Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62836

Browse

Now showing 1 - 20 of 46

LÅNGSAM OCH KRÅNGLIG Min väg mot översättning
(2019) Malm, Åsa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design; Hdk - Valand
Det finns de som säger att det är omöjligt att översätta. Andra menar att det ju bara är att skriva som det står. För två år sedan hade jag nog kunnat säga att ”man känner ju om det blir fel”. Inte alls för att jag trodde det var lätt, men för att jag uppfattade det som en lite magisk och väldigt känslostyrd verksamhet. Samtidigt insåg jag att det ställer krav på hög kompetens i både källspråk och målspråk. I den här essän har jag försökt resonera med mig själv och andra som har skrivit om översättning för att komma fram till ett eget förhållningssätt till översättningspraktiken.
Översättare och/eller litteraturkritiker.
(2019) Marques Jagemark, Lisa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design; HDK - Valand
När jag började på Akademin Valands konstnärliga magisterprogram i litterär översättning arbetade jag redan som litteraturkritiker. Det är inte så konstigt, litteraturkritik och litterär översättning är egentligen bara två olika uttryckssätt för samma … ja, vad ska jag kalla det, passion, drivkraft eller djupa intresse. I mitt fall; en längtan efter att vara nära litteraturen, språket och berättelserna. På frågan om varför hon vill bli litteraturkritiker, svarar Anneli Jordahl i sin essä Orm med två huvuden: ”För att vara nära litteraturen […] Leva i flödet av böcker som ges ut.”1 Jag förstår henne – det var ju därför jag letade mig dit också. Jag sökte mig till kritiken eftersom jag ville hitta ett sätt att uttrycka allt det där som jag gick och funderade på efter att ha läst en roman. Det jag hade hittat mellan raderna, i kontexten, genom tematiken. Genom mig själv.
Minnenas och sinnenas betydelse vid litterär översättning – via översättarens (ålliknande) metamorfoser
(2019) Wijk, Karin; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design; HDK - Valand
Som barn följde jag ibland med min pappa ut med ekan när han fiskade ål. När jag under översättarutbildningen på Akademin Valand började översätta novellen ”Starver” ur novell-samlingen Fen av Daisy Johnson – där en ung tjej genomgår en metamorfos och blir en ål – tänkte jag tillbaka på de där fisketurerna. Jag minns särskilt när de låg och slingrade sig i … ja, vad kallades den? När jag träffar pappa nästa gång frågar jag vad den kallas, den där som de låg i. Ålsumpen, svarar han. (Han kan ha sagt ålasumpen, med ett a inkilat mellan ”ål” och ”sumpen”.) De slingrade sig i ålsumpen framme i fören. Svarta, blanka, smäckra. Ormlika, lite läskiga. Han hade tagit upp dem i ryssjor. När jag översatte novellen försökte jag gå tillbaka i tiden – hur rörde ålarna sig där i ekan? Vad vet jag om dem? Jag började fundera på vad de här tidiga minnena betydde för min översättning: kanske var det till och med så att jag drogs till novellen tack vare dem.
DET MUSIKALISKA ÖVERSÄTTANDET
(2021) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
What unites musical practice and translation? Is there a ”musical” way of translating? In this essay, I examine the similarities between making music and translating, based on my own experiences as a professional musician and literary translator. Furthermore, I discuss what effects the state of mind referred to as ”flow” could have on translation work.
Ai ia - Om en texts egentliga härrörelse eller översättarens nya värld
(2021) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
In this essay the question about the actual origin of a text is explored – is it the world of the place or the world of the language? The texts discussed here are written by a bilingual writer, Elena Bochorishvili, in Russian, about another place than Russia; specifically, Georgia. This thesis also examines about how bilingualism can affect a text and how this further impacts a translator’s work. In addition, hidden codes within the texts are searched for. It closes with a discussion on the transfer of lesser-known cultures. The essay also describes some of the author’s personal experiences of moving to a, for her, unknown world – Georgia, at the same time as the work with these texts already had started.
Det ligger i luften En undersökning av ventilation och arbetsmiljö i trä- och metallslöjdsalar
(2022) Laurin, Markus; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
En god arbetsmiljö är en förutsättning för ett väl utfört arbete. Men har vi en god arbetsmiljö i skolan? Syftet med den här studien är att undersöka om slöjdsalar uppfyller de krav som lagen ställer på ventilation, alltså tillförande av ny luft och bortförande av gammal luft, samt bortförande och filtrering av förorenad luft. För att undersöka ventilationen har ett undersökningsprotokoll tagits fram utifrån de krav som ställs på ventilationen i en slöjdsal och sedan har femton slöjdsalar inspekterats med detta protokoll. Insamlade data har sedan analyserats i tabellform för att hitta mönster och avvikelser. Studien visar att även om slöjdsalarna har de system som krävs för godkänd ventilation så finns det stora brister i majoriteten av salarna, vilket framför allt handlar om eftersläpningar i service och underhåll av skolans allmänventilation samt slöjdsalens processventilation.
SE, BERÄTTA OCH LYSSNA PÅ MARANSKA
(2022) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
In this work, I reflect on my own translation into Swedish of the Armenian-born author Narine Abgaryan's Russian-language novel Three Apples Fell from the Sky. Tentatively, I place the novel alongside a Russian-language manuscript consisting of petitions from 17th- century Ingria and argue about questions that these widely differing text types give rise to. In this line of argument, key parts are played by the mediating bodies: the author, the scribe, the translator. A recurrent question is what happens when you write about a people and a culture in a language that is not the mother tongue of the people you portray. Aspects of the literary work such as cultural specificities, rhetoric and voices are discussed from the translator's perspective.
En stöttande undervisning
(2022) Roininen, Tilda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Following case study aims to investigate how the organizational, didactic and pedagogical factors affects the visual art education for students with neuropsychiatric disabilities in Swedish high schools. In the case study one visual art teacher describes their experiences of how different aspects of school’s organization as well as their personal strategies for educating students takes effect. The result of the study is based on interviews, observation and collection of lesson-material by the teacher. Through thematic analysis five themes are found in the results, which are interpreted through Vygotskij’s sociocultural perspective on learning. In summary the case study shows that the organizational factors impact the education, but mostly to the favor of the teacher. Resources such as support by special education- professionals are available and the knowledge about neuropsychiatric disabilities are well substantiated through further education for teachers. The dilemmas shown in the result instead revolves around the art curriculum in relation to neuropsychiatric disabilities. The teacher describes implementing several general adaptions to lesson-design to accommodate students with disabilities, as well as individual solutions in tuition and assessment.
Att slöjda för samhällelig förändring?
(2023) Wingfors, Simone; Widegren, Bojan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
“Att slöjda för samhällelig förändring?” syftar till att utforska slöjdämnets potential att undervisa för hållbar utveckling. Resultatet bygger på en litteraturstudie av forskningsfältet för hållbar utveckling i slöjdämnet. Arbetet är ett försök att besvara vad tidigare forskning säger om slöjdens potential att undervisa för hållbar utveckling samt vilka svårigheter som kan uppstå när hållbar utveckling görs till undervisningsinnehåll. Forskningsöversikten är framåtblickande med förhoppningen att inspirera och diskutera hur undervisning för hållbar utveckling kan bedrivas i slöjdämnet. Slöjdämnet bottnar i en lång historia av resurshushållning och en stark tradition av att lappa och laga. Resultatet av vår litteraturstudie visar dock att det finns fler sätt att lära för hållbarhet i slöjdämnet än genom det materiella arbetet. Forskningen lyfter att slöjdens immateriella aspekter, bland annat kreativitet och handlingskraft, gynnar ett hållbart agerande. Dessa mer abstrakta värden förbises ofta och vissa forskare menar att lärandet skulle gynnas av dessa lyfts didaktiskt medan andra forskare snarare påtalar att lärandet sker oavsett om det berörs explicit eller ej. Forskningen lyfter också att det i mötet mellan människa-material finns potential att väcka känslor för och fördjupa relationen till naturen vilket påtalas vara gynnsamt i en undervisning för hållbar utveckling. Något som kan försvåra i undervisningen för hållbar utveckling är begreppets svårdefinierbara karaktär. Forskningen påtalar att det inte finns någon självklar hållbar lösning utan att det snarare är en vision med många, ibland oförenliga, lösningar. I viss forskning används begreppet holistisk hållbarhet för att lyfta hållbarhetens många komplexa dimensioner. Ett sätt för lärare att belysa hållbarhetsbegreppets komplexitet kan vara genom att ha ett divergent förhållningssätt i undervisningen.
Att förstå sitt kulturarv är att förstå sig själv och andra
(2023) Wilhemsson Teike, Jannike; Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
I svenska skolans värdegrund nämns begreppet kulturarv som en del i att skapa en trygg identitet och som något viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor. Dessutom har Sverige genom kulturmiljölagen och internationella överenskommelser åtagit sig att värna om det gemensamma immateriella kulturarvet. Skolslöjden är en plattform där detta har en naturlig plats, där man kan jobba både praktiskt och teoretiskt för ett bevarande och ett levandegörande av världens gemensamma kulturarv. Denna forskningsöversikt har som syfte att undersöka begreppen kultur, traditioner och kulturarv, och hur dessa begrepp behandlas och används dels inom skolslöjden, men även i samhället i stort relaterat till slöjd. I slöjdens kursplan har traditionella hantverkstekniker, som är en del av det immateriella kulturarvet, alltid haft en plats, men på senare år har begreppen kultur, traditioner och kulturarv tonats ner. Detta trots vikten av kulturarv som påpekas på en samhällelig nivå. Resultatet i denna forskningsöversikt visar att det finns en nedåtgående utveckling inom slöjdutbildning i relation till kulturarv internationellt och att slöjd får mindre utrymme i skolundervisningen. Olika aktörer tar sig an och förhåller sig till kulturarv på olika sätt, och det pratas om att “vara ii” eller att “ha” ett kulturarv, definitioner som har betydelse för vår upplevelse av kulturarv. Urvalsprocessen av våra gemensamma kulturarv behöver problematiseras, då vem, hur och varför dessa väljs ut både är en social, kulturell och politisk fråga. Det är också viktigt att kunna se handlingsburen kunskap i sig som ett kulturarv, och kulturarv som ett levande bruk och inte bara som specifika föremål och ting som statiskt bevarats i sin dåtid. Resultatet visar att forskningen är enig om vikten av kultur och kulturarv för människors välbefinnande och som del i att förstå vår egen och andras identitet. Men denna förståelse är inte en självklarhet utan behöver undervisas om och tränas i, och det är av särskild vikt för barn och unga. Materialet i denna forskningsöversikt består av avhandlingar, artiklar och annan litteratur som har inhämtats genom litteratursökningar i olika databaser och genom kedjesökningar. Dessutom innehåller översikten styrdokument från skolan och andra material från myndighetsrapporter och internationella överenskommelser. Slutsatser som kan dras av resultatet i forskningsöversikten är att den vikt som ges begreppen kultur, tradition och kulturarv i samhället, forskning och statliga dokument inte återspeglas i vikten det får i skolslöjden. Detta trots att skolslöjden kan ses som ett ypperligt forum att utbilda om kultur, traditioner och kulturarv, särskilt i en mångkulturell kontext.
Språkens förvrängda tillstånd
(2023) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This essay aims to embody the thoughts and reflections that have emerged during my ongoing translation of Arinze Ifeakandu’s short story collection “God’s Children are Little Broken Things”. Drawing from my initial translation of the titular short story in 2020, I reflect on a few translational aspects, including italicization, the norms and conventions of translating Nigerian Pidgin, and how these differ from those of English, and lastly the translator’s distress. In the chapter addressing italicization, I reevaluate my decision to italicize Nigerian Pidgin discourse markers and consider the nuanced and not-so-nuanced meanings that italicization might convey in different situations and literatures. In the subsequent chapter, I discuss the complexities of translating Nigerian Pidgin, it being both semantically and grammatically close to standardized English, and how to convey this similarity in the translation so as not to undercut the importance of the characters’ code-switching. In this discussion, I also reflect on the relationship between the author’s stylistics and strictly linguistic norms, and question whether it, as per Swedish translational norms, is respectful to keep features from the original untranslated, or if this in fact is an act of exotification. Lastly, I explore the translators’ identity and distress, focusing on how this very distress can foster a self-awareness and responsiveness to knowledge gaps and lack of experience, which allows the translator to identify the need for research and/or asking for advice.
Kamratlärande som metod i bildämnet
(2023) Hagstedt, Rebecka; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
The purpose of this article is to investigate whether students in secondary school have worked with the method peer learning in the subject visual art. I want to examine what students think peer learning is. Through this, I want to investigate the students' experiences and understanding of peer learning. I want to investigate what students have experienced of collaboration with other students and what can be problematic, as well as what students think helps them in developing collaborative learning with others. The questions for the study have been formulated as: What do secondary school students describe peer learning as? In what way does peer learning take place according to the students in the art subject at secondary school? In what way do the students describe that learning takes place? What do the students think is either working or problematic in collaborations with other students? The method for the study has been semi-structured group interviews in a secondary school with 19 students. The analysis method for the study has been a qualitative, thematic analysis. To study how learning takes place through peer learning, the sociocultural perspective has been chosen as the theoretical framework for the study. The results show that there has not been much peer learning at this secondary school in the art subject. Several students expressed that they would like more peer learning in the subject visual art. There has not been much research on peer learning in the visual arts and therefore this is an area where more research is needed.
