Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/22394

PIL-enheten erbjuder en arena för samverkan där fakulteterna ges möjligheter att tillsammans utveckla undervisningen vid Göteborgs universitet.
Läs mer om verksamheten på www.pil.gu.se

Browse

Now showing 1 - 20 of 34

1/3-modellen - interaktivt lärande i musikteori
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-05-10) Asplind, Björn; Löfdahl, Marcus; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande
Hösten 2011 genomfördes ett pilotprojekt med distansutbildning (Blended Learning) inom det konstnärliga området. Detta tog sig konkret form i en fristående kurs i musikteori på 7,5 högskolepoäng med 12 studentplatser. Målsättningen med projektet var att: • lärare och utbildningsledning bygger upp kunskap och erfarenhet för vidareutveckling av interaktivt lärande såväl för HSMs egna behov som för andra delar av vårt universitet • öka möjligheten till varierade och varierande undervisningsformer inom det konstnärliga området • bredda rekryteringen till utbildningarna genom förberedande kurser på distans • utveckla vårt kvalitetsarbete genom att bygga upp erfarenhet av att lägga upp studenternas utvärderingar på en digital plattform. Ytterligare effektmål var att: • vi bara skulle använda lärplattformen GUL • examinationen skulle kunna ske online • utbildningsmaterial skulle kunna produceras med enkel teknisk utrustning • kursen i framtiden skulle kunna genomförbar utan extra medel Det har visat att sig det finns potentiella sökanden till HSM:s program som har för lite kunskaper och färdigheter i musikteori för att bli godkända på antagningsproven. Vår intention var att anpassa en teorikurs för denna målgrupp och på så sätt bredda rekryteringen till våra utbildningsprogram. Vår modell bestod av tre delar – några campusträffar, nätbaserad utbildning, samt självstudier. Vi beslutade oss för att inte använda sociala medier utan endast läroplattformen GUL där allt material skulle finnas tillgängligt. En av utgångspunkterna var att undersöka lämpliga nätresurser för kursen. Därefter fick vi själva inom institutionen producera en del utbildningsmaterial såsom skärminspelningar, ljudklipp, text/bild. Under denna fas testade vi olika utrustningar för att hitta enkla teknisk lösningar. Målen skulle vara konkreta och tydliga så att kursplanen kunde utgöra ett underlag för utformningen av onlineinnehållet. Kursmomenten fördelades till 14 mappar under innehåll i GUL, där varje mapp fick motsvara en lektion innehållande en genomgång, förslag på övningar samt examinerande moment. Uppföljning av studierna genomfördes till största delen online genom enkäter. För att se hur studenterna upplevde kursstarten och kursmaterialet genomfördes efter halva kursen en utvärdering i enkätform på GUL. Den avslutande utvärderingen hade fokus på den andra halvan av kursen. Det allmänna omdömet av kursmaterialet visade sig vara lika bra som i första halvan kursen, däremot var det fler specifika kommentarer kring utbildningsmaterialet som gav upphov till fortsatt utveckling av detta. De tre campuslagda kursträffarna hade en viktig roll att binda samman kursen och gruppen. Avsikten med kursstarten var att den skulle bidra till en socialisering mellan deltagarna, för att det skulle bli mer naturligt för dem att ta kontakt med varandra online. Vi upplevde ändå att det var svårt att få studenterna att kommunicera med varandra. Vidare insåg vi även att det är viktigt att vara mycket tydlig redan i början av kursen vilka förväntningar som ställs på deltagarna. Den modell som projektet har lett fram till används nu under vårterminen 2012 för att utforska hur den kan nyttjas inom ett annat ämnesområde.
Affärssystemsbaserade företagsspel - som integrerande moment av kurser på ekonom- och logistikprogrammen
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2012-01-20) Klingberg, Jonas; Magnusson, Johan; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Syftet med det projektet är att vidareutveckla involvering av it-baserade inslag i utbildningen genom användningen av ett affärssystemsbaserat företagsspel (ERPsim). Genom detta ämnar projektet stärka verksamhetsnärheten och den pedagogiska mångfalden inom ekonom- och logistikprogrammen. Användandet av ERPsim på flera delkurser ämnar skapa en tydligare röd tråd mellan olika delkurser på respektive program. Målgrupp för projektet är studenter och lärare på Handelshögskolan samt programledningarna för respektive program, med möjlighet till vidare spridning inom och utom Göteborgs universitet. Projektet har innefattat lärarutbildning i verktyget, identifiering av möjliga kursinslag samt rapportering/förankring hos programledning och lärare. Avseende lärarutbildning har fyra (4) lärare certifierats vid Göteborgs universitet, samt 12 vid andra europeiska universitet. Avseende möjliga kursinslag har majoriteten av kurser inom de två programmen identifierats som möjliga att relatera till ERPsim. Avseende förankring har programledning och lärare ställt sig positiva till fortsatt involvering och expansion av inslag med ERPsim i programmen. Särskilt anmärkningsvärt är den identifierade möjligheten att genom ERPsim integrera inte bara programmens respektive inriktningar, utan även integration mellan programmen.
Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-06-15) Pareto, Lars; Leric, Zana; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
På Göteborgs universitet används en mångfald av s.k. alternativa undervisningsformer såsom verksamhetsförlagd utbildning, utbildning av yrkesverksamma, problembaserat lärande, projektundervisning, arbetsintegrerat lärande, och andra former som i grunden skiljer sig från traditionell sals- seminarie- och labb-undervisning. Kännedom om dessa förekomster finns i dagsläget hos enskilda lärare, program, och i bästa fall fakultetsorgan, medan en lärosätesgemensam lägesbild över användningen av alternativa undervisningsformer saknats. Rapporten ger en sådan lägesbild baserad på information på universitetets webb, och intervjuer med utbildningsansvariga på universitetets fakulteter. Rapporten beskriver också en metod för att skapa och underhålla sådana lägesbilder, och ger förslag på hur undervisningsformsinventeringsarbete vid Göteborgs universitet skulle kunna organiseras. Rapportens huvudsakliga resultat är en förteckning över 36 alternativa undervisningsmetoder som används på lärosätet, och en översikt över vilka av dessa som används på 206 kandidat och masterprogram. Rapportens avsedda användningsområden är ökat erfarenhetsutbyte mellan lärare och utbildningsledare som redan använder alternativa undervisningsformer, inspiration till ökad användning av alternativa undervisningsformer, och underlag för strategiskt arbete kring vidareutveckling av alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet.
‘Am I being heard?’ The ‘voice of’ students with disability in higher education: A literature review
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-06-09) Lane, Linda; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Research in higher education suggests the need for higher education to show greater understanding and awareness of the lived experiences of disabled students. These sources argue that knowledge and understanding of barriers that this group of students face maybe conducive to facilitate inclusive and effective teaching strategies. Although the needs and rights of disabled students as learners in higher education are officially recognized, there remains a gap between changes guaranteed by legislation and actual support and accommodation available in higher education institutions. Researchers have attempted to bridge this gap by listening to the ‘voice of’ disabled students and actively engaging them in higher education research on issues concerning them. The aim of this review article is to contribute new knowledge by mapping students with disability experiences of barriers to higher education as they emerge in research conducted by scholars who specifically elicit their voice. The review documents the experiences of students in 41 studies between 1996 and 2013. Findings suggests that listening to the voices of disabled students may be an appropriate method to engage students and encourage inclusive participation in actions to dismantle barriers and resolve challenges to the benefit of both students with disability and higher education institutions.
Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande
(PIL-enheten, 2013-04-26) Abelin, Åsa; Behrns, Ingrid; von Feilitzen, Mattias; Laakso, Katja; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Ny teknik har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningsformer. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor och utmaningar. Projektet Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande - juridiska, etiska och tekniska avvägningar tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet utgår från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning där digitala media används, i synnerhet inom vårdutbildningar. Projektets syfte var att ge vägledning för god etik och bibehållen integritet vid användande av inspelat material i undervisningen. Frågeställningarna är: (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av personbaserade inspelningar i undervisningen? och (2) Hur kan vi utveckla användningen av audio- och videoinspelningar i interaktivt lärande? Vi har undersökt frågeställningarna från olika personperspektiv: personen som spelas in, studenten och läraren. Projektets första steg var att göra en inventering av hur inspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användningen av inspelningar. Vidare har två personer som spelats in intervjuats om sina egna upplevelser av inspelningssituationen och sina tankar om den fortsatta användningen av inspelningen. Inom projektet har vi kommit fram till att de juridiska förutsättningarna i första hand måste beaktas. Samtidigt blir de etiska frågorna i högsta grad brännande när det handlar om personer som kan ha svårt att föra sin egen talan på grund av kommunikationssvårigheter. Under projektets gång konstaterades att det krävs ökad medvetenhet hos såväl lärare som studenter om att juridiska aspekter går före och sätter begränsningar för de tekniska möjligheterna. Projektgruppen fick därför anledning att reflektera över den egna lärandeprocessen där fokus i projektet skiftat från tekniska till juridiska och etiska frågeställningar under projekttidens gång. Projektgruppens arbete har bestått i att identifiera de delar av det rådande regelverket (till exempel förordningar, föreskrifter, det som den enskilda myndigheten har bestämt ska gälla, rektors beslut, kursplaner) som är relevanta för de aktuella frågeställningarna. Vi har kompletterat arbetet med blanketter för skriftligt medgivande och råd för avväganden som måste göras vid den tekniska tillämpningen. Vi har i anslutning till projektet utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid Göteborgs universitet.
