Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62836

Browse

Browsing Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-) by Subject "bildundervisning"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Bland bildsaker & konstgrejer
    (2023) Wahlberg, Agnes; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Syftet med denna studie var att undersöka bildsalens rumsliga och sociala miljö och dess betydelse förgymnasieelevers konstnärliga skapande utifrån en fenomenologisk ansats. Det friimsta fokuset låg på att försiå bildsalen som en plats för konstnärligt skapande utifrån elevernas upplevelser, men att ta del av bildlärarcns perspektiv ansågs samtidigt angeläget eftersom denne ansvarar för arbetet i bildsalen. Studien har därmed ämnat att besvara följande tre frågeställningar: (1) Vilka, om några, rumsliga aspekter i bildsalen är av betydelse för elevers konstnärliga skapande? (2) Vilken betydelse har samspelet mellan elever samt elev och lärare i bildsalen för elevers konstnärliga skapande? (3) Hur upplever eleverna bildsalen som en plats för konstnärligt skapande i förhållande till andra lektionssalar och rum? Detta undersöktes genom ett mikro-etnografiskt tillvägagångssätt bestående av klassrumsobscrvationcrsåväl som intcrvjusamtal med bildlärarcn och sju elever. Genom studien blev det tydligt att rumsliga aspekter i bildsalen som är av betydelse för elevers konstnärliga skapande är rummets rymd,jönster och ljussättning, samt tillgången till stora arbetsp/a,ser och rikligt med material. Även elevarbeten runtom i bildsalen upplevdes inspirerande och betydelsefulla. Det sociala samspelet i bildsalen i sin tur kunde fungera inspirerande och stöt1a11de, men även vara något som distraherade eleverna i deras konstnärliga skapande. Tydligt blev också att bildsalen ses som en säregen plats för ko11s1närlig1skapande, en sal som skiljer sig från andra, "vanliga'' ldassrwn. För flera av eleverna vardet den primära platsen för deras skapande.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Om man inte tror på sig själv så funkar det typ inte - En kvalitativ studie om självförtroende och risktagande i gymnasieskolans bildundervisning
    (2023) Ottosson, Tilda; University of Gothenburg/HDK­-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
    Inom de gymnasieskolans estetiska ämnen såsom bild, förväntas eleverna visa på förmågor såsom idérikedom, problemlösning och experimenterande för att finna nyskapande lösningar och nya perspektiv. Eleverna förväntas således att engagera sig i risktagande genom att testa nya ovana material, tekniker och uttryck. Arbetet har haft stort fokus på elevers självförtroende i förhållande till risktagande och dess eventuella påverkan i vilken utsträckning eleverna vågar ta risker. Därför har det även varit av intresse att studera bildlärarnas tankar kring och tillvägagångssätt huruvida de stöttar elevernas självförtroende i de kreativa arbetsprocesserna. Vidare har ett delsyfte varit att studera betygens påverkan på elevernas risktagande inom de estetiska ämnena. För att undersöka den problematik som kan uppstå när elevernas sviktande självförtroende påverkar engagemanget i risktagande har Gert. J. Biestas begrepp kvalificering, socialisering och subjektifiering använts. Dessutom har Biestas tolkning av filosofen John Deweys pragmatism använts för att tolka det interaktiva samspelet i klassrummet samt den handledning som bildlärarna kontinuerligt gav eleverna i deras kreativa arbetsprocesser. Studien visade bland annat att ett stärkt självförtroende hos elever gör dem mer benägna att ta risker för att våga söka vidare perspektiv. Genom att låta eleverna engagera sig i kreativa arbetsprocesser tillåts eleverna att finna oväntade lösningar och nya perspektiv utanför kursmålen. Förutom att genom kvalificering låta elevernas kunskaper leda till konkreta kunskaper kan ett öppet lärande även ge utrymme för det oväntade. På så sätt kan elevernas subjektifiering bli möjlig där bland annat självförtroendet kan växa. Självförtroendet stärks framför allt genom den formativa bedömning som bildlärarna ger genom den kontinuerliga handledningen. Ett ökat fokus på bedömning kan därför ha motsatt effekt. Genom att kombinera subjektifiering, socialisering och kvalificering i undervisningen kan eleverna stärkas på flera sätt än bara sina skolprestationer summerade i betyg.