”Det känns som relationen blir så konstig”
(2023) Lönngren, Oskar; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Assessment and grading are a central part of a teacher’s profession. This work must be interconvertible, rest on a scientific basis and on proven experience as well as be based on students’ performances. However, students can have their grades compensated, for example by their personality or cooperation skills if their subject knowledge fails. Teachers can also act based on students’ emotions and the relation to the student when grading them. This is a problem that this study will investigate. The aim of this study is to examine art and history teachers’ views and opinions about assessment and grading as a part of their profession and if any differences are highlighted in the teachers’ thoughts about assessment and grading in the art and history subject. What the teaches think about the relation with the students and how it can affect the teaching and the assessment work is also investigated. The empirical evidence for the study is drawn from interviews with five teachers from upper secondary school. Three visual art teachers and two history teachers. The analysis of the study is based on a sociocultural theory. The result show that the assessment and grading is the part of the profession that the teachers like the least because the relationship with the students can be negatively affected. On the other hand, the relationship must not affect the assessment. The relationship is something that the teachers highly value and something that positively affect the students’ development in school. A vital part of the teachers’ profession is the communication with the students. For example, how they communicate about grades and about how the student can develop. The conclusion is that the teachers highly value the relationship with the students. At the same time the assessment and grading are a part of the profession that must be done and the relationship with the students must not affect it.
Manuellt och intellektuellt arbete
(2023) Möller Fogelqvist, Ann-Sofie; Blom Pommerening, Matilda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Nyttan med skolämnet slöjd är ifrågasatt från olika håll i samhället. Undersökningar visar att slöjden upplevs som ett rent praktiskt ämne och de kunskaper eleverna får med sig beskrivs som förlegade. Kursplaner uttrycker att arbetet i slöjd ska vara en förening av manuellt och intellektuellt arbete. I översikten undersöks vad som utmärker manuellt och intellektuellt arbete samt vad det innebär i förening. Forskningsöversikten bygger på studier från utvalda avhandlingar och artiklar vilka till största delen är samstämmiga. Forskningen pekar på att föreningen av teoretiskt och praktiskt arbete kan ses fungera på olika nivåer; dels som handling och tanke som sker samtidigt, dels som pendling mellan två olika stadier i en process. Forskningen beskriver också hur repetition av en handling kan automatiseras till att ingå i en rutin då handling sker utan reflektion. Forskningen visar också flera kunskaper och förmågor som elever får chans att utveckla genom praktiskt och teoretiskt arbete i förening. Däribland ett utvecklat seende som innebär att kunna se skillnader och likheter samt se en helhet. Vidare beskrivs föreningen av manuellt och intellektuellt arbete hjälpa till att utveckla kunskaper och förmågor som reflektion, problemlösning samt tolkning hos människor. Insikter som kan ses som aktuella och hållbara i kontrast till dagens snabbt föränderliga samhälle där rena faktakunskaper kan nås med en snabb sökning på en smart-telefon.
TORDIVELEN FLYR TIL SÁPMI
(2023) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This is an essay about translating from Norwegian to North Saami, from my second language to my mother tongue. A novel by Maria Gripe from 1979, about flowers, food and furniture. And about playing chess over the phone. This is a description of my attempt at bringing all the excitement I as a teenager experienced with this book, to life in North Saami. How to bring tropical insects, that are signs of what future is bringing, into the cold arctic home of my own language.
NÄR PER MÖTTE BÆR
(2023) Wollberg, Per; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
In this essay I write about my struggle with translating an old North Saami text into semi- modern Swedish. I also write about memories from my youth, and the experiences and the knowledge I have gathered during my life that has made it possible for me to translate Anders Bær’s text into Swedish.
MELLAN MASKORNA
(2023) Hörnell, Anna; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This essay explores the ethics and erotics of translation, particularly of translating queer poetry, through my attempt to translate two works by the U.S. poet Ching-In Chen into Swedish. Using the work of Eve Kosofsky Sedgwick as a primary framework for looking at the source texts, I present my reading of the two books (The Heart’s Traffic and recombinant) and explain the ways in which Chen’s poetry, to me, functions as an »open mesh of possibilities.« I explore the challenges of transferring Chen’s queer English syntax into Swedish, recreating said open mesh in a way that maintains the possibilities of slippages, lapses and excesses of meaning in the target language. The essay also attempts to open the door to how queer-informed translation could chip away at (or wreak havoc on) ideologies of linguistic coherency, purity, and/or fluency.
LÄNGTANS SÅNG
(2023) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This essay aims to describe the process of translating songs from Russian langu- age to Swedish, from my perspective as both translator and singer. A selection of songs that span over the period 1969–2020, from a variety of popular genres, are presented and discussed. Depicting the journey from impulse to recording, trans- lation challenges such as rhythm and rhyme, cultural references, interpretation and preservation of deliberate vagueness are dealt with, in addition to humming as a crucial part of song translation, and the performance as the final deciding factor. My personal driving forces for translation and cultural mediation, namely passion, longing, and friendship are central themes. Finally, the essay breaches upon the impact of Russia’s full scale invasion of Ukraine in February 2022 on my translation activity and my desire to present Russian songs to a Swedish audience.
Om man inte tror på sig själv så funkar det typ inte - En kvalitativ studie om självförtroende och risktagande i gymnasieskolans bildundervisning
(2023) Ottosson, Tilda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Inom de gymnasieskolans estetiska ämnen såsom bild, förväntas eleverna visa på förmågor såsom idérikedom, problemlösning och experimenterande för att finna nyskapande lösningar och nya perspektiv. Eleverna förväntas således att engagera sig i risktagande genom att testa nya ovana material, tekniker och uttryck. Arbetet har haft stort fokus på elevers självförtroende i förhållande till risktagande och dess eventuella påverkan i vilken utsträckning eleverna vågar ta risker. Därför har det även varit av intresse att studera bildlärarnas tankar kring och tillvägagångssätt huruvida de stöttar elevernas självförtroende i de kreativa arbetsprocesserna. Vidare har ett delsyfte varit att studera betygens påverkan på elevernas risktagande inom de estetiska ämnena. För att undersöka den problematik som kan uppstå när elevernas sviktande självförtroende påverkar engagemanget i risktagande har Gert. J. Biestas begrepp kvalificering, socialisering och subjektifiering använts. Dessutom har Biestas tolkning av filosofen John Deweys pragmatism använts för att tolka det interaktiva samspelet i klassrummet samt den handledning som bildlärarna kontinuerligt gav eleverna i deras kreativa arbetsprocesser. Studien visade bland annat att ett stärkt självförtroende hos elever gör dem mer benägna att ta risker för att våga söka vidare perspektiv. Genom att låta eleverna engagera sig i kreativa arbetsprocesser tillåts eleverna att finna oväntade lösningar och nya perspektiv utanför kursmålen. Förutom att genom kvalificering låta elevernas kunskaper leda till konkreta kunskaper kan ett öppet lärande även ge utrymme för det oväntade. På så sätt kan elevernas subjektifiering bli möjlig där bland annat självförtroendet kan växa. Självförtroendet stärks framför allt genom den formativa bedömning som bildlärarna ger genom den kontinuerliga handledningen. Ett ökat fokus på bedömning kan därför ha motsatt effekt. Genom att kombinera subjektifiering, socialisering och kvalificering i undervisningen kan eleverna stärkas på flera sätt än bara sina skolprestationer summerade i betyg.
Handledning som träffar rätt
(2023) Björkqvist, Terese; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Studiens syfte var att utveckla förståelse för vilka didaktiska val några slöjdlärare gör när de handleder elever. Inriktningen var hur slöjdlärare anpassar sin handledning utifrån elevens individuella behov, hur de väljer att kommunicera sina instruktioner och hur de använde det slöjdspecifika specifika språket när de handleder eleven. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet baserades på fem slöjdlärares beskrivningar av handledning inom slöjdämnet. Som teoretisk utgångspunkt för studien val- des det sociokulturella perspektivet. En kunskapsbas över området skapades genom tidigare forskning om handledning, kommunikationsformer och förhållningsätt. Studien synliggjorde att det fanns minst fyra olika arbetsstrategier som slöjdlärarna med- vetet använde för att handleda sina elever. Arbetsstrategierna var inte hjälpa, ställa frågor, går runt och titta och låta eleverna hjälpa varandra. Det blev även synligt att elevernas för- kunskaper påverkade vilka didaktiska val och anpassningar som lärarna gjorde under hand- ledningen. Resultatet tydde på att den verbala kommunikationsformen var den mest använda av de slöjdlärare som deltog i studien. Det slöjdspecifika språket var viktigt för alla lärare i studien och de ansåg att det behövde vara en naturlig del i undervisningen.

Browse

Browsing Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-) by Issue Date