Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/22394

PIL-enheten erbjuder en arena för samverkan där fakulteterna ges möjligheter att tillsammans utveckla undervisningen vid Göteborgs universitet.
Läs mer om verksamheten på www.pil.gu.se

Browse

Now showing 1 - 20 of 34

Implementering av GUL.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-01-15) Lundin, Johan; Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten syftar till att belysa införandet av Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och utgöra underlag för diskussion och reflektion. Göteborgs universitet beslutade införa en universitetsgemensam lärplattform och upphandlade i december 2006 programmet PingPong. Studentavdelningen utsågs till systemägare och fick i uppdrag att ansvara för ett införande projekt med start januari 2007. Projektet blev försenat och kom igång våren 2008. Lärplattformen benämndes GUL - Göteborgs universitets lärplattform – och blev tillgänglig för alla lärare i november 2008 och för studenter i januari 2009. PIL-enheten och Studentavdelningen riktade i november år 2009 förfrågningar till fakulteterna om beredskapen för och behov av stöd i anslutning till implementering av lärplattformen. Resultat från uppföljningen indikerar brister vad gäller systematiskt planering av personalens kompetensutveckling inom IT-området, tillgång till stödjande organisation för studenters och personals användning av lärplattformen, framställning av material till lärplattformen samt rutiner för uppföljning och utvärdering av användning av lärplattformen. Resultat från denna uppföljning har diskuterats i PIL:s styrgrupp samt med IT-beställarrådet vid Göteborgs universitet. Vid dessa möten konstateras bl.a. att avsaknad av en gemensam hållning på fakultets- och institutionsnivå huruvida man skulle gå över till GUL eller inte, är ett av skälen till att införandet av en lärosätesgemensam lärplattform gått långsamt.
Utmaningar vid användning av alternativa undervisningsformer - en kartläggning av ramfaktorer
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-02-15) Leric, Zana; Pareto, Lars; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Göteborgs universitet använder en mångfald av s.k. alternativa undervisningsformer såsom distansundervisning, nätbaserat lärande, utbildning av yrkesverksamma, problembaserat lärande, projektundervisning, arbetsintegrerat lärande och andra former som i grunden skiljer sig från traditionell sals- och seminarieundervisning. Syftet med denna rapport är att beskriva uppfattade hinder för alternativ undervisning och därmed lägga en grund för dialoger som syftar till att stärka förmågan till alternativa undervisningsformer. Rapportens huvudsakliga frågeställning är: Vilka svårigheter möter lärare som använder alternativa undervisningsformer vid Göteborgs Universitet? Rapportens resultat baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där 43 uppsatser från högskolepedagogiska kurser har granskats. Ambitionen har varit att synliggöra ramfaktorer som förhindrar eller försvårar användandet av alternativa undervisningsformer. Kartläggningen av ramfaktorer är uppdelad i sju huvudsakliga områden med totalt 13 kategorier och 57 ramfaktorer. Resultatet visar att utbildningar som önskar bedriva eller redan använder någon form av alternativ undervisningsform aktivt behöver arbeta med att säkerställa resurser, studie-miljö, kompetens, lärarhantverk, examinationsformer samt utformningen av kursplaner.
Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-06-15) Pareto, Lars; Leric, Zana; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
På Göteborgs universitet används en mångfald av s.k. alternativa undervisningsformer såsom verksamhetsförlagd utbildning, utbildning av yrkesverksamma, problembaserat lärande, projektundervisning, arbetsintegrerat lärande, och andra former som i grunden skiljer sig från traditionell sals- seminarie- och labb-undervisning. Kännedom om dessa förekomster finns i dagsläget hos enskilda lärare, program, och i bästa fall fakultetsorgan, medan en lärosätesgemensam lägesbild över användningen av alternativa undervisningsformer saknats. Rapporten ger en sådan lägesbild baserad på information på universitetets webb, och intervjuer med utbildningsansvariga på universitetets fakulteter. Rapporten beskriver också en metod för att skapa och underhålla sådana lägesbilder, och ger förslag på hur undervisningsformsinventeringsarbete vid Göteborgs universitet skulle kunna organiseras. Rapportens huvudsakliga resultat är en förteckning över 36 alternativa undervisningsmetoder som används på lärosätet, och en översikt över vilka av dessa som används på 206 kandidat och masterprogram. Rapportens avsedda användningsområden är ökat erfarenhetsutbyte mellan lärare och utbildningsledare som redan använder alternativa undervisningsformer, inspiration till ökad användning av alternativa undervisningsformer, och underlag för strategiskt arbete kring vidareutveckling av alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
NUDEL - Nätburen undervisning, distanspedagogik och e-lärande
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-10-08) Lundin, Johan; Nordström, Linda; Svanberg, Pia; Svensson, Lars; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten beskriver resultaten av två totalpopulationsenkäter samt intervjustudier vid två högskolor. Fokus i undersökningarna har varit att kartlägga högskolelärares teknikanvändning, i synnerhet i interaktion med studenter. I allt väsentligt pekar undersökningen på att högskolelärare har en god IT-mognad, i hög utsträckning använder en rad olika IT-verktyg i sin undervisning, och upplever denna användning som relativt självklar. Man ser hur utbildningspraktiken förändras över tid, och kopplar delar av denna förändring till IT-användningen. I vissa fall upplevs bruket av IT som drivande, och i andra upplever man hur resultaten av en förändrad utbildningsverksamhet blir synliga i bruket av IT. Vi har identifierat ett antal utmaningar som beskrivs i rapporten. Dessa har konsekvenser för organisation, lärare och studenters lärande, vilket också diskuteras. De huvudsakliga utmaningar vi har identifierat, och som beskrivs i rapportens sammanfattning är: • Att förhålla sig till förändringar av lärarens yrkesroll. Vi ser i materialet en bild av teknikanvändningen som stödjande av aktiviteter som är administrativa, koordinerande, med fokus på utveckling och design, parallellt med undervisning och ämnesexpertis. • Att hantera skillnader mellan den förväntade användningen och nyttan av tillgängligt IT-stöd och den reella och praktiskt nödvändiga användningen. • Bruket av IT-stöd för att hantera parallella uppdrag, och IT-stödets lämplighet för att möta behov kopplat till detta. • Att problematisera och förstå de konsekvenser som bruket av specifika IT-stöd får för den dagliga verksamheten. Detta gäller ledning, inköpare, stödfunktioner såväl som lärare. • Att hantera integrationen av distansbaserade system som tillåter asynkrona och distribuerade utbildningsaktiviteter och de lokala, sekventiella och synkrona (som till exempel föreläsningen). • Integration av IT-stödet relativt andra inramande organisatoriska, juridiska, tek-niska och praxisbaserade påverkansfaktorer. • Att hantera relationen mellan bruket av egna och externa IT-stöd i utbildningen. Avslutningsvis så ser vi att resultatet kan informera utbildning, stödjande aktiviteter och inköp och implementation av IT-stöd. Resultatet pekar också på behov av att, på ett liknande sätt som i denna studie, utforska studenters användning av IT i sin interaktion med högskola, utbildning och lärare.
Söka & värdera. Nätbaserad introduktion till informations-sökning och informationshantering.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-12-07) Bjarsch, Carin; Hessman, Eva; Pettersson, Karin; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Syftet med rapporten är att berätta om projektgruppens arbete med att utveckla webbkursen Söka & värdera: Grundkurs i informationssökning och informationshantering. Målgrupp för webbkursen är alla nyantagna studenter vid Göteborgs universitet. Nya studenter kommer till GU med varierande kunskaper i informationssökning och informationshantering. Idag når bibliotekets undervisning långt ifrån alla studenter. En kurs på webben ger ökad flexibilitet och tillgänglighet och därmed möjlighet att nå fler studenter. Söka & värdera syftar till att lägga en gemensam kunskapsgrund för nyantagna studenter vad gäller informationssökning och informationshantering. Kursen fungerar också som utgångspunkt för universitetsbibliotekets fortsatta, ämnesanpassade fördjupningskurser. Därmed får studenterna möjlighet att rusta sig bättre för sina högskolestudier. Ett effektmål blir alltså att kursen bidrar till att höja kvaliteten i grundutbildningen och underlättar genomströmningen. Kursinnehållet täcker de generiska kompetenser som omfattas av Högskolelagen och som brukar sammanfattas som informationskompetens: förmågan att söka, kritiskt värdera och (etiskt) hantera information. Webbkursen är också en del av universitetsbibliotekets arbete med GU:s handlingsplan mot fusk/plagiering. Webbkursen lanserades i september 2011 och har sedan dess presenterats i flera sammanhang och fått ett positivt mottagande. Dessutom har fyra studentgrupper fått testa och utvärdera kursen. Kursen Söka & värdera gör det möjligt för institutioner/fakulteter att försäkra sig om att alla studenter erbjuds möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskaper om informationssökning, informationshantering och akademisk hederlighet. För att nå alla nya studenter vid Göteborgs universitet behövs ett GU-gemensamt beslut att göra kursen obligatorisk.
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Affärssystemsbaserade företagsspel - som integrerande moment av kurser på ekonom- och logistikprogrammen
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-01-20) Klingberg, Jonas; Magnusson, Johan; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Syftet med det projektet är att vidareutveckla involvering av it-baserade inslag i utbildningen genom användningen av ett affärssystemsbaserat företagsspel (ERPsim). Genom detta ämnar projektet stärka verksamhetsnärheten och den pedagogiska mångfalden inom ekonom- och logistikprogrammen. Användandet av ERPsim på flera delkurser ämnar skapa en tydligare röd tråd mellan olika delkurser på respektive program. Målgrupp för projektet är studenter och lärare på Handelshögskolan samt programledningarna för respektive program, med möjlighet till vidare spridning inom och utom Göteborgs universitet. Projektet har innefattat lärarutbildning i verktyget, identifiering av möjliga kursinslag samt rapportering/förankring hos programledning och lärare. Avseende lärarutbildning har fyra (4) lärare certifierats vid Göteborgs universitet, samt 12 vid andra europeiska universitet. Avseende möjliga kursinslag har majoriteten av kurser inom de två programmen identifierats som möjliga att relatera till ERPsim. Avseende förankring har programledning och lärare ställt sig positiva till fortsatt involvering och expansion av inslag med ERPsim i programmen. Särskilt anmärkningsvärt är den identifierade möjligheten att genom ERPsim integrera inte bara programmens respektive inriktningar, utan även integration mellan programmen.
Kursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2012-03-02) Johansson, Peter; Norman, Marie; Fogelberg, Karin; Petersson, Bengt; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Många olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen.
1/3-modellen - interaktivt lärande i musikteori
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-05-10) Asplind, Björn; Löfdahl, Marcus; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande
Hösten 2011 genomfördes ett pilotprojekt med distansutbildning (Blended Learning) inom det konstnärliga området. Detta tog sig konkret form i en fristående kurs i musikteori på 7,5 högskolepoäng med 12 studentplatser. Målsättningen med projektet var att: • lärare och utbildningsledning bygger upp kunskap och erfarenhet för vidareutveckling av interaktivt lärande såväl för HSMs egna behov som för andra delar av vårt universitet • öka möjligheten till varierade och varierande undervisningsformer inom det konstnärliga området • bredda rekryteringen till utbildningarna genom förberedande kurser på distans • utveckla vårt kvalitetsarbete genom att bygga upp erfarenhet av att lägga upp studenternas utvärderingar på en digital plattform. Ytterligare effektmål var att: • vi bara skulle använda lärplattformen GUL • examinationen skulle kunna ske online • utbildningsmaterial skulle kunna produceras med enkel teknisk utrustning • kursen i framtiden skulle kunna genomförbar utan extra medel Det har visat att sig det finns potentiella sökanden till HSM:s program som har för lite kunskaper och färdigheter i musikteori för att bli godkända på antagningsproven. Vår intention var att anpassa en teorikurs för denna målgrupp och på så sätt bredda rekryteringen till våra utbildningsprogram. Vår modell bestod av tre delar – några campusträffar, nätbaserad utbildning, samt självstudier. Vi beslutade oss för att inte använda sociala medier utan endast läroplattformen GUL där allt material skulle finnas tillgängligt. En av utgångspunkterna var att undersöka lämpliga nätresurser för kursen. Därefter fick vi själva inom institutionen producera en del utbildningsmaterial såsom skärminspelningar, ljudklipp, text/bild. Under denna fas testade vi olika utrustningar för att hitta enkla teknisk lösningar. Målen skulle vara konkreta och tydliga så att kursplanen kunde utgöra ett underlag för utformningen av onlineinnehållet. Kursmomenten fördelades till 14 mappar under innehåll i GUL, där varje mapp fick motsvara en lektion innehållande en genomgång, förslag på övningar samt examinerande moment. Uppföljning av studierna genomfördes till största delen online genom enkäter. För att se hur studenterna upplevde kursstarten och kursmaterialet genomfördes efter halva kursen en utvärdering i enkätform på GUL. Den avslutande utvärderingen hade fokus på den andra halvan av kursen. Det allmänna omdömet av kursmaterialet visade sig vara lika bra som i första halvan kursen, däremot var det fler specifika kommentarer kring utbildningsmaterialet som gav upphov till fortsatt utveckling av detta. De tre campuslagda kursträffarna hade en viktig roll att binda samman kursen och gruppen. Avsikten med kursstarten var att den skulle bidra till en socialisering mellan deltagarna, för att det skulle bli mer naturligt för dem att ta kontakt med varandra online. Vi upplevde ändå att det var svårt att få studenterna att kommunicera med varandra. Vidare insåg vi även att det är viktigt att vara mycket tydlig redan i början av kursen vilka förväntningar som ställs på deltagarna. Den modell som projektet har lett fram till används nu under vårterminen 2012 för att utforska hur den kan nyttjas inom ett annat ämnesområde.
Kursguiden som instruktion och styrdokument
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-06-19) Aldrin, Viktor; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna rapport är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012. Kursguidepraktikerna har emellertid lyfts ur den planerade översiktliga projektrap-porten och återfinns istället i denna rapport. Detta har gjorts för att särskilt belysa det intressanta material som kursguider utgör och för att de resultat som framkommit ska bli mer tillgängliga för vidare studier.
Att samarbeta pedagogiskt över språkgränserna
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2013-01-28) Avril, Chloé; Ehrling, Sara; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Inom ramen för detta projekt har två tvärspråkliga kurser med inriktning mot litteratur och genus skapats, SPL131 och SPL132. Vi ville genom projektet samla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetens kring genusfrågor som redan fanns inom olika språkämnen. Detta skulle gynna både studenter och lärare. Studenterna skulle erbjudas ett ökat kursutbud och lärarna skulle få möjlighet att lära av varandra och dela pedagogiska och teoretiska erfarenheter i ett nybildat, tvärspråkligt lärarlag. Projektidén föddes 2009 när flera språkinstitutioner slogs samman till en, Institutionen för Språk och Litteraturer (SPL). Sammanslagningen gjorde det lättare att samarbeta över ämnesgränserna. Likväl kvarstod utmaningen att balansera de vidgade perspektiv som samarbetet mellan olika språk kan innebära mot en fortsatt god specialisering för studenterna inom de olika språken. Vi har inom de kurser som skapats försökt ta oss an denna utmaning på ett nytänkande sätt. Samverkan har utgått från ett gemensamt tema, ”genus”, och lärarlaget har arbetat aktivt med såväl co-teaching som peer-coaching. Studenternas perspektiv och bildning har vidgats. Kurserna har på ett unikt sätt kombinerat språkspecifik färdighetsträning med språkområdesövergripande undervisning och samtal kring samspelet mellan litteratur, språk och kulturell kontext genom tiderna.
Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande
(PIL-enheten, 2013-04-26) Abelin, Åsa; Behrns, Ingrid; von Feilitzen, Mattias; Laakso, Katja; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Ny teknik har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningsformer. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor och utmaningar. Projektet Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande - juridiska, etiska och tekniska avvägningar tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet utgår från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning där digitala media används, i synnerhet inom vårdutbildningar. Projektets syfte var att ge vägledning för god etik och bibehållen integritet vid användande av inspelat material i undervisningen. Frågeställningarna är: (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av personbaserade inspelningar i undervisningen? och (2) Hur kan vi utveckla användningen av audio- och videoinspelningar i interaktivt lärande? Vi har undersökt frågeställningarna från olika personperspektiv: personen som spelas in, studenten och läraren. Projektets första steg var att göra en inventering av hur inspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användningen av inspelningar. Vidare har två personer som spelats in intervjuats om sina egna upplevelser av inspelningssituationen och sina tankar om den fortsatta användningen av inspelningen. Inom projektet har vi kommit fram till att de juridiska förutsättningarna i första hand måste beaktas. Samtidigt blir de etiska frågorna i högsta grad brännande när det handlar om personer som kan ha svårt att föra sin egen talan på grund av kommunikationssvårigheter. Under projektets gång konstaterades att det krävs ökad medvetenhet hos såväl lärare som studenter om att juridiska aspekter går före och sätter begränsningar för de tekniska möjligheterna. Projektgruppen fick därför anledning att reflektera över den egna lärandeprocessen där fokus i projektet skiftat från tekniska till juridiska och etiska frågeställningar under projekttidens gång. Projektgruppens arbete har bestått i att identifiera de delar av det rådande regelverket (till exempel förordningar, föreskrifter, det som den enskilda myndigheten har bestämt ska gälla, rektors beslut, kursplaner) som är relevanta för de aktuella frågeställningarna. Vi har kompletterat arbetet med blanketter för skriftligt medgivande och råd för avväganden som måste göras vid den tekniska tillämpningen. Vi har i anslutning till projektet utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid Göteborgs universitet.
Nätbaserad kurs med flexibel fördjupning
(PIL-enheten, 2013-04-30) Maack, Karl; Lilja, Patrik; von Feilitzen, Mattias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Projektet nätbaserad kurs med flexibel fördjupning är ett pedagogiskt utredningsprojekt som bedrivits från 2011 till och med 2012. Projektet är genomfört i ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och IT fakulteten med ekonomiskt stöd av enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL). Projektet prövar idén med och konsekvenser av att mellan olika avdelningar/ institutioner samköra ett kurskoncept med två delar, dels en allmän teoretisk grund, dels en tillämpningsfördjupning. De båda delarna skiljer sig åt på flera sätt bl.a. inplacering inom organisationen, pedagogisk utformning, praktiska inslag, relationen till externa aktörer, utformning av studentgrupper, fördjupningsnivå och administration. Projektet visar att det är möjligt att ta fram en sådan kurs inom ramen för ett strukturerat utbyte mellan avdelningar. Erfarenheterna visar att utmaningar ligger inom det juridiska området vid uppbyggnad och upprätthållande av projektpooler med externa fallbaserade projekt, samt i komplexitet relaterat till olika intressenters inbördes relationer till moment och komponenter i kurskonceptet.
Inventering av pedagogiska karriärvägar på Sveriges högskolor och universitet
(PIL-enheten, 2013-09-26) Ryegård, Åsa; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Det framkommer i den inventering som gjorts under våren 2013 och vars resultat beskrivs i den här rapporten. Lärosätena vid Sveriges högskolor och universitet har beskrivit hur de använder särskilda högskolepedagogiska karriärvägar, bedömningskriterier, ekonomiska och arbetsuppgiftsrelaterade incitament, pedagogiskt sakkunniga, pedagogiska portföljer, högskolepedagogiska priser och högskolepedagogiska konferenser. Inom akademin är en slags normalisering på väg att växa fram av hur skickliga och pedagogiskt medvetna lärare premieras vid lärosätena. Vad gäller pedagogiska karriärvägar visar undersökningen att en tredjedel av Sveriges högskolor och universitet har infört någon form av pedagogiskt meriteringssystem. Dessutom verkar flera lärosäten vara på gång att göra det. De flesta högskolor och universitet har infört ett övergripande system vid lärosätet. Några få lärosäten har valt andra lösningar. De pedagogiska karriärvägar som framträder i studien innefattar tre etablerade kompetenssteg. Vår tolkning ger vid handen att skicklighetsnivåerna i hög grad harmonierar mellan lärosätena. Vanliga benämningar, som används för att synliggöra lärare med särskild pedagogisk skicklighet, är ”meriterad lärare” och ”excellent lärare”. Trots att många lärosäten valt att utveckla egna bedömningskriterier utgår lärosätena nästan uteslutande från samma källor och ansluter sig även till den internationella och flerdisciplinära rörelsen ”Scholarship of Teaching and Learning”. Alla lärosäten som infört en pedagogisk karriärväg har kopplat den till någon form av ekonomiska och/eller arbetsuppgiftsrelaterade incitament. Förutom lönepåslag visar inventeringen att det ofta tillkommit nya arbetsuppgifter eller uppdrag för den excellente läraren, t.ex. som adjungerad i en lärarförslagsnämnd och expert i högskolepedagogiska frågor. Alla lärosäten som praktiserar bedömningar av särskilt pedagogiskt skickliga lärare anlitar pedagogiskt sakkunniga för bedömningen av de sökande lärarnas pedagogiska skicklighet. En tredjedel av lärosätena är självförsörjande genom att lärare som befordrats inom karriärstegen själva blivit bedömare. Pedagogiska portföljer krävs för att både kunna dokumentera och bedöma pedagogisk skicklighet och användningen är allmänt spridd över landets lärosäten. Ungefär 60 % av Sveriges alla universitet och högskolor har egna pedagogiska portföljinstruktioner. Närmare 70 % av alla lärosäten som besvarat enkäten delar dessutom ut någon form av pedagogiska priser till sin lärarkår. I undersökningen framkommer dock att lärosätena inte längre är så intresserade av att införa nya eller framtida pedagogiska priser. Däremot är intresset för pedagogiska karriärvägar desto större. Närmare hälften av alla lärosäten arrangerar återkommande pedagogiska konferenser. Det är vanligt att den här typen av högskolepedagogiskt inriktade konferenser återkommer med en periodicitet av varje eller vartannat år vid respektive lärosäte.
Formativ kursutvärdering. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2013-12-16) Carlsson, Ninni; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Denna projektrapport är genomförd vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att undersöka om och hur en verkstad i formativ kursutvärdering kan ingå i PIL:s aktiviteter för universitetslärares kompetensutveckling. Det övergripande målet med det var att inspirera till, och stödja institutionernas arbete med sådana utvärderingar, och därigenom bidra till pedagogisk kvalitetsutveckling vid Göteborgs universitet. Det konkreta och direkta målet var att inspirera och stödja kollegor med pedagogiska uppdrag vid olika institutioner att börja utveckla medvetenhet om, och färdigheter i, att skräddarsy och tillämpa övningar i formativ kursutvärdering. Rapporten anlägger ett maktkritiskt förhållningssätt till dominerande perspektiv på, och tillämpning av, kursutvärderingar. Den tar sin utgångspunkt i litteratur som diskuterar de förändringar som skett internationellt inom högre utbildning sedan mitten och slutet av 1900-talet, och söker förstå och problematisera både kursutvärderingars roll, och erfarenheter från projektarbetet, i en sådan strukturell och historiskt situerad kontext. Den dominerande tillämpningen av kursutvärderingar tolkas i rapporten som präglad av ett lärarcentrerat förhållningssätt. Projektet och rapporten utgår istället från ett både lärandemålsorienterat och studentcentrerat förhållningssätt, förankrade i sociokulturell lärandeteori, men problematiserar också lärandemålsstyrd undervisning med hjälp av bildningsbegreppet. Projektet är utvecklat ur tidigare pedagogiska utvecklingsarbeten vid Göteborgs universitet, varav begreppet ”formativ kursutvärdering” är genererat ur en litteratur-studie. I projektet betyder det att lärare och studenter arbetar systematiskt med kursutvärdering och kursutveckling genom att använda undervisning som sammanhang där de tillsammans undersöker var studenterna befinner sig i lärandeprocessen; där de för dialoger om hur aktiviteter och material kan stödja deras lärande och sedan finjusterar kursarbetet därefter. Begreppsförståelsen följer Scrivens, och Bloom, Hastings och Madaus ursprungliga definitioner från 1960- och 70-talen, av formativ utvärdering i kurser, men kompliceras av att denna betydelse numera vanligtvis används inom pedagogik och högskolepedagogik under beteckningen formativ bedömning. Ett skäl till att behålla begreppet ”formativ kursutvärdering” för denna företeelse är försöka bidra till en problematisering och vitalisering av kursutvärdering som begrepp och praktik. En pilotverkstad i formativ kursutvärdering genomfördes hösten 2012 inom ramen för HPE102, Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I verkstan prövade, planerade och diskuterade tio universitetslärare från fyra olika fakulteter ett urval övningar från handboken Classroom Assessment Techniques. A Handbook for College Teachers (Angelo & Cross 1993), som är avsedda att skräddarsys efter disciplin, kurs och lärandemål. I tre uppföljande verkstäder i två olika sammanhang under 2013 prövade ytterligare 26 anställda vid åtta olika fakulteter samt en student, revideringar av det första upplägget. Erfarenheterna dokumenterades. Verkstan ser ut att ha potential att bidra till universitetslärares kvalificering, det vill säga att lära sig yrkesmässiga färdigheter genom aktiv träning i att designa och planera övningar, och genom att själv delta i dem. Arbetet under verkstäderna tyder på att dessa färdigheter är integrerade i subjektifiering. Det innebär att de ägnade sig åt didaktiskt medveten analys och självständig problematisering av, och kommunikation om, en mängd olika överväganden som kursansvariga och lärare behöver ta ställning till när de planerar didaktiska situationer, och vad de avser att åstadkomma med dem. Det kollektiva, sociala sammanhanget och samspelet ser ut att ha haft en särskild betydelse i verkstäderna, främst som en förutsättning för att lära sig färdigheter i att designa och planera formativa kursutvärderingsövningar. Ny förståelse uppstod genom ett gemensamt utforskande av en praktik: att tänka, göra och tala tillsammans. Materialet tyder även på att verkstan lyckades inspirera till att introducera formativ kursutvärdering vid institutionerna. Avsikten att försöka åstadkomma ett studentcentrerat förhållningssätt i verkstan ser därför ut att ha fungerat. Verkstans upplägg och övningar bidrog till ett kreativt samarbete med engagerade och livliga diskussioner i samtliga de fyra grupper som deltog. En möjlig förutsättning för detta är att deltagarna redan känner varandra när verkstan infaller, men också i en grupp där de inte gjorde det blev diskussionen livlig. En annan avgörande förutsättning för arbetet i verkstan är en gemensam förförståelse och utgångspunkt vad gäller centrala perspektiv och begrepp inom det område som verkstan rör sig. En sådan saknades i den grupp där deltagarna inte kände varandra. En paradox som varit synlig och medfört problem rakt igenom hela projektarbetet, innebär att slimmade tjänsteplaneringar för anställda krockar med Göteborgs universitets visioner och ambitioner att pedagogiskt kompetensutveckla sin personal och verksamhet. Den tolkas inom den globala kontext som utgörs av universitetens omvandling, med de mindre resurser som finns att tillgå i ”massuniversitetet”, och tyder på att det krävs organisatoriska förändringar så att inte enskilda lärare hålls ansvariga. Rapporten presenterar avslutningsvis rekommendationer för fortsatta verkstäder, som fristående aktiviteter och inom ramen för högskolepedagogiska kurser.
Att skriva är att delta i en dialog. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-06-12) Wahlandt, Anette; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Skrivande är en central aktivitet inom högskolan, men att utveckla sitt skriftspråk upplevs ofta som svårt, mödosamt och ensamt (Ask, 2007). Syftet med det utvecklingsprojekt som redogörs för i denna rapport har varit att utveckla arbetssätt och seminarieformer som kan bidra till att utveckla studenternas arbete med text och skrivande inom ramen för kurser. I rapporten redogörs för två delprojekt. Delprojekt 1 har fokus på skrivande och respons, delprojekt 2 har fokus på litteraturseminarier och dialog utifrån reflektionstexter och kurslitteratur. Teoretiska utgångspunkter har varit texter med fokus på lärande och skrivprocesser, med ett sociokulturellt perspektiv som bas och med intresse för dialog. Resultatet visar att skrivseminarier bidrar till att studenterna reflekterar över akademiskt skrivande och sin egen skrivprocess men också stöttar varandra i arbetet med att koppla texterna till litteraturen och kursens ämnesinnehåll. En responsmodell bidrar till att studenterna diskuterar texters innehåll och budskap, snarare än formalia och språk. Resultatet visar också hur seminariestrukturen har betydelse för hur studenter kan bidra med sina erfarenheter och utveckla kunskap utifrån kurslitteraturen.
GUL-användning och behov av digitala verktyg
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-10-15) Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärplattformen GUL breddinfördes inom Göteborgs universitet i januari 2009. Ansvar för förvaltning och utveckling av lärplattformen har fram till årsskiftet 2013/2014 legat inom Utbildningsenheten men ligger idag vid PIL-enheten. Rapportens syfte är att presentera hur GUL, och dess specifika funktioner, används inom Göteborgs universitet samt hur behov av fortsatt utveckling ser ut. En ambition har varit att även fånga upp generella synpunkter och idéer om nätburen undervisning och vilka behov som finns. Undersökningen tar också upp frågor om inställning till IT för lärande bland universitetets personal och studenter. I rapporten presenteras lärares, studenters och GUL-administratörers syn på lärplatt-formens nuvarande funktionalitet och användning. Den innehåller också en omvärlds-bevakning med nedslag i de diskussioner som pågår såväl nationellt som internationellt inom området lärplattformar, IT och lärande. I ett avslutande kapitel diskuteras förslag för fortsatt arbete med att utveckla lärplatt-formen GUL som ett stöd för IT och lärande för såväl studenter som undervisande personal. Rapporten kan användas som ett underlag inför fortsatta diskussioner och strategiska beslut i universitetsgemensamma frågor som berör IT och lärande.
Feministiska ambitioner i det teknovetenskapliga klassrummet
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Ottemo, Andreas; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
I denna artikel diskuteras svårigheter förenade med att omsätta feministiska ambitioner och genusvetenskapliga lärdomar i högre teknisk utbildning. Med utgångspunkt i en läsning av ett urval texter som diskuterar utbildning i natur- och teknikvetenskap utifrån ett genusperspektiv samt via några empiriska nedslag hämtade från en egen undersökning görs två poänger. Den första är att det inom forskningen om genus, teknik och utbildning finns ett teoretiskt problem i hur man inkorporerar kön i sina analyser. Det argumenteras för att detta kan förstås som en konsekvens av att mycket av den kunskap som högre teknisk utbildning kretsar kring vänder sig bort från det i vid mening ”mänskliga” och i sin reduktionism och sitt privilegierande av det kontextlösa istället framträder som ”subjektslös”. Två huvudsakliga sätt att i forskningen hantera denna ”subjektslöshet” beskrivs, och båda kritiseras för att de, på olika sätt, tenderar essentialisera förståelsen av kön. Artikelns andra poäng är att detta får problematiska pedagogiska konsekvenser för den som söker arbeta med feministiska ambitioner inom ingenjörsutbildning. Dessa diskuteras och avslutningsvis argumenteras också för hur man som högskolepedagog med feministiska ambitioner kan närma sig dessa frågor på ett delvis annat sätt.
En reflektion kring constructive alignment
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Salmijärvi, Susanna; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Hur ska vi universitetslärare förmedla de krav som vi ställer på våra studenter utifrån de program- och kursmål som formulerats? I denna text görs en teoretisk prövning av ett populärt svar på frågan. Åtminstone enligt en tolkning av John Biggs idé om konstruktiv länkning (constructive alignment) bör de krav vi ställer på våra studenter explicitgöras för dem. Studenter ska alltså medvetandegöras om de krav som ställs på dem, genom att vi talar om för dem vilka kraven är, så att de kan sträva efter att uppnå dessa. Biggs hävdar att ett explicitgörande av kursmål leder till två positiva konsekvenser för studenterna: de blir motiverade och lär sig saker på djupet. I denna text görs först en distinktion mellan en explicit och en implicit tolkning av Biggs modell av konstruktiv länkning. Medan en implicit tolkning av Biggs modell är någorlunda okontroversiell och praktiskt användbar, argumenteras det att en explicit tolkning av modellen inte nödvändigtvis leder till de konsekvenser Biggs hävdar att den leder till. Det finns åtminstone andra saker som kan få studenter motiverade och som gör att de lär sig saker på djupet än ett explicitgörande av lärandemål. Mer generellt hävdar Biggs att utbildning kan bli mer effektiv om den planeras utifrån hans modell om konstruktiv länkning. I denna text ifrågasätts huruvida det alls är önskvärt att använda sig av Biggs modell, även om den visar sig vara mycket effektiv för genomströmning och så vidare. Som motvikt till effektiviseringsidén ställs idéer om bildning och ett livslångt lärande.
Kärleken till komplexiteten. En pedagogisk reflektion över svindelns nödvändighet i konstvetenskaplig undervisning.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) von Rosen, Astrid; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
I undervisningen i ämnet konst- och bildvetenskap ställs läraren inför utmaningen att hantera studenternas ibland frustrerade och vilsna möte med komplexa studieobjekt. I denna artikel ställer jag följande huvudfråga: På vilka grunder kan man som lärare förstå och hantera studenternas frustration och vilsenhet inför komplexiteten? Syftet med undersökningen är att problematisera och teoretiskt benämna det jag kallar för kärleken till komplexiteten. Mitt arbete fokuserar särskilt på den dimension som berör lärarens och/eller forskarens medvetenhet i den pedagogiska gärningen. Jag vill bidra med ett teoretiskt förankrat underlag för fortsatta konstruktiva diskussioner kring de utmaningar det innebär att undervisa inom ett humanistiskt fält där outtömlig komplexitet hör till grundförutsättningarna. Min undersökning har resulterat i idén om en svindelns pedagogik där kärleken till komplexiteten ges utrymme inom undervisningens ramar.

Browse

Browsing Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) by Issue Date