C-uppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/811

Browse

Now showing 1 - 20 of 124

ADB-utbildning i Iran. Jämförelse mellan ADB-utbildning i Sverige och i Iran.
(1998) Gohar, Dodangeh; Göteborg University/Department of Informatics
En jämförelse mellan ADB utbildning i Iran och Sverige ur olika aspekter, kunskaps- produktion och samhälleliga funktioner. En utbildning finns i en viss bestämd verklighet, denna verklighet kan beskrivas på olika vis, som en ekonomisk, social och kulturell verklighet. I denna samhälleliga verklighet har utbildningen en bestämd position och uppfyller vissa bestämda syften.Utbildningens funktion växer fram historiskt, förankras materialet och förändras, den gestaltar sig olika för olika individer och grupper i samhället. Vetenskapliga kunskaper som överförs över hela världen har samma innehåll oberoende av de studeras i ett asiatiskt land eller ett nordiskt land, vetenskapliga kunskaper och utbildningar får olikheter när människor utformar och anpassar dem för sina behov och utbildningar får olikheter när människor utformar och anpassar dem för sina behov och miljöer. En utbildning skapas och utformas av samhällets aktuella behov således kan en utbildning vara effektiv i det området som den skapas och utformas för. När två samhällen som utbildningarna utformas i, inte har samma politiska, kulturella och sociala uppbyggnad så kan inte en examensgiltighet för utbildningarna, vara acceptabel.
Analyser med Microarry-ett förslag till databasmodell
(2000) Grahn, Stefan; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Den molekylärbiologiska forskningens stora problem idag är att kunna finna relevanta samband i all den information som produceras från laboratorier världen över. En av grundförutsättningarna för lösningen på detta problem ligger i lagringen av den biologiska informationen. Arbetet gav en introduktion till begreppet bioinformatik samt en populärvetenskaplig grund till molekylärbiologi. Som lösning på problematiken med lagring och inhämtande av information på ett forskningslaboratorium, redovisades en databasmodell att tillämpas vid laborationer för analys av genuttryck med microarray teknik. Modellen fungerar också som en mall för andra typer av molekylärbiologisk forskning. Arbetet rekommenderade också ett initiativ till ett gränsöverskridande samarbete mellan Institutionen för informatik och institutioner inom den medicinska forskningsvärlden.
Användningen och nyttan av systemdokumentation
(2003) Magnusson, Åse; Göteborg University/Department of Informatics
Många är överens om vikten av att dokumentera vid systemutveckling. Systemdokumentation av god kvalitet är till stor hjälp när ett system skall underhållas och vidareutvecklas, dessutom är det ett utmärkt sätt att förbättra kommunikationen under systemutvecklingsarbetets gång. Men när utvecklingen är klar, dokumentationen skriven och projektet avslutat, vad händer då? Används systemdokumentationen? Det verkar finnas en utbredd allmän uppfattning dels att systemutvecklare inte tycker om att skriva dokumentation men också att det bland systemutvecklare finns en inbyggd aversion mot att läsa densamma. Syftet med denna studie var att belysa användandet av systemdokumentation med utgångspunkt från systemutvecklarna. Studien byggde på individuella djupintervjuer med systemutvecklare på fyra olika IT-företag. Studien visade att systemdokumentationen används, dock inte i någon större omfattning, istället används andra informationskällor, t.ex. muntlig information eller källkod. Detta beror på att tillgängligheten till systemdokumentationen ofta är dålig och att nyttan av systemdokumentationen upplevs som liten. Studien visade bl.a. på att de främsta orsakerna till detta var att systemdokumentationen till form och innehåll inte är anpassad för den tilltänkta användaren (systemförvaltaren) och att tillgängligheten till systemdokumentationen försämras av att man inte skiljer på projektdokumentation och produktdokumentation (systemdokumentation), varken rent fysiskt eller konceptuellt. ,
Är dagens gymnasieelever förbredda för IT-utbildning vid universitet?
(1998) Rahm, Magnus; Karlsson, Tobias; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Detta examensarbete behandlar gymnasiets avgångselevers kunskaper och attityder i ämnet informationsteknologi. Vårt syfte har varit att undersöka elevernas kunskapsbas när de avslutat sina studier vid gymnasiet, hur eleverna fått den kunskap de besitter, om denna kunskap är tillräcklig, om inte var ligger problemen och vilka attityder har eleverna till IT.