Att samarbeta pedagogiskt över språkgränserna
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, 2013-01-28) Avril, Chloé; Ehrling, Sara; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Inom ramen för detta projekt har två tvärspråkliga kurser med inriktning mot litteratur och genus skapats, SPL131 och SPL132. Vi ville genom projektet samla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetens kring genusfrågor som redan fanns inom olika språkämnen. Detta skulle gynna både studenter och lärare. Studenterna skulle erbjudas ett ökat kursutbud och lärarna skulle få möjlighet att lära av varandra och dela pedagogiska och teoretiska erfarenheter i ett nybildat, tvärspråkligt lärarlag. Projektidén föddes 2009 när flera språkinstitutioner slogs samman till en, Institutionen för Språk och Litteraturer (SPL). Sammanslagningen gjorde det lättare att samarbeta över ämnesgränserna. Likväl kvarstod utmaningen att balansera de vidgade perspektiv som samarbetet mellan olika språk kan innebära mot en fortsatt god specialisering för studenterna inom de olika språken. Vi har inom de kurser som skapats försökt ta oss an denna utmaning på ett nytänkande sätt. Samverkan har utgått från ett gemensamt tema, ”genus”, och lärarlaget har arbetat aktivt med såväl co-teaching som peer-coaching. Studenternas perspektiv och bildning har vidgats. Kurserna har på ett unikt sätt kombinerat språkspecifik färdighetsträning med språkområdesövergripande undervisning och samtal kring samspelet mellan litteratur, språk och kulturell kontext genom tiderna.
Att skriva är att delta i en dialog. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-06-12) Wahlandt, Anette; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Skrivande är en central aktivitet inom högskolan, men att utveckla sitt skriftspråk upplevs ofta som svårt, mödosamt och ensamt (Ask, 2007). Syftet med det utvecklingsprojekt som redogörs för i denna rapport har varit att utveckla arbetssätt och seminarieformer som kan bidra till att utveckla studenternas arbete med text och skrivande inom ramen för kurser. I rapporten redogörs för två delprojekt. Delprojekt 1 har fokus på skrivande och respons, delprojekt 2 har fokus på litteraturseminarier och dialog utifrån reflektionstexter och kurslitteratur. Teoretiska utgångspunkter har varit texter med fokus på lärande och skrivprocesser, med ett sociokulturellt perspektiv som bas och med intresse för dialog. Resultatet visar att skrivseminarier bidrar till att studenterna reflekterar över akademiskt skrivande och sin egen skrivprocess men också stöttar varandra i arbetet med att koppla texterna till litteraturen och kursens ämnesinnehåll. En responsmodell bidrar till att studenterna diskuterar texters innehåll och budskap, snarare än formalia och språk. Resultatet visar också hur seminariestrukturen har betydelse för hur studenter kan bidra med sina erfarenheter och utveckla kunskap utifrån kurslitteraturen.
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt, 2011-12-15) Johansson, Peter; Landqvist, Hans; Olsson, Mikael; Dragemark Oscarson, Anne; Pettersson, Tobias; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
Digital kompetens i undervisning och examination vid Göteborgs universitet 2019–2021. Slutrapport.
(Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), 2022-03-21) University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Sunnerstam, Maria
Projektet DigiKomp (Digital kompetens i undervisning och examination vid Göteborgs universitet) har under tre år arbetat universitetsövergripande och med stark verksamhetsförankring för att genom erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling öka lärares generella medvetenhet om, och kompetensnivå inom, pedagogisk digital kompetens. Nätverkets arbetsgrupp har på olika sätt verkat inom sina respektive institutioner och fakulteter för att med konkreta insatser bidra till att diskutera och utveckla lärares digitala kompetens inom undervisningen. Arbetet har genomförts på olika nivåer. Rent praktiskt har ett antal universitetsgemensamma resurser för lärares kompetensutveckling tagits fram. Som exempel kan nämnas universitetsgemensamt studentresponsverktyg, resursmaterial för lärare om ALC-salar och aktivt lärande, webbsidor om upphovsrätt, en rapport om interaktiva skärmar. Seminarier, presentationer, workshoppar och webbinarier har arrangerats och genomförts med deltagare från olika institutioner och ämnesområden. Inledningsvis låg mycket av projektets fokus på att ge lärare stöd i användningen av den nya lärplattformen Canvas. Senare, i samband med Covid-19 pandemin, tog DigiKomp ett aktivt ansvar i att stödja verksamheten i arbetet med omställningen till distansarbete och onlinebaserad undervisning. Utlysningar av medel för kursutveckling och lokalutveckling har genomförts och följts upp med rapporter som publicerats så att fler kan ta del av erfarenheter som dragits. Under konferensen GU Online 2020, presenterades och diskuterades ett stort antal utvecklingsprojekt vid separata seminarier. Det verktyg för studentrespons (Mentimeter) som infördes på prov av projektet, fick snabbt ett stort antal användare i verksamheten. En utredning om lärares behov av AV-support kvällstid har också genomförts. På en mer övergripande nivå har arbetsgruppen med tiden kommit att fungera som ett nätverk där lärare delat med sig av erfarenheter från sina respektive institutioner och fakulteter och där nätverket kunnat dra nytta av sin bredd genom möjligheter till vägledning, goda råd och handfasta tips om vilka olika expertisområden och resurser som finns inom universitetet.
Drama pedagogy in Nursing Education – Learning about care, encounters and communication
(Centre for Culture and Health, University of Gothenburg, 2019) Berg, Linda; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Lepp, Margret; The unit for Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL), University of Gothenburg
A good understanding of communication skills is a core element of nursing education. High demands are placed upon nurses for professionalism and competence in their encounters with patients, relatives, colleagues and students. Professional interaction means adapting one’s manner and behavior according to the requirements of the situation. There is therefore a need for pedagogical methods that help students reflect upon their communication patterns in clinical practice. Drama pedagogy is one such method that enables self-reflection and reflection through dialogue with others. How the disciplines of care and drama pedagogy can be integrated in order to enhance students’ learning is described in the report: Drama pedagogy in Nursing Education – Learning about care, encounters and communication. This report presents a section of the course Nursing in Health and Illness (30 credits) that forms part of the nursing programme at the University of Gothenburg. The report is designed to be used as a pedagogical tool by anyone who is interested in how drama pedagogy might be used to enhance healthcare education. It is written primarily for students, teachers and practitioners in healthcare, where the encounter between caregiver and patients and their relatives may be decisive for the development of professional competence and quality care.
Drama Pedagogy in Nursing Education – Learning about Conflict Management
(Centre for Culture and Health, University of Gothenburg, 2019) Lepp, Margret; Larsson, Stina; Höglund Arveklev, Susanna; Berg, Linda; The unit for Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL), University of Gothenburg
Knowledge about conflict management is necessary in today’s increasingly stressful working environment in the health and medical system, because the working climate affects the staff and increases the risk of interpersonal conflicts. If these conflicts are not resolved or if they are dealt with incorrectly, they can have a negative impact on both the organization and the healthcare staff and patients. The present report deals with how the subjects nursing, conflict management and drama education can be integrated and used to support nursing students’ learning with focus on conflict management. The report highlights the teaching component of conflict management in the course Leadership and Learning (OM4380) 15 ECTS credits. The course is given during the last year of a total of three years in the nursing programme at the University of Gothenburg, the Sahlgrenska Academy, the Institute of Health and Care Sciences. The teaching task of conflict management with drama has been implemented since 2008. The report is intended to be used as an educational tool and is aimed at anyone who seeks knowledge about how drama education can be used with focus on conflict management. It is aimed at students, teachers and practically active in education, health and care where the meeting between student, caregiver, patient and related party is crucial for the development of professional competence and high quality of care.
Drama Pedagogy in Specialist Nursing Education in Care for Children – Learning about Conflict Management
(Centre for Culture and Health, University of Gothenburg, 2020) Lepp, Margret; Wigert, Helena; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Berg, Linda; The unit for Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL), University of Gothenburg
Knowledge of conflict management is necessary to avoid the negative impact conflicts can have on patients, relatives, students, healthcare staff, and healthcare organisations. This report examines the use of drama pedagogy to support student learning about conflict management in the specialist nursing programme with specialisation on health and medical care for children and adolescents. It integrates drama pedagogy, nursing, healthcare education, and healthcare sciences into the teaching to support student learning about conflict management. The report illustrates a teaching module on conflict management with drama pedagogy in the course Advanced assessment and nursing interventions in relation to illness in children and adolescents, (OM5510), 15 credits. This module is based on policy documents, research results involving drama exercises, Forum Play, and theories of conflict management from the international DRACON project (DRAma and CONflict resolution). The DRACON project has been developed and implemented in Australia, Malaysia, and Sweden. The course is offered in the specialist nursing programme once a year at the Institute of Health and Care Sciences at Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden. The report has been prepared for drama teachers and other teachers looking for knowledge about how drama pedagogy can be used at the master’s level, such as in specialist nursing education.
Dramapedagogik i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar – studenters lärande om konflikthantering
(Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, 2020) Lepp, Margret; Wigert, Helena; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Berg, Linda
Kunskap om konflikthantering är nödvändig då konflikter kan ha en negativ påverkan på såväl patienter, närstående, studenter och vårdpersonal som hälso- och sjukvårdsorganisation. Föreliggande rapport handlar om att med dramapedagogik stödja studenters lärande om konflikthantering i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Ämnena dramapedagogik, omvårdnad, vårdpedagogik och vårdvetenskap integreras i undervisningen för att stödja studenters lärande om konflikthantering. Rapporten belyser ett undervisningsmoment om konflikthantering med dramapedagogik i kursen Avancerad bedömning och vårdhandlingar vid ohälsa hos barn och ungdomar, (OM5510), 15 hp. Undervisningsmomentet bygger på styrdokument, forskningsresultat som berör dramaövningar, Forumspel och teorier om konflikthantering, från det internationella DRACON projekt (DRAma and CONflict handling). DRACON har utvecklats och genomförts i Australien, Malaysia och Sverige. Kursen ges i specialistsjuksköterskeprogrammet, en gång per år, vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Rapporten riktar sig till dramapedagoger och lärare som söker kunskap om hur dramapedagogik kan användas på avancerad utbildningsnivå, som exempelvis i specialistsjuksköterskeutbildning.
Dramapedagogik i vårdutbildning – sjuksköterskestudenters lärande i omvårdnad med fokus på bemötande och kommunikation
(Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, 2016) Berg, Linda; Höglund Arveklev, Susanna; Larsson, Stina; Lepp, Margret
Kunskap om bemötande och kommunikation är centralt i sjuksköterskeutbildningen. I den framtida yrkesrollen ställs höga krav på professionalitet och kompetens i mötet med patienter, närstående, kollegor och studenter. Ett professionellt bemötande innebär att man kan korrigera och anpassa sitt förhållningssätt efter situationen. Det finns därför behov av pedagogiska metoder som stärker studenten i att reflektera över förhållningssätt och handling i klinisk praktik. Dramapedagogik är en metod som ger den möjligheten, både till självreflektion och till reflektion i dialog med andra. "Dramapedagogik i vårdutbildning – sjuksköterskestudenters lärande i omvårdnad med fokus på bemötande och kommunikation" handlar om hur ämnena omvårdnad och dramapedagogik kan integreras och användas för att stödja studenters lärande. Boken belyser ett undervisningsmoment i kursen Omvårdnad vid hälsa och ohälsa (30 hp) inom sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet. Boken är tänkt att användas som ett pedagogiskt verktyg och riktar sig till alla som söker kunskap om hur dramapedagogik kan användas i vårdutbildning. Den vänder sig till studenter, lärare och praktiskt verksamma inom vård och omsorg där mötet mellan vårdare, patient och närstående är avgörande för utvecklingen av en professionell kompetens och hög vårdkvalitet.
Dramapedagogik i vårdutbildning – sjuksköterskestudenters lärande om konflikthantering
(Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, 2018) Lepp, Margret; Larsson, Stina; Höglund Arveklev, Susanna; Berg, Linda
Kunskap om konflikthantering är nödvändig i dagens alltmer stressfulla arbetsklimat inom hälso- och sjukvårdssystemet eftersom arbetsklimatet påverkar personalen och ökar risken för interpersonella konflikter. Om dessa konflikter inte löses eller om de hanteras på ett felaktigt sätt, kan de ha negativ påverkan på såväl organisation som sjukvårdspersonal och patienter. Föreliggande Rapport handlar om hur ämnena omvårdnad, konflikthantering och dramapedagogik kan integreras och användas för att stödja sjuksköterskestudenters lärande med fokus på konflikthantering. Rapporten belyser undervisningsmomentet konflikthantering i kursen OM4380 Ledarskap och lärande, 15 hp. Kursen ges under sista året av totalt tre år i sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Undervisningsmomentet konflikthantering med drama har genomförts sedan 2008. Rapporten är tänkt att användas som ett pedagogiskt verktyg och riktar sig till alla som söker kunskap om hur dramapedagogik kan användas med fokus på konflikthantering. Den vänder sig till studenter, lärare och praktiskt verksamma inom utbildning, vård och omsorg där mötet mellan student, vårdare, patient och närstående är avgörande för utvecklingen av professionell kompetens och hög vårdkvalitet.
