg i linje med sina egna ambitioner. Fokus hamnar på att göra klart uppgifter snarare än att skaffa sig beständig kunskap. Att eleverna själva ansvarar för sitt skolarbete är ett dominerande förhållningssätt hos både lärare och elever. Då tiden är individualiserad, kombinerat med att skolmiljön är kollektivt organiserad, leder det till att eleverna i stor utsträckning tar med sig skolarbetet hem. Eleverna upplever skolan som en konkurrenssituation. Andra elever står i vägen för uppfyllande av individuella mål då de konkurrerar om lärarens uppmärksamhet eller innebär en börda i till exempel grupparbeten. För att utnyttja det sociala samspelet och få eleverna att istället utgöra resurser för varandras lärande bör läraren reflektera över grupparbetes syfte. Uppgiften ska anpassas efter arbetsformen snarare än tvärtom.
”Maybe in the future we will say ‘This is what we used to do, this is how we used to live’” - En intervju- och fältstudie om språkets funktion som kulturbärare och utbildningens påverkan på ett maya-samhälle i Belize.
(2015) Andreasson, Julia; Robertsson, Elin; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
SAMMANFATTNING Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå lärares upplevelser av hur relationen mellan språk och kulturell identitet ser ut i olika kontexter i det beliziska samhället. Vi vill även göra en ansats till att förklara de bägge språkens (mopan och engelska) relation och syfte i såväl maya-byn som i den större samhällskontexten. Vi syftar också till att undersöka i vilken utsträckning det engelska språkets särställning i Belize påverkar maya-elevers möjligheter att tillgodogöra sig en utbildning som gagnar dem oavsett framtida yrkesval. Vi vill även undersöka vilka konsekvenser utbildning och utveckling kan få för maya-samhällets fortlevnad. Frågeställningar: Hur upplever lärare i maya-samhället att eleverna påverkas av att undervisningen bedrivs på engelska? Vilken funktion fyller engelska språket i lokalsamhället? Vilken funktion fyller mayaspråket mopan i lokalsamhället? Metod och material: Kvalitativ intervjustudie, kombinerat med observationer av dagligt liv och skola i byn. Resultat: Samtidigt som engelskan är det officiella språket i Belize används det enbart i skolan, i resten av lokalsamhället talas enbart mopan. Läraren utgör därför elevernas enda kontakt med det engelska språket, och i kombination med bristen på läroböcker baseras undervisningsinnehållet i mångt och mycket på lärarens kunskaper som stundvis kan vara bristfälliga. Den sociala stratifikationen i Belize med mayafolket placerat i det lägre skiktet medför svårigheter för dem att inkluderas i det beliziska samhället. Detta går att härleda till ekonomiska, språkliga och utbildningsrelaterade skillnader. Betydelse för läraryrket: Studien visar att lärarens egen kompetens blir i allra högsta grad avgörande när det saknas tillgång till adekvat material. Läraren och utbildningssystemet kan få stora implikationer för såväl elevernas livsval som kulturell fortlevnad.
En tabubelagd bilderbok
(2015) Persson, Mikaela; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I vår uppsats har vi utifrån olika frågeställningar intervjuat fem pedagoger från två olika verksamheter. Den ena verksamheten har litteraturprofil och arbetar terminvis utifrån en vald sagobok. Den andra verksamheten använder bilderboken som ett komplement till andra metoder. Syftet med vår insamlade empiri var att få kännedom kring pedagogers tankar och reflektioner när det gäller valet av bilderböcker i förskolan. Vilka böcker som pedagoger undviker och vilka kriterier de utgår ifrån när de väljer val av bilderböcker. Vi var även nyfikna på hur pedagoger uppmuntrar och belyser bilderbokens användning med barnen på avdelningarna samt hur våra fem pedagoger uppmärksammar och uppmuntrar läsintresset hos barnen. Det framkom i våra intervjuer att ämnet känslor var ett gemensamt intresse som barnen på en av våra informanters förskola. Vår resultatdel, baserad på informanternas svar från intervjuerna, visar att boksamtal var en gemensam faktor i de olika verksamheterna för att väcka läslust hos barnen. Genom dessa samtal reflekterar pedagogen tillsammans med barnen om bokens innehåll och öppnar upp deras tankevärld genom att se boken från flera synvinklar. Majoriteten av våra pedagoger har ett nära samarbete med bokbussen där de bland annat kan få tips och råd på vilka böcker som passar. Utöver intervjuer har vi även tillfrågat våra informanter att ge oss en personlig reflektion över bilderboken Mammas Hår (2009), skriven av Gro Dahle. Denna bok är för barn mellan 3-6 år. Våra pedagoger uppmuntrar till all slags litteratur, men ställer sig kritiskt till innehållsämnet av olika anledningar, men utesluter inte användningen av den om det fyller ett behov. Vi hoppas att du som läsare finner vår studie intressant och förhoppningsvis får även du upp ögonen för bilderböcker med tabubelagt innehåll.