Är Webb-TV framtidens underhållning
(2001) Holm, Marcus; Göteborg University/Department of Informatics
Denna rapport behandlar förutsättningarna för en marknad för rörliga bilder via Internet. Vilket har mynnat ut i följande problemställning: Är Webb-TV framtidens underhållning? - En undersökning av marknaden för rörliga bilder via Internet. Syftet med uppsatsen är att ge en deskriptiv bild av marknaden för rörliga bilder via Internet, att på ett enkelt sätt förklara hur denna marknad fungerar och ser ut i dagsläget, samt vad den skulle innebära för tilltänkta användare. Därefter avser jag att utforska hur man som användare ser på framtidens underhållning av rörliga bilder, samt se på motiv och förutsättningar för denna. Avsikten är även att öka läsarens förståelse och kunskap avseende marknaden för rörliga bilder via Internet samt skapa en grund för vidare studier och diskussioner. För att kunna besvara den uppställda frågeställningen började jag med att göra en litteraturstudie. Avsikten var för att finna svar på problemet ur en teoretisk synvinkel. Med litteraturstudien som grund formulerade jag ett antal mer detaljerade frågor. Därefter genomfördes ett antal personliga intervjuer med ett antal olika typer av Internet användare. Enligt vad min undersökning visar kan man säga att de personer som jag har intervjuat är i dagsläget inte överdrivet intresserade av att titta på rörliga bilder via Internet. Men jag tycker ändå att jag fått någon form av indikation på att de kan tänka sig göra det i framtiden. Kraven de har på detta nya media är dock relativt höga, det ska fungera lika bra som TV:n gör idag, samt ska innehållet vara av minst lika hög kvalité. Dock kan inte utbudet på marknaden just nu uppfylla dessa krav. En anledning till att utbudet på marknaden inte riktigt uppfyller de efterfrågade kraven tror jag beror på att efterfrågan i dagsläget är för liten. Detta i kombination med att tekniken inte är fullt utvecklad ännu. När distributionssättet är mer utbyggt och leveranssäkert och plattformarna för att visa det rörliga materialet är mer användarvänligare och funktionsdugligare kommer utbud och efterfrågan att växa, och förhoppningsvis att möta varandra. Jag tror att marknaden för rörliga bilder via Internet kommer att bli stor och etablerad. Att både företag och användare kommer att inse möjligheterna och funktionen med detta. Men för att detta ska inträffa och marknaden fungera krävs det att en del krav och förväntningar är uppfyllda. Både vad det gäller de tekniska- och innehållsmässiga plattformarna. När detta kan inträffa är svårt att spekulera i.
Att möta användarens krav vid utformningen av en applikation för en central bildhantering
(2003) Eyton, Jonas; Hultberg, Niklas; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Denna uppsats behandlade de ur mjukvarukvalitetssynpunkt viktigaste faktorerna vid utvecklandet av en bilddatabas. Syftet med uppsatsen var att identifiera vilka kriterier man som utvecklare bör beakta. Som modell för mjukvarukvalitet användes en tolkning av ISO’s standard för mjukvarukvalitet. En fokusering skedde mot tre aspekter inom begreppet mjukvarukvalitet, Bildsäkerhet, Bildåtkomst samt Bildkvalitet. Som grund för vår konceptuella del stod framförallt två personers verk: Howard Besser och Nigel Bevan. En studie genomfördes på Adera Kommunikation AB för att få ett företags tankar och idéer kring ämnet. Denna studie bestod av en intervju med en av deras tekniska projektledare. Slutsatsen visade att beroende på inom vilken typ av organisation applikationen är tänkt att användas av har kriterierna olika betydelse. Det framkom att Bildåtkomst var den mest centrala aspekten, medans Bildsäkerheten var av mindre vikt.Det framkom även att Bildkvaliteteten bör hålla en nivå som tillgodoser användarna med de högsta kraven för attapplikationen skall anses vara kvalitativ.
Att samla in och analysera kundkrav - en fallstudie i projektet COMPASS
(1998) Engström, Jessica; Göteborg University/Department of Informatics
Användarna på SKF har tröttnat på de gamla systemen med AS/400 och dess tråkiga användargränssnitt. De vill ha PC-Interface istället, med Windows funktionalitet, men fortfarande dra nytta av den funktionalitet som finns på AS/400. SKF har investerat mycket i AS/400 och dess stora fördelar är bl a säkerhet, stabilitet och driftsäkerhet. Hur skall man behandla de kundkraven för det nya systemet som ska ha Windows funktionalitet och samtidigt dra nytta AS/400-funktionaliteten i det gamla systemet? Därför startades projektet Compass som ska bli ett system som uppfyller de nya kraven. Och hur skall dokumentationen tas fram för att anpassas till de nya kraven på systemet? Vilka uppgifter måste komma in och hur skall de dokumenteras? Det måste vara på ett sätt som kunden godkänner och som systemutvecklarna kan arbeta efter. Resultatet av den här undersökningen var att den metodik som man utvecklar system efter idag, ISDM, räcker inte för de nya kraven. Den behöver uppdateras och ytterligare standards arbetas fram.