Feministiska ambitioner i det teknovetenskapliga klassrummet
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2015-06-01) Ottemo, Andreas; Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
I denna artikel diskuteras svårigheter förenade med att omsätta feministiska ambitioner och genusvetenskapliga lärdomar i högre teknisk utbildning. Med utgångspunkt i en läsning av ett urval texter som diskuterar utbildning i natur- och teknikvetenskap utifrån ett genusperspektiv samt via några empiriska nedslag hämtade från en egen undersökning görs två poänger. Den första är att det inom forskningen om genus, teknik och utbildning finns ett teoretiskt problem i hur man inkorporerar kön i sina analyser. Det argumenteras för att detta kan förstås som en konsekvens av att mycket av den kunskap som högre teknisk utbildning kretsar kring vänder sig bort från det i vid mening ”mänskliga” och i sin reduktionism och sitt privilegierande av det kontextlösa istället framträder som ”subjektslös”. Två huvudsakliga sätt att i forskningen hantera denna ”subjektslöshet” beskrivs, och båda kritiseras för att de, på olika sätt, tenderar essentialisera förståelsen av kön. Artikelns andra poäng är att detta får problematiska pedagogiska konsekvenser för den som söker arbeta med feministiska ambitioner inom ingenjörsutbildning. Dessa diskuteras och avslutningsvis argumenteras också för hur man som högskolepedagog med feministiska ambitioner kan närma sig dessa frågor på ett delvis annat sätt.
Formativ kursutvärdering. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2013-12-16) Carlsson, Ninni; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Denna projektrapport är genomförd vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att undersöka om och hur en verkstad i formativ kursutvärdering kan ingå i PIL:s aktiviteter för universitetslärares kompetensutveckling. Det övergripande målet med det var att inspirera till, och stödja institutionernas arbete med sådana utvärderingar, och därigenom bidra till pedagogisk kvalitetsutveckling vid Göteborgs universitet. Det konkreta och direkta målet var att inspirera och stödja kollegor med pedagogiska uppdrag vid olika institutioner att börja utveckla medvetenhet om, och färdigheter i, att skräddarsy och tillämpa övningar i formativ kursutvärdering. Rapporten anlägger ett maktkritiskt förhållningssätt till dominerande perspektiv på, och tillämpning av, kursutvärderingar. Den tar sin utgångspunkt i litteratur som diskuterar de förändringar som skett internationellt inom högre utbildning sedan mitten och slutet av 1900-talet, och söker förstå och problematisera både kursutvärderingars roll, och erfarenheter från projektarbetet, i en sådan strukturell och historiskt situerad kontext. Den dominerande tillämpningen av kursutvärderingar tolkas i rapporten som präglad av ett lärarcentrerat förhållningssätt. Projektet och rapporten utgår istället från ett både lärandemålsorienterat och studentcentrerat förhållningssätt, förankrade i sociokulturell lärandeteori, men problematiserar också lärandemålsstyrd undervisning med hjälp av bildningsbegreppet. Projektet är utvecklat ur tidigare pedagogiska utvecklingsarbeten vid Göteborgs universitet, varav begreppet ”formativ kursutvärdering” är genererat ur en litteratur-studie. I projektet betyder det att lärare och studenter arbetar systematiskt med kursutvärdering och kursutveckling genom att använda undervisning som sammanhang där de tillsammans undersöker var studenterna befinner sig i lärandeprocessen; där de för dialoger om hur aktiviteter och material kan stödja deras lärande och sedan finjusterar kursarbetet därefter. Begreppsförståelsen följer Scrivens, och Bloom, Hastings och Madaus ursprungliga definitioner från 1960- och 70-talen, av formativ utvärdering i kurser, men kompliceras av att denna betydelse numera vanligtvis används inom pedagogik och högskolepedagogik under beteckningen formativ bedömning. Ett skäl till att behålla begreppet ”formativ kursutvärdering” för denna företeelse är försöka bidra till en problematisering och vitalisering av kursutvärdering som begrepp och praktik. En pilotverkstad i formativ kursutvärdering genomfördes hösten 2012 inom ramen för HPE102, Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I verkstan prövade, planerade och diskuterade tio universitetslärare från fyra olika fakulteter ett urval övningar från handboken Classroom Assessment Techniques. A Handbook for College Teachers (Angelo & Cross 1993), som är avsedda att skräddarsys efter disciplin, kurs och lärandemål. I tre uppföljande verkstäder i två olika sammanhang under 2013 prövade ytterligare 26 anställda vid åtta olika fakulteter samt en student, revideringar av det första upplägget. Erfarenheterna dokumenterades. Verkstan ser ut att ha potential att bidra till universitetslärares kvalificering, det vill säga att lära sig yrkesmässiga färdigheter genom aktiv träning i att designa och planera övningar, och genom att själv delta i dem. Arbetet under verkstäderna tyder på att dessa färdigheter är integrerade i subjektifiering. Det innebär att de ägnade sig åt didaktiskt medveten analys och självständig problematisering av, och kommunikation om, en mängd olika överväganden som kursansvariga och lärare behöver ta ställning till när de planerar didaktiska situationer, och vad de avser att åstadkomma med dem. Det kollektiva, sociala sammanhanget och samspelet ser ut att ha haft en särskild betydelse i verkstäderna, främst som en förutsättning för att lära sig färdigheter i att designa och planera formativa kursutvärderingsövningar. Ny förståelse uppstod genom ett gemensamt utforskande av en praktik: att tänka, göra och tala tillsammans. Materialet tyder även på att verkstan lyckades inspirera till att introducera formativ kursutvärdering vid institutionerna. Avsikten att försöka åstadkomma ett studentcentrerat förhållningssätt i verkstan ser därför ut att ha fungerat. Verkstans upplägg och övningar bidrog till ett kreativt samarbete med engagerade och livliga diskussioner i samtliga de fyra grupper som deltog. En möjlig förutsättning för detta är att deltagarna redan känner varandra när verkstan infaller, men också i en grupp där de inte gjorde det blev diskussionen livlig. En annan avgörande förutsättning för arbetet i verkstan är en gemensam förförståelse och utgångspunkt vad gäller centrala perspektiv och begrepp inom det område som verkstan rör sig. En sådan saknades i den grupp där deltagarna inte kände varandra. En paradox som varit synlig och medfört problem rakt igenom hela projektarbetet, innebär att slimmade tjänsteplaneringar för anställda krockar med Göteborgs universitets visioner och ambitioner att pedagogiskt kompetensutveckla sin personal och verksamhet. Den tolkas inom den globala kontext som utgörs av universitetens omvandling, med de mindre resurser som finns att tillgå i ”massuniversitetet”, och tyder på att det krävs organisatoriska förändringar så att inte enskilda lärare hålls ansvariga. Rapporten presenterar avslutningsvis rekommendationer för fortsatta verkstäder, som fristående aktiviteter och inom ramen för högskolepedagogiska kurser.
GUL-användning och behov av digitala verktyg
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2014-10-15) Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärplattformen GUL breddinfördes inom Göteborgs universitet i januari 2009. Ansvar för förvaltning och utveckling av lärplattformen har fram till årsskiftet 2013/2014 legat inom Utbildningsenheten men ligger idag vid PIL-enheten. Rapportens syfte är att presentera hur GUL, och dess specifika funktioner, används inom Göteborgs universitet samt hur behov av fortsatt utveckling ser ut. En ambition har varit att även fånga upp generella synpunkter och idéer om nätburen undervisning och vilka behov som finns. Undersökningen tar också upp frågor om inställning till IT för lärande bland universitetets personal och studenter. I rapporten presenteras lärares, studenters och GUL-administratörers syn på lärplatt-formens nuvarande funktionalitet och användning. Den innehåller också en omvärlds-bevakning med nedslag i de diskussioner som pågår såväl nationellt som internationellt inom området lärplattformar, IT och lärande. I ett avslutande kapitel diskuteras förslag för fortsatt arbete med att utveckla lärplatt-formen GUL som ett stöd för IT och lärande för såväl studenter som undervisande personal. Rapporten kan användas som ett underlag inför fortsatta diskussioner och strategiska beslut i universitetsgemensamma frågor som berör IT och lärande.
Implementering av GUL.
(Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra Hamngatan 25, Box 300, SE 405 30 Göteborg, 2011-01-15) Lundin, Johan; Sunnerstam, Maria; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
Rapporten syftar till att belysa införandet av Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och utgöra underlag för diskussion och reflektion. Göteborgs universitet beslutade införa en universitetsgemensam lärplattform och upphandlade i december 2006 programmet PingPong. Studentavdelningen utsågs till systemägare och fick i uppdrag att ansvara för ett införande projekt med start januari 2007. Projektet blev försenat och kom igång våren 2008. Lärplattformen benämndes GUL - Göteborgs universitets lärplattform – och blev tillgänglig för alla lärare i november 2008 och för studenter i januari 2009. PIL-enheten och Studentavdelningen riktade i november år 2009 förfrågningar till fakulteterna om beredskapen för och behov av stöd i anslutning till implementering av lärplattformen. Resultat från uppföljningen indikerar brister vad gäller systematiskt planering av personalens kompetensutveckling inom IT-området, tillgång till stödjande organisation för studenters och personals användning av lärplattformen, framställning av material till lärplattformen samt rutiner för uppföljning och utvärdering av användning av lärplattformen. Resultat från denna uppföljning har diskuterats i PIL:s styrgrupp samt med IT-beställarrådet vid Göteborgs universitet. Vid dessa möten konstateras bl.a. att avsaknad av en gemensam hållning på fakultets- och institutionsnivå huruvida man skulle gå över till GUL eller inte, är ett av skälen till att införandet av en lärosätesgemensam lärplattform gått långsamt.
Inventering av pedagogiska karriärvägar på Sveriges högskolor och universitet
(PIL-enheten, 2013-09-26) Ryegård, Åsa; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Det framkommer i den inventering som gjorts under våren 2013 och vars resultat beskrivs i den här rapporten. Lärosätena vid Sveriges högskolor och universitet har beskrivit hur de använder särskilda högskolepedagogiska karriärvägar, bedömningskriterier, ekonomiska och arbetsuppgiftsrelaterade incitament, pedagogiskt sakkunniga, pedagogiska portföljer, högskolepedagogiska priser och högskolepedagogiska konferenser. Inom akademin är en slags normalisering på väg att växa fram av hur skickliga och pedagogiskt medvetna lärare premieras vid lärosätena. Vad gäller pedagogiska karriärvägar visar undersökningen att en tredjedel av Sveriges högskolor och universitet har infört någon form av pedagogiskt meriteringssystem. Dessutom verkar flera lärosäten vara på gång att göra det. De flesta högskolor och universitet har infört ett övergripande system vid lärosätet. Några få lärosäten har valt andra lösningar. De pedagogiska karriärvägar som framträder i studien innefattar tre etablerade kompetenssteg. Vår tolkning ger vid handen att skicklighetsnivåerna i hög grad harmonierar mellan lärosätena. Vanliga benämningar, som används för att synliggöra lärare med särskild pedagogisk skicklighet, är ”meriterad lärare” och ”excellent lärare”. Trots att många lärosäten valt att utveckla egna bedömningskriterier utgår lärosätena nästan uteslutande från samma källor och ansluter sig även till den internationella och flerdisciplinära rörelsen ”Scholarship of Teaching and Learning”. Alla lärosäten som infört en pedagogisk karriärväg har kopplat den till någon form av ekonomiska och/eller arbetsuppgiftsrelaterade incitament. Förutom lönepåslag visar inventeringen att det ofta tillkommit nya arbetsuppgifter eller uppdrag för den excellente läraren, t.ex. som adjungerad i en lärarförslagsnämnd och expert i högskolepedagogiska frågor. Alla lärosäten som praktiserar bedömningar av särskilt pedagogiskt skickliga lärare anlitar pedagogiskt sakkunniga för bedömningen av de sökande lärarnas pedagogiska skicklighet. En tredjedel av lärosätena är självförsörjande genom att lärare som befordrats inom karriärstegen själva blivit bedömare. Pedagogiska portföljer krävs för att både kunna dokumentera och bedöma pedagogisk skicklighet och användningen är allmänt spridd över landets lärosäten. Ungefär 60 % av Sveriges alla universitet och högskolor har egna pedagogiska portföljinstruktioner. Närmare 70 % av alla lärosäten som besvarat enkäten delar dessutom ut någon form av pedagogiska priser till sin lärarkår. I undersökningen framkommer dock att lärosätena inte längre är så intresserade av att införa nya eller framtida pedagogiska priser. Däremot är intresset för pedagogiska karriärvägar desto större. Närmare hälften av alla lärosäten arrangerar återkommande pedagogiska konferenser. Det är vanligt att den här typen av högskolepedagogiskt inriktade konferenser återkommer med en periodicitet av varje eller vartannat år vid respektive lärosäte.

Browse

Browsing Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) by Title