De leker ju självmant och leken är fantastisk!
(2015) Gustafsson, Andreas; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Anledningen till att vi valde att bedriva vår studie var för att vi ansåg att det finns mycket forskning om den fysiska aktiviteten men inte i relation till fritidshemmet. Vårt syfte var att beskriva fritidspedagogers uppfattningar om den fysiska aktiviteten på fritidshemmet. Våra frågeställningar delades upp i tre olika teman och utgick ifrån olika teorier. Första temat handlar om fritidspedagogers attityder till den fysiska aktiviteten och utgick ifrån habitusbegreppet. Andra frågan fokuserar på hur fritidspedagoger upplever sin roll i arbetet med fysisk aktivitet och utgick ifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Sista temat inriktades på fritidspedagogernas beskrivning av det didaktiska tillvägagångssättet och grundades i didaktikens vad och varför. Som metod använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att analysera intervjuerna så utgick vi från en kvalitativ innehållsanalys för att få fram resultatet som vi sedan förde diskussion om relaterat till tidigare forskning och teori. Studiens resultat visade att användningen av den fysiska aktiviteten påverkas av fritidspedagogernas tidigare upplevelser. Fritidspedagogerna upplever sin roll som viktig i arbetet med fysisk aktivitet och påverkas av barns och föräldrars förväntningar men känner otydliga förväntningar från varandra inom arbetslaget. De använder även den fysiska aktiviteten i form av lek och utomhuspedagogik i det didaktiska tillvägagångssättet för att det medför positiva aspekter för barnen.
Lärares förhållningssätt till flerspråkiga elever
(2015) Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares förhållningssätt till flerspråkiga elever. Detta har gjorts utifrån frågeställningarna: • Vad innebär flerspråkighet i skolan idag? • Hur möter lärare flerspråkiga elevers erfarenhet och vad har de för förväntningar på dem? • Hur upplever lärare sin kompetens att hantera flerspråkighet? Undersökningen är gjord med kvalitativ ansats utifrån fokusgrupper med lärare som undervisar i grundskolans stadier 1-3 samt 4-6. Skolans rektor har även intervjuats. Därefter har materialet transkriberats och analyserats med vägledning av litteratur och tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att störst betydelse för flerspråkiga elevers skolframgångar ligger i en positiv och bekräftande relation med läraren. Studien visar att läraren i sin position innehar makt och möjlighet att definiera eleven. För att relationen ska vara bekräftande för eleven krävs det att läraren har kunskap om både hur eleven utvecklas på bästa sätt, samt att läraren är medveten om de normer som existerar. Relationen påverkas även av samhällsvärderingar och organisationskultur. Undersökningen visar att det råder en enspråksnorm på skolan där flerspråkighet ses som en brist som kan leda till att eleverna inte känner sig bekräftade. Lärarna upplever att det är svårt att ta reda på vad de flerspråkiga eleverna har för erfarenheter, vilket leder till att de i stället fokuserar på det de inte kan. Lärarna ansåg sig inte ha fått kunskap om flerspråkiga elever och deras lärande under sin utbildning. De som hade kompetens hade fått den genom kompetensutveckling eller erfarenhet. Det fanns även perspektiv som visade att man såg elevernas flerspråkighet som en tillgång, men bristperspektivet var det som framgick med störst tydlighet i studien. Eftersom läraren är den största påverkansfaktorn på elever är studiens viktigaste bidrag att medvetandegöra och synliggöra de normer som råder för att ha möjlighet att förändra och påverka dessa.
Risbastur, fåraktiga vildar och gamla snålvargar – Kalle Anka-serier möter grundskolans värdegrund
(2015) Hjelmgren, Oscar; Göteborgs Universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
Summary: A relatively new educational project in Sweden, called Serier i undervisningen (Comics in the teaching process), has been initiated by Egmont Publishing, the biggest company in the Scandinavian comics industry. The schools that choose to take part in the project are provided with different kinds of teaching material, partly consisting of a number of Donald Duck comics by famous american cartoonist Carl Barks (1901-000). This fact brings a few important questions to mind: what kind of social values can be found in these comics from the middle of the 0th century, and how do these values compare to the basic values that are stated in the curiculum for the Swedish primary school? Through an analysis of the Donald Duck work of Barks, this thesis shows that many of the values concerning parenting, ethnical stereotypes and class that are present in Barks’ work do not conform very well to the mentioned curiculum. Finally, another goal with the analysis is to find out if there, after all, might be possible to use Barks’ comics in the Swedish, modern day primary school. Innehållsförteckning ii
Att förstå varandra - En studie om förskollärares erfarenheter kring TAKK i relation till barns samspel
(2015) Nilsson, Linda; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract TAKK är förkortning av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Det innebär att tecken används till att förstärka eller komplettera det verbala språket. Kommunikationssättet har vanligtvis använts för barn i behov av särskilt stöd men målgruppen har utvidgats på senare år eftersom pedagogernas intresse har utökats. Vi vill därmed undersöka om TAKK kan vara ett ytterligare uttryckssätt som förskollärarna i förskolans verksamhet kan erbjuda barnen, utan att det behöver ses som ett specialpedagogiskt redskap. Vad skulle hända om vi införde TAKK som ett komplement till att stötta barnen i deras sociala relationer? Syftet med examensarbetet blev därför att ta reda på vad förskollärare har för erfarenheter kring användandet av TAKK i relation till barns samspel. I examensarbetet utgick vi från en kvalitativ forskningsmetod som är inspirerad från fenomenologin. Detta på grund av vi ville ta reda på förskollärares erfarenheter kring TAKK samt förskollärarnas gemensamma innebörd, essensen kring kommunikationssättet. Essensen är erfarenheter som återupprepar sig i förskollärarnas erfarenheter. De teoretiska perspektiv vi har valt för att besvara forskningsfrågorna har varit fenomenologin och sociokulturella perspektivet med fokus på livsvärld och samspel. I resultatredovisningen kommer det fram att TAKK används som en ytterligare möjlighet för barnen att uttrycka sig på. Dessutom berättar förskollärarna att TAKK är positivt för de yngre barnens kommunikation, då det är en uttrycksform som inte kräver det verbala språket. Det framkommer även att vissa föräldrar har haft oro av att TAKK skulle hämma barns språkutveckling. Detta hanteras genom att förskollärarna ger föräldrarna kunskap kring TAKK. Dessutom kan vi även se att det uppstår olikheter i förskollärarnas erfarenheter samt erfarenheter som endast vissa förskollärare samtalar om. Detta på grund av att förskollärarna inte kom in på samma samtalsämnen under intervjun eftersom erfarenheterna varierade. Det framkommer till exempel att användningen av TAKK till stor del beror på förskollärarnas intresse. Slutligen diskuteras bland annat TAKK i relation till inkludering och allas lika värde.
Konflikthantering i förskolan - Förskollärarnas förhållningssätt till barns konflikter och konflikthantering
(2015) Holmström, Emelie; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract: Syftet med vår studie är att genom intervjuer undersöka hur pedagoger ser på delaktighetens betydelse i barns fria lek men också hur pedagogerna ser på barns fria lek. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är ”hur ser pedagoger på barns fria lek” och “hur beskriver pedagogerna delaktighetens betydelse för den fria leken?”. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi utgick ifrån semistrukturerade intervjuer. Vid intervjuerna använde vi oss av ljudinspelning samt anteckningar. Vi intervjuade sex stycken förskollärare på de två förskolorna som vi besökte. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna hade ett liknande synsätt gällande deras delaktighet i den fria leken men deras tolkning av fri lek skiljde sig åt. Pedagogerna diskuterade också ambivalensen med att vara för delaktig kontra för lite delaktig och effekterna som kan uppstå utav det. De är eniga om att barnens behov och intressen ska ligga till grund för verksamhetens utformning och hur vi på olika sätt kan arbeta med detta. Miljöns utformning har betydelse för barns lekar och vilka lekar som också kommer till uttryck. Pedagogerna berättade att deras delaktighet kan infalla under olika atmosfärer så som den samspelande eller kontrollerande atmosfären.

Browse

Browsing Examensarbete grundnivå by Issue Date