Att söka och hitta information i en organisation - innebörden av en intranätsbaserad portal
(2005) Berg, Beate; Göteborg University/Department of Informatics
Återvinnande av information (eng. information retrieval) är ett gammalt forskningsområde där man av tradition söker svaret på sin fråga. Yrkesgrupper inom detta område vet att svaret på frågan finns i denna källa och har etablerade sökalgoritmer till sin hjälp. Samtidigt med allmän tillgång på information via Internet kom också möjligheten att söka efter information för allmänheten genom att utnyttja sökmotorer. Dessa står och faller dock med utövarens kunskap i att söka. Informationssökning från engelsk information seeking/searching är en utvecklingsprocess där en del av processen är att söka svaret på frågan. Detta kan ändras under sökningens gång utan att för den skull ändra något för resultatet/utfallet i och med att man lär sig under informationsökningens gång. Denna informationssökning sker dagligen i ett samhälle som bygger på att individen själv ska tillgodogöra sig av det stora utbudet av information samtidigt som integrerade system för dator- och teleteknik blir allt viktigare. Många arbetsplatser är inbegripna i detta och för att försöka ta reda på hur just personalens informationssökning ser ut har jag använt metoden kritisk incident. Denna går i korta ordalag ut på att man tar reda på hur en (intervju) person upplever utslagsgivande händelser och ber denne själv uttryckta sig - i positiva och negativa ordalag – om detta. I mitt fall efterfrågades nyare händelser för att fånga det kritiska mot bakgrund av tidsaspekten. Syftet var att se hur intern informationssökning ser ut i en organisation som har 24-timmars informationssökning externt. Vägverket, som är en statlig myndighet i Sverige, ansåg att de hade en uppgift att lösa i form av att öka användandet på sin intranätsbaserade portal. Svaren som jag kommit fram till är att de anställda uppfattar inte nyttan med det verksamhetskritiska systemet. Detta bör sannolikt inte vara oväntat för organisation eftersom deras interna enkät påvisar i huvudsak detsamma.
AUTOMATISKA IDENTIFIERINGSSYSTEM
(2002) Fernström, Petter; Göteborg University/Department of Informatics
Schenker AB är ett logistikföretag som har planer på att införa streckkoder på ett lager som man driver som tredjepartslogistiker åt en kund. Syftet med denna undersökning är att utreda vilken teknik som lämpar sig bäst för identifieringstillämpningar då man önskar maximera kvaliteten, minimera tidsåtgången samt minimera den totala kostnaden. Utredningen skall användas som beslutsunderlag för huruvida streckkoder skall användas eller inte. Ett verkligt objekt kan avbildas i ett informationssystem genom att man beskriver dess identitet, egenskaper och beteende. Identiteten är länken mellan det verkliga tinget och det virtuella objekt som finns i informationssystemet. Det finns många olika sätt att definiera identitet på. De viktigaste typerna är numerisk identitet och kvalitativ identitet. Numerisk identitet innebär en helt unik identitet som inget annat objekt innehar. Kvalitativ identitet innebär att alla objekt som är likadana i alla relevanta avseenden har samma identitet. Undersökningen studerar identifiering som bygger på teknikerna manuell, streckkoder samt radiovågor. Vid manuell identifiering avläser en människa visuellt produkternas karaktäristika och identifierar därigenom produkten. Vanligtvis är det produktnamn eller artikelnummer som avläses. Streckkoder är en serie med svarta sträck som vid avläsning med speciell läsutrustning kodas av en dator till en rad med siffror. Vid användning av radiovågor fästs ett litet chip i eller utanpå produkten. Detta chip läses sedan trådlöst av och informationen som finns i chipet överförs till läsaren. Undersökningen har delats in i fyra huvudområden; identitetsbegreppet, kostnad, kvalitet respektive användbarhet. Slutsatserna är att identitetstypen inte har någon koppling till en viss teknik utan avgörs av systemens användningsområden och vilka krav på identitet som finns för det specifika användningsområdet. Kostnaden för de olika teknikerna är lägst för manuell, något högre för streckkoder och högst för system baserade på radiovågor. Kvaliteten påverkas mycket positivt av användning av streckkoder eller radiovågor istället för manuell hantering. De människor som arbetar med systemen anser att streckkoder är enklast att arbeta med och personalens inställning är också mest positiv till denna teknik. Vid en sammanvägning av slutsatserna inom de fyra huvudområdena visar det sig att streckkoder lämpar sig bäst givet de krav som systemet skall uppfylla.
Bedömningar av IT-investeringar inom offentliga sektorn
(2003) Liedén, Bo; Frykmer, Gudrun; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
I denna studie avhandlades tillvägagångssätt vid bedömning av IT-investeringar inom offentlig sektor. Det tudelade syftet var att först kartlägga de ekonomiska analysmetoder som tillämpas idag samt deras kontext. Därefter att utföra en komparativ analys mellan den i första steget funna analysmodellen å ena sidan och Statskontorets rekommendationer för lönsamhetsbedömningar samt Gunasekarans teoretiska modell för rättfärdigande av IT-investeringar å andra sidan. Studien avgränsades till att omfatta IT-investeringsbedömningar i förebyggande syfte, så kallade ex ante beräkningar och grundade sig på intervjuer gjorda med IT-chefer inom ett antal kommuner. Slutsatsen vi kom fram till var att ekonomiska analysmetoder användes i mycket begränsad skala och att andra aspekter som samhällsnytta och oumbärlighet vägde tyngre vid bedömning av IT-investeringar. Vi fann även att den funna analysmodellen hade klara svagheter och befann sig en bra bit från Statskontorets riktlinjer och Gunasekarans modell.
Behövs ADB-programmet?
(1999) Björklund, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Min avsikt med undersökningen var att öka förståelsen för om det fanns ett behov av en utbildning i informatik på universitetet som liknade dagens ADB-program i Göteborg. Jag frågade mig om ADB-programmet är tillfredsställande vad gäller längd, innehåll och funktion. Kategorierna jag valde för min undersökning var studenter och lärare på institutionen samt en representant från Handelshögskolans fakultetsnämnd. För att få svar på mina frågor använde jag mig både av en kvalitativ och en kvantitativ studie som metod. Djupintervjuer gjorde jag med lärarna och representanten från nämnden. Den kvantitativa undersökningen genomförde jag med hjälp av en enkät som studenterna fick besvara. Det jag kom fram till var att det verkar finnas ett behov av en utbildning i informatik på universitetsnivå som liknar ADB-programmet.
Beslutsfattande och datoriserat beslutsstöd: En jämförelse mellan olika strategiskolor.
(1999) Palmås, Karl; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Abstrakt: Denna rapport utreder hur begreppet företagsstrategi förhåller sig till beslutsfattande och datoriserat beslutsstöd. Resonemanget utgår från ett ramverk över tio olika sätt att se på strategi. Rapportens första del är deskriptiv och i denna beskrivs de tio strategiskolornas bärande tankar. Rapportens andra del är analytisk och i den karaktäriseras och jämförs de olika strategisynsätten med avseende på synen på beslutsfattande. Jämförelsen görs med hjälp av sex beslutsdimensioner, över vilka de olika skolornas skillnader påvisas. Slutligen fastställs vilken typ av datoriserat beslutsstöd som är lämpligast för det informationsbehov som respektive strategisynsätt företräder. Framställningen visar således att olika synsätt inom företagsstrategi återspeglas i synen på beslutsfattande och val av datoriserat beslutsstöd.
Beslutsstöd med hjälp av Intelligenta agenter
(1998) Söderberg, Håkan; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Uppsatsens övergripande syfte är att besvara frågan `Hur ser ett bra beslutstöd skapat av intelligenta agenter ut, vars syfte är att stödja god ledning enskilt och i grupp ?`. Det görs genom teoretiska jämförelser, ett mindre försök samt med en avslutande diskussion. Först genomförs en teoretisk beskrivning av grunderna om agenter och agentapplikationer. Den syftar till att förklara vad agenter egentligen är, vad som kännetecknar dem, vilka egenskaper de har och vilka användningsområden som finns osv. Allt det sker i termer av mänskligt beteende. Därefter beskrivs en mindre utvärdering av ett antal kommersiella agenter för personligt bruk som genomförts. Syftet med utvärderingen är att skapa en uppfattning om vilken funktionalitet som finns, hur användarvänliga de är och hