Examensarbete grundnivå

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/38532

Browse

Now showing 1 - 20 of 300

A CORPUS-VOCABULARY ANALYSIS OF GRADE 9 ENGLISH TEXTBOOKS IN SWEDEN
(2021) Valize Garcia, Dianne;
Title: A Corpus-Vocabulary Analysis of Grade 9 English Textbooks in Sweden Author: Dianne Valize Garcia Supervisor: Vi Thanh Son Abstract: The importance of vocabulary in language acquisition is undeniable. Since textbooks play a vital role in learning a language as a subject in school, this paper investigates the vocabulary content of grade nine English textbooks in Sweden. This corpus examination is concerned with what word types are found from the samples based on Nation’s (2013) theory, the academic words by Coxhead (2000) and the pedagogical reflections of the vocabulary to school syllabus and learning goals. The results show that the books contain around 40,000 – 44,000 tokens and 2,000 - 2,700 word families which are mainly the high-frequency words. Concerning the academic words, less than 3% of words in the book belong to the Academic World List. With these results, the books cover the most common words in English or the high-frequency words, which are very helpful in communication and which equip the learner to be a B1 or B2 user based on CEFR level; but the low input of academic vocabulary implies insufficient preparation for reading academic texts.
A Literature Review of A Literature Review of Cultural Content in EFL Textbooks Cultural Content in EFL Textbooks
(2017) Omicevic, Selma; Institutionen för språk och litteraturer
In today’s day and age, culture is a central aspect of language teaching. The complexity of the concept results in complications to teach culture, which is reflected in the materials that exist for teaching culture across the world. This literature review deals with how culture is represented in a specific material; it investigates the textbook as a material for teaching culture. It is of interest to look into what type of cultural content is represented, given that some textbooks include either L1 culture or target language culture; some include both as well as international culture. The study aims to investigate what culture (L1, target or international) is represented and to distinguish reasons as to why the textbook is beneficial or problematic to use. This paper presents the findings under three categories: inclusive representations of cultural content, negative and biased representations of cultural content, and culture and critical thinking. The findings and suggestions for future research are finally discussed.
A review of some current literature on cultural contents in ELT textbooks
(2017) Jansson, Malin; Institutionen för språk och litteraturer
This review explores current literature on the representation of culture in ELT textbooks. The importance of applying an intercultural approach (IC) on the basis of the principles of English as an international language (EIL), to English language pedagogy and materials, has over the last few decades become a prominent topic of discussion within the language teaching research community. Since textbooks often comprise a major part in language teaching, it is interesting to investigate whether their cultural contents match current research on IC and EIL. The aim of this review is to explore whether there is a gap between current ELT research on EIL and IC, and applications thereof, in modern ELT textbooks. Within this aim, two research questions are posed: (1) is bias regarding region/country, character nationality and language variety present in the cultural content of ELT textbooks? (2) Is bias regarding race, gender and socioeconomic status present in the cultural content of ELT textbooks? In attempting to answer these questions, the present report will provide the reader with an introduction and a background section where some central terms and themes related to the topic are outlined. To this follows a review of seven studies investigating cultural bias in ELT textbooks, and their conformity to current research on IC and EIL. In the discussion, their findings are compared with the research outlined in the background. Furthermore, suggestions on further research regarding enhancement of IC and EIL in ELT materials and pedagogy will be provided.
AKK för barn med NPF i förskolan: Förhållningssätt hos pedagoger
(2017) Soneson, Rebecca; Spolander, Therese; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Grunden till denna uppsats och den genomförda studien utgår från våra personliga intressen inom ämnet och dessutom att det finns en kunskapslucka och brist på forskning inom ämnesområdet. Syftet med denna studie var att fånga in pedagogers olika synsätt och arbetssätt kring Alternativa Kompletterande Kommunikation (AKK) och barn med Neuropsykiatriska Funktionsvariationer (NPF). Vi var nyfikna på att få mer kunskap om hur pedagoger använder AKK med barn inom NPF området. Detta arbete är en kvalitativ studie med en empiristyrd tematisk analysmetod. Studien är inspirerad av sociokulturell teori. Vi har även använt oss av två specialpedagogiska perspektiv: det individuella perspektivet och det relationella perspektivet. Vid analys av resultat, det vill säga data från intervjuer med pedagoger och en logoped, framkom att de två vanligaste AKK-metoderna var Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation (GAKK) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Resultatet visar dessutom att pedagoger efterfrågar mer kunskap och handledning kring AKK som arbetssätt för NPF-barn.
Åldersintegrerat eller åldershomogent? En intervjustudie om hur två arbetslag i förskolan beskriver sina upplevda fördelar och nackdelar med olika åldersgruppssammansättningar samt vilka strategier de använder för att främja barns språkutveckling
(2019) de Barés, Emma; Odmyr, Julia; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Upplägget för hur förskolor fördelar barn i grupper utefter ålder skiljer sig åt i Sverige. Trots begränsad forskning har direktiven skiftat historiskt sett. Det råder därmed en brist på kunskap kring vilken påverkan åldersgruppssammansättningen har för både barn och pedagoger. Studiens syfte är att belysa vilka fördelar och nackdelar arbetslag beskriver att de upplever i arbetet med åldershomogena och åldersintegrerade barngrupper. Vi vill även jämföra om, och i så fall hur, strategierna som arbetslagen skapar för att arbeta med språkutveckling skiljer sig åt. Vi har undersökt syftet med hjälp av följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar beskriver arbetslagen att de upplever med åldershomogena respektive åldersintegrerade barngrupper? Skiljer sig strategierna, och i så fall hur, för att arbeta med språkutveckling i respektive arbetslag? Studien har utförts på två olika förskolor där vi har intervjuat, och spelat in med hjälp av ljudinspelning, ett arbetslag från respektive förskola. Det ena arbetslaget arbetar med en åldershomogen barngrupp och det andra med en åldersintegrerad barngrupp. Tidigare forskning visar att det finns en skillnad hos barns kognitiva utveckling kopplat både till åldersgruppssammansättning och lärarens kompetens att skapa förutsättningar för lärande. Vår studie blir därmed relevant när vi jämför de två arbetslagens olika strategier för att arbeta med språkutveckling samt vilken betydelse deras beskrivna upplevelser till gruppsammansättningen har i arbetet och val av strategier. Resultatet visar att inget av arbetslagen beskriver några upplevda nackdelar med att arbeta åldershomogent. Vidare råder det delade meningar när pedagogerna beskriver vilken ålder de upplever missgynnas i en åldersintegrerad barngrupp. Av resultatet framkommer det att även om det finns likheter mellan arbetslagens strategier så finns det betydande skillnader.
Alla har en bild av vad som är vackert. Förskollärares perspektiv på påverkansfaktorer för det dagliga arbetet med estetiska läroprocesser i förskolan.
(2015) Sandberg, Linnéa; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract Studiens syfte, att synliggöra vissa påverkansfaktorer som några förskollärare med ett eget intresse för estetiska läroprocesser beskriver och problematisera i relation till sitt arbetssätt och till barns lärande. Studien består av en semistrukturerad intervju med tre förskollärare och en musikpedagog som arbetar på en förskola med musikinriktning. Det sociokulturella perspektivet på lärande genomsyrar denna studie. Insamlad data har analyserats och diskuterats utifrån Dysthes (003) aspekter på lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Dysthes skriver att lärande är situerat, huvudsakligen socialt, distribuerat, medierat och att lärande är ett deltagande i en praxisgemenskap. I resultatet presenteras de påverkansfaktorer som respondenterna i studien belyser. Påverkansfaktorerna är pedagogiska trender, skollagar och styrdokumentens utformning som i sin tur skapas i sin kulturella, sociala och ekonomiska kontext. Resultatet kommer att redovisas i löpande text efter följande rubriker; samhällets påverkansfaktorer på estetik, utbildningens betydelse för estetik samt möjligheter och hinder för kompetensutveckling inom estetik. I resultatdiskussionen kommer respondenternas perspektiv på påverkansfaktorer inom estetik diskuteras utifrån Dysthes tolkningar och tidigare forskning. I metoddiskussionen diskuteras och problematiseras metodvalet i relation till valt analysverktyg och studiens syfte. De etiska överväganden författarna har gjort under processen kommer även att diskuteras. Didaktiska konsekvenser kommer sedan redovisas utifrån studiens syfte vårt resultat och vår diskussion. Fokus kommer där att ligga vilka uttrycksmöjligheter barn får för att utveckla sin identitet.
Anmälan med påföljd. En dokumentstudie över de beslut som Lärarnas Ansvarsnämnd har tagit i fråga om lärares lämplighet och skicklighet som yrkesutövare
(2016) Björklund, Ellinor; Sociologiska institutionen
Målet var att skapa en rapport som kunde bidra i den didaktiska processen i lärarutbildningen. Detta genom att visa på ett antal faktorer som är viktiga att förhålla sig till som yrkesutövande. Undersökningen grundar sig i det empiriska materialet vilket används för att genomföra den här dokumentstudien. Frågeställningen leder vidare till kategorisering av undersökningsmaterialet vilket är uppdelat efter följande: det ageranden som de yrkesverksamma anmälts för, vilken påföljd Skolinspektionen ansåg att de skulle få samt utfallet av Lärarnas ansvarsnämnds beslut. Vidare behandlas beslutsunderlaget och vilka som yttrat sig i frågan samt skäl till besluten. Undersökningen tar också upp överklaganden av besluten samt om högre instanser har ändrat besluten. Hur man kan arbeta vidare tillsammans blir en fråga för den avslutande diskussionen. Med inspiration från besluten av Lärarnas ansvarsnämnd och undersökningens teoriavsnitt har jag skapat Lärarnas 10 budord. Dessa presenteras under Slutdiskussionen. Då jag insåg att det var svårt att hitta forskning på ämnet valde jag att titta närmare på angränsande fält. Man kan se på fenomenet med anmälan från flera olika vinklar. Några av dessa tas upp under Teoretiskt perspektiv och angränsande forskning. Många lärare är rädda för att bli anmälda men det visar sig av den här undersökningen att det är väldigt få av alla legitimerade lärare som får en varning eller återkallelse av legitimationen. Det finns enligt Skolverket 161 724 legitimerade lärare (Skolverket, 2016). Endast fyra personer har fått sin legitimation återkallad och endast tio personer har blivit varnade. Vi kan också se av Lärarnas ansvarsnämnds beslut att man kan bli friad från påföljd efter att ha tagit tag i en elev och fört ut denne ur klassrummet. Däremot är det inte accepterat beteende att slå en elev med handen eller med tillhygge. Ett sådant beteende leder till varning. För grövre brott så som sexuella trakasserier och barnpornografibrott återkallas le
Är det förstått? En studie om hur gymnasieelever med annat modersmål förstår muntliga genomgångar.
(2016) Matamoros, Lisa; Sociologiska institutionen
Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som hindrar elever med annat modersmål än svenska att förstå läraren vid muntliga genomgångar i klassrummet, och hur väl lärare är medvetna om dessa problem. Detta för att kunna anpassa undervisningen och bättre möta elevernas behov. För att undersöka detta har en cyklisk modell för kollegialt lärande använts. Modellen är utformad av Timperley et al. (2007) och innebär att lärare samarbetar och arbetar systematiskt enligt en cyklisk modell, bestående av olika steg. I den aktuella studien diskuterade kollegorna i gruppen i ett första steg vad som redan var känt om elevernas situation och vad som behövde undersökas. Eftersom en stor del av eleverna som går på skolan där studien utfördes har svårt att nå kunskapsmålen, och majoriteten har bott kort tid i Sverige och har därför begränsade kunskaper i svenska språket, formulerades följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer är det som elever med annat modersmål uppfattar som de största svårigheterna för förståelsen av en muntlig genomgång i klassrummet? och 2) Förstår lärare med svenska som andraspråks- (sva) kompetens fler av de svårigheter som elever med annat modersmål upplever jämfört med lärare utan sva-kompetens? Som ett andra (2) steg planerades en muntlig genomgång, som i steg (3) observerades genom att filma en muntlig genomgång under en lektion. Sedan (steg 4) analyserades filminspelningen av elever och lärare. Detta gjordes även med ytterligare två andra muntliga genomgångar. Resultaten av elevernas analyser visade att det som eleverna upplever som mest störande för förståelsen av muntliga genomgångar är bakgrundsbrus som gör att de inte kan höra det som läraren säger, och att det finns svåra ord som gör att de inte förstår. Resultaten av lärarnas analyser kan inte visa att sva-lärare skulle ha en bättre förståelse för de problem som elever med annat modersmål upplever vid muntliga genomgångar. Resultaten tyder även på att de ord som eleverna har svåri
“Det är ett överlämnande så att säga av kunskapsinhämtandet till eleverna” - Lärares och elevers förhållningssätt till hemarbete i den individualiserade skolan.
(2015) Brisman, Anton; Hultberg, Anders; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Sammanfattning: Hemarbetet i gymnasieskolan är tämligen outforskad. Tidigare studier har fokuserat på den snävare definierade läxans praktik och framförallt riktats mot grundskolan. Föreliggande studie syftar till att undersöka och diskutera lärares och elevers upplevelser av och förhållningssätt till det skolarbete som sker utanför skoltid. En alltmer tilltagande individualisering av skolan är en central punkt, vilken relateras till respondenternas förhållningssätt till hemarbete. Individualiseringen kommer till uttryck i tre ingångar; individualiserad syn på eleven; individualiserad syn på tid; individualisering och ansvar. Utifrån dessa kategorier formuleras studiens teoretiska ram, vilken styr resultatredovisning och analys. De utgör även ramar för frågorna som ställts till materialet: Vilka förhållningssätt till hemarbete är synliga och hur påverkas dessa förhållningssätt av - den individualiserade synen på eleven? - den individualiserade synen på tid? - synen på individualisering kopplat till ansvar? Materialet har insamlats genom individuella intervjuer med fyra lärare på två gymnasieskolor samt fokusgruppsintervjuer med totalt fem elever på motsvarande skolor. Den individualiserade skolan påverkar hur elever och lärare förhåller sig till utbildningen. Varje enskild elev har sitt individuella livsprojekt. Målet med utbildningen är att skaffa sig betyg i linje med sina egna ambitioner. Fokus hamnar på att göra klart uppgifter snarare än att skaffa sig beständig kunskap. Att eleverna själva ansvarar för sitt skolarbete är ett dominerande förhållningssätt hos både lärare och elever. Då tiden är individualiserad, kombinerat med att skolmiljön är kollektivt organiserad, leder det till att eleverna i stor utsträckning tar med sig skolarbetet hem. Eleverna upplever skolan som en konkurrenssituation. Andra elever står i vägen för uppfyllande av individuella mål då de konkurrerar om lärarens uppmärksamhet eller innebär en börda i till exempel grupparbeten. För att utnyttja det sociala samspelet och få eleverna att istället utgöra resurser för varandras lärande bör läraren reflektera över grupparbetes syfte. Uppgiften ska anpassas efter arbetsformen snarare än tvärtom.
"De är inte svenskar och det måste vi komma ihåg". En studie om lärares sätt att förhålla sig till sex-och samlevnadsundervisning där nyanlända elever
(2017) Johlander, Stina; Hyllengren, Maria; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Abstrakt I och med att antalet flyktingar som kom till Sverige ökade markant 2015 har en hel del nyanlända elever börjat i svenska skolor. Den här studiens syfte är att ta reda på hur lärare beskriver sex- och samlevnadsundervisning där nyanlända elever deltar, framför allt utifrån huruvida de gör skillnad på nyanlända och andra elever och ifall de förändrar sin undervisning. Anledningen till att ämnesområdet sex och samlevnad fokuserats är att det är ett ämne som är av vikt för elevernas liv och hälsa, enligt bland annat Unesco. Som teoretiskt ramverk har postkolonial teori använts, för att analysera i vilken mån lärarna gör skillnad på nyanlända och andra elever genom att skapa ett “vi” som är skilt från “dem”. Studien har genomförts genom enskilda intervjuer med nio biologilärare som är verksamma på högstadiet i en medelstor svensk stad. Intervjusvaren har bland annat visat att lärarna till viss del skiljer på nyanlända och andra elever både utifrån kunskapsbas och kulturella föreställningar, och att den här föreställningen om skillnader leder till att nyanlända elever i viss mån får en annan typ av undervisning.
"Det är inte utomhuspedagogik, det är bara liksom fri lek ute." En fallstudie av två förskolors förutsättnigar för en meningsfull utevistelse
(2015) Törnqvist, Anna; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Hur pedagogerna utnyttjar möjligheterna till pedagogiska aktiviteter är någonting vi upplevt varierar från förskola till förskola. Syftet med studien var därför att ta reda på vilka faktorer som påverkar barns möjligheter till en meningsfull utevistelse, samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan två förskolor. Genom en fallstudie har vi undersökt vilka faktorerna är, genom intervjuer med pedagoger och förskolechefer samt enkäter till vårdnadshavarna. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv har vi analyserat det insamlade materialet och försökt finna i vilka systemnivåer faktorerna finns. Systemen är Mikro, Meso, Exo och Makro och beskriver hur barnets utveckling påverkas av allt från närmiljöerna de vistas i till normer och värden i samhället. Resultatet visar att faktorerna finns i alla systemnivåer och att de påverkar varandra. Några faktorer som vi fann var de vuxnas inställning och erfarenheter av utevistelsen, vårdnadshavarnas ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla barnen med lämpliga kläder och förskolechefens pedagogiska ledning. Slutsatsen av studien är att de båda förskolornas förutsättningar i närområdet skiljer sig åt och att det påverkar pedagogernas inställning till att skapa en meningsfull utevistelse för barnen.
Är lättlästa läroböcker verkligen lättare att läsa? En textanalys av lättlästa läromedel i NO-ämnet för åk 7-9.
(2016) Petersson, Amanda; Sociologiska institutionen
Samhället förändras, och det gör även våra läsvanor. Ett snabbare informationssamhälle ställer stora krav på sina medborgare som blir vana vid korta, snabba texter. Skolan arbetar med att anpassa undervisningen så att alla elever ska nå målen. För att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter görs olika anpassningar av skolan, där ingår lättlästa texter som är menade att underlätta läsningen. Men det finns också en kritik kring hur de är skrivna, där forskare visar på risken med att korta texter i jakten på att korta ner texten och stryka svåra ord går miste om vikiga sammanhang och möjlighet till fördjupad förståelse. Syftet med studien är att undersöka om ett urval att lättlästa lärobokstexter verkligen är lättare att läsa. I uppsatsen besvaras följande frågeställningar: - I vilken omfattning förekommer direkt tilltal i form av en tydlig författarröst? - I vilken omfattning förekommer kausala satskonnektiver för att göra texten tydligare? - Är layouten och utformningen av bilder i texten mottagaranpassad? Analysen sker utifrån några av de egenskaper som forskningen visar vara viktiga i utformningen av lättlästa texter, och bygger på tidigare resultat från forskare som Monica Reichenberg som betonar vikten av röst och kausalitet i texter. Kritiken kring lättläst lyfter fram hur viktigt det är att en lättläst text inte brister i sammanhang när textmassa försvinner. Studien genomförs huvudsakligen med en kvalitativ innehållsanalys och frågeställningarna används som analysinstrument. Resultatet visar att många av texterna har brister när det kommer till anpassningen, och att det hade behövts en samsyn kring hur man ska skriva lättläst, och en medvetenhet kring hur man författar läroböcker för att på bästa sätt nå de elever som behöver en lättläst text. Ur ett didaktiskt perspektiv är det viktigt att medborgarna i vårt informationsrika samhälle kan leva upp till de ökade krav som ställs på läsförmågan, och skolan borde vara den plats där varje individ ska
”Det är mitt arbete att följa barnen” En studie om montessorilärares arbete under montessoripass
(2015) Mellqvist, Kristina; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte och frågor Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad det är som utmärker montessorilärares arbete liksom hur verksamma montessorilärare tolkar montessoripedagogiken och hur det ser ut i praktiken i deras verksamhet med fokus på de så kallade montessoriarbetspassen. Följande frågeställningar vill jag få besvarade genom min undersökning: • Vilken betydelse har montessoripedagogiken för hur montessorilärare interagerar med elever under montessoriarbetspassen? • Hur tolkar montessorilärare sin egen roll i montessoripedagogiken? Metod och material I min studie har jag använt mig av två kvalitativa metoder, observation och intervju, en så kallad metodtriangulering. Metoden användes för att kunna belysa uppsatsens område på ett allsidigt sätt genom inledande observationsstudier med fyra montessorilärare under ett arbetspass med efterföljande och kompletterande intervju. Observationerna synliggjorde hur montessorilärarna tillämpar Maria Montessoris teorier kring lärande i integration med elever under arbetspassen. Genom intervjuerna förtydligades montessorilärarnas bild av hur de själva uppfattar sin lärarroll i montessoripedagogiken. Materialet har i huvudsak bestått i anteckningar och inspelningar från observationer och intervjuer liksom relevant litteratur för uppsatsens ämnesområde för att ha en teoretisk anknytning. Resultat Resultatet har visat att det finns några betydande områden inom montessoripedagogiken vilka kännetecknar montessorilärarnas arbete under arbetspassen. Områdena är arbetspass, barnet i centrum, barnens arbetscykel och hjälplista vilka kan förankras till såväl montessoripedagogiken som till en del allmängiltiga undervisningsidéer och didaktiska frågor. Resultatet visar även att lärarnas engagemang och inre drivkrafter har varit en gemensam nämnare vilken i sin tur har en positiv påverkan för elevernas prestationer. Uppsatsens resultat kan ha betydelse för verksamma lärare inom montessoripedagogiken där den kan användas som ett underlag för reflektion kring synen på lärarrollen såväl som montessoripedagogiken och dess behov av utveckling inom samtida undervisningsområden.
”Det är något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.” En studie om hur verksamma förskollärare förhåller sig till bokläsning.
(2017) Severinsson, Ida; Rolandsson, Frida; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med vår studie är att undersöka hur verksamma förskollärare förhåller sig till bokläsning i förskolan. Studien har två övergripande frågeställningar som behandlar bokläsningens syfte och förskollärarens förhållningssätt. Dessa frågeställningar inriktas mot fyra fokusområden som lyfter bokläsning som språkutvecklande medel, hur det digitaliserade samhället påverkar bokläsning, om förskollärarens förhållningssätt skiljer sig beroende på åldersgrupp samt hur olika gruppsammansättningar kan ha inverkan på förskollärarens förhållningssätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använt oss av intervju samt observation som metod. Studien grundar sig i fyra observationer samt fyra intervjuer där deltagande förskollärare arbetar på två olika förskolor. Materialet har bearbetats, analyserats och diskuterats med hänvisning till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien anknyts till det sociokulturella perspektivet samt begreppen literacy, grupper, samspelande atmosfär och berättande samspel. Resultatet av vår studie visar att bokläsning är ett medel som används för att främja barns språkutveckling i förskolan. Resultatet visar att bokläsning som aktivitet har dämpats i takt med samhällets digitalisering och det blir tydligt att den klassiska bokläsningen måste ske i större grad. I vårt resultat får förskolläraren en betydande roll för bokläsningens syfte. Förskollärarens förhållningssätt för bokläsning är avgörande för om barns språkutveckling främjas eller inte.
Att arbeta med språkutvecklingen hos nyanlända barn
(2015) Halawi, Nadia; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Att arbeta med språkutvecklingen hos nyanlända barn är en empirisk studie om hur pedagoger och barnskötare arbetar med olika material och metoder för att utveckla språket. I studiens resultat användes semistrukturerade intervjuer med hjälp av ljudinspelningar och observationer som utgick ifrån en mall. Intervjuerna genomfördes med fem pedagoger och en barnskötare. Två av pedagogerna och en barnskötare arbetade på avdelningen för stora barn i åldern tre till fem, resterande intervjupersoner arbetade på småbarnsavdelningen det vill säga barn i åldern ett till tre. Syftet med studien är att undersöka skillnader och/eller likheter mellan pedagogernas och barnskötarens arbetssätt på en förskola i ett mångkulturellt område i Göteborg. I studien utgick vi ifrån den sociokulturella teorin och den interkulturella teorin. I bakgrund och teoretisk anknytning presenteras olika teorier och lagrum samt modeller som används för att analysera studiens resultat. I resultatet framkommer det bland annat att respondenternas tankar om arbetet är att det är spännande men utmanande att arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Slutsatserna som framkommit i studien är bland annat att respondenterna upplever i verksamheten att föräldrarna har högre förväntningar på dem än vad förskolechefen har. En annan slutsats är att det krävs mycket resurser för att kunna hjälpa barnen i den språkliga utvecklingen.
Att bli sedd, att få svar, att få vara med och få vara aktiv och bjudas in till det hela tiden. Elevers delaktighet i det lärarledda klassrumssamtalet.
(2016) Schmidt, Jenny; Institutionen för socialt arbete
Examensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: ”Att bli sedd, att få svar, att få vara med och få vara aktiv och bjudas in till det hela tiden.” - Elevers delaktighet i det lärarledda klassrumssamtalet. Författare: Jenny Schmidt Termin och år: VT 2016 Kursansvarig institution: För LAU370: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Stig Grundvall Examinator: Ann-Charlott Timander Rapportnummer: VT16-2470- 01 Nyckelord: Delaktighet, delaktighetsskapande, lärarledda klassrumssamtal, lågstadiet, dialog, förmedling, flerstämmighet, styrt samtal, fritt samtal, kontrollfrågor, öppna frågor, demokratiskt förhållningssätt. Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att utforska hur lärare som arbetar med lågstadieelever ser på begreppet delaktighet utifrån sin reflekterade praktik och hur de skapar delaktighet i mötet med den samlade elevgruppen samt relatera dessa till skolans demokratiuppdrag. Lärarnas handlingsstrategier för att skapa delaktighet belyses utifrån motsatsbegreppen; Styrt samtal – fritt samtal, förmedling – dialog och flerstämmighet samt kontrollfrågor – öppna frågor. Vidare relateras lärarnas delaktighetsskapande till skolans demokratiuppdrag så som det beskrivs i styrdokumenten. Undersökningen har genomförts med metoden stimulated recall, där lärarna filmats i sina klassrum och därefter intervjuats utifrån det filmade materialet. Undersökningen bygger således på de filmade lektionstillfällena med lärarna och samtalsintervjuerna som genomfördes utifrån dessa. Resultatet visade att delaktighet utifrån lärarnas definition kan innebära att eleverna deltar både verbalt men också icke verbalt och att en styrning av klassrumssamtalen är viktig för att upprätthålla en ram för samtalet inom vilken alla elever får möjlighet att ta del i samtalet och göra sina röster hörda. Att som lärare vara flexibel inom denna styrande ram och tillåta spontana yttranden från elever och även låta samtalet flyttas ut i klassrummet
Att börja på förskolan- en litteraturstudie om barns inskolning
(2019) Hirmas Karner, Elisabeth; Jansson, Emeli; Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract Att skolas in i förskolans verksamhet är en process som alla barn som går på förskolan har varit med om. Mötet med förskolans värld kan ses som den första kontakten som barnet och dess familj har med skolans värld. Intresset för barns inskolningsprocess i förskolan väcktes av ett Facebookinlägg där en förälder frågade verksamma förskollärare om vilken forskning som låg till grund för metoden tre dagars föräldraaktiv inskolning, vilken flera förskolor idag använder sig av. Ingen av de förskollärare som svarade på inlägget redovisade någon vetenskaplig grund för de metoder som användes i deras verksamhet. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Vi vill i denna studie därför undersöka vad det finns för forskning om barns övergång från hemmet till förskolan. Syftet har varit att kartlägga den forskning som finns om barns inskolningsprocess. Mer specifikt ville vi undersöka vad en lyckad inskolning är enligt den forskning som finns och vilka aktörers perspektiv som forskarna valt att utgå ifrån. Vidare ville vi undersöka om några slutsatser kunde dras om faktorer för en lyckad inskolning av barn i förskolan, samt om det fanns några för- och nackdelar med de metoder som användes. En systematisk litteraturstudie användes som metod för att undersöka våra forskningsfrågor. Det utvalda materialet har syntetiserats och analyserats utifrån ett antal teman som sedan har diskuterats. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det finns en begränsad mängd forskning om barns inskolning i förskolan och mer forskning och kunskap behövs inom området. Trots att materialet var litet har barns inskolning studerats från olika synvinklar, vilket bidrog till att ett försök till generalisering gjordes. I de teman som dominerar den forskning som finns framträder faktorer som att goda relationer mellan barn, föräldrar och förskollärare är viktiga för en lyckad inskolning. Dessutom synliggjordes att förskolans kvalitet och förskoll
Att bygga ett slöjdspråk. Om språk, och språkutveckling i slöjden
(2018) Aaröe, Jesper; Johansson, Fredrik; Högskolan för Design och Konsthantverk
Under tvåtusentalet har flera internationella kunskapsundersökningar påvisat sjunkande resultat i svenska elevers läs- och skrivförmåga. Resultaten har föranlett att regeringen initierat kompetensutvecklingsarbetet Läslyftet, en satsning som syftar till att förse samtliga ämneslärare med redskap för att kunna arbeta språkutvecklande inom sitt ämne. I linje med Läslyftets syfte problematiseras aktuell språk- och ämnesforskning i ett försök att utreda hur elever tillägnar sig ett ämnesspråk. Vidare undersöks vad som utmärker ett slöjdspecifikt ämnesspråk och hur slöjdlärare bäst tar till vara på slöjdens språkutvecklande egenskaper. Forskningsöversikten, som bygger på studier av utvalda forskningsartiklar, pekar på att elevers läs- och skrivförmåga är avhängigt ett flertal faktorer. Förväntningar och stöd utgör centrala delar i elevers möjlighet till språkinlärning, samtidigt som dessa behöver vara av särskild karaktär för att fungera språkutvecklande. Forskningen pekar även på kontextens roll som en språkutvecklande faktor, men menar samtidigt att denna behöver hanteras varsamt för att främja elevernas språkutveckling. I vissa avseenden är slöjdforskningen inte samstämmig, viss forskning ger en bild av slöjdsalen som avskalad på ämnesspråk, medan resultat och tolkningar från andra undersökningar visar på slöjdsalen som rik på ämnesspråk. Vidare ger resultatet en enig bild kring en kontextrik slöjdsal, men påvisar samtidigt att lärarkollegiet till viss del missar att ta tillvara på kontextens förtjänster.
Att få vara den man är, inte den man förväntas vara. Pedagogers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan.
(2015) Svanberg, Sabina; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract I denna empiriska studie har vårt syfte varit att undersöka hur pedagoger ser på jämställdhet och jämställdhetsarbete i förskolan. Med hjälp av enkäter och en intervju har vi fått en inblick i pedagogernas strävan efter att inkludera jämställdhet som en del av vardagen. Resultatet visade att det finns områden där arbete med jämställdhet praktiseras mer än andra, och områden där pedagogerna anser att de behöver ytterligare kunskap för att kunna överföra det till barnen. Studien utgår från den sociokulturella teorin, där begrepp som samspel, kommunikation och språk är centrala begrepp. Andra begrepp som tas upp i studien är genus och normer som ofta kopplas till jämställdhet. Vi har studerat tidigare forskning om jämställdhet och ställt den mot vårt resultat för att hitta likheter och skillnader. Resultatet visade att de flesta pedagoger som var med i vår undersökning hade lika uppfattning om vad jämställdhet betyder, dock tror vi att en del av dem blandar ihop det med jämlikhet. Även målsättningen visade sig vara ganska likartad hos pedagogerna och många av dem tog upp språket samt att få barnen att reflektera som något de vill vidarearbeta med. Även om det var både barnskötare och förskollärare som deltog i vår undersökning har vi valt att benämna alla som pedagoger i vår text. Detta för att få en enhetlig benämning i texten och för att alla skulle få behålla sin anonymitet. På de ställen vi funnit skillnader hos barnskötare och förskollärare har vi förtydligat detta i texten.
Att förstå varandra - En studie om förskollärares erfarenheter kring TAKK i relation till barns samspel
(2015) Nilsson, Linda; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract TAKK är förkortning av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Det innebär att tecken används till att förstärka eller komplettera det verbala språket. Kommunikationssättet har vanligtvis använts för barn i behov av särskilt stöd men målgruppen har utvidgats på senare år eftersom pedagogernas intresse har utökats. Vi vill därmed undersöka om TAKK kan vara ett ytterligare uttryckssätt som förskollärarna i förskolans verksamhet kan erbjuda barnen, utan att det behöver ses som ett specialpedagogiskt redskap. Vad skulle hända om vi införde TAKK som ett komplement till att stötta barnen i deras sociala relationer? Syftet med examensarbetet blev därför att ta reda på vad förskollärare har för erfarenheter kring användandet av TAKK i relation till barns samspel. I examensarbetet utgick vi från en kvalitativ forskningsmetod som är inspirerad från fenomenologin. Detta på grund av vi ville ta reda på förskollärares erfarenheter kring TAKK samt förskollärarnas gemensamma innebörd, essensen kring kommunikationssättet. Essensen är erfarenheter som återupprepar sig i förskollärarnas erfarenheter. De teoretiska perspektiv vi har valt för att besvara forskningsfrågorna har varit fenomenologin och sociokulturella perspektivet med fokus på livsvärld och samspel. I resultatredovisningen kommer det fram att TAKK används som en ytterligare möjlighet för barnen att uttrycka sig på. Dessutom berättar förskollärarna att TAKK är positivt för de yngre barnens kommunikation, då det är en uttrycksform som inte kräver det verbala språket. Det framkommer även att vissa föräldrar har haft oro av att TAKK skulle hämma barns språkutveckling. Detta hanteras genom att förskollärarna ger föräldrarna kunskap kring TAKK. Dessutom kan vi även se att det uppstår olikheter i förskollärarnas erfarenheter samt erfarenheter som endast vissa förskollärare samtalar om. Detta på grund av att förskollärarna inte kom in på samma samtalsämnen under intervjun eftersom erfarenheterna varierade. Det framkommer till exempel att användningen av TAKK till stor del beror på förskollärarnas intresse. Slutligen diskuteras bland annat TAKK i relation till inkludering och allas lika värde.

Browse

Browsing Examensarbete grundnivå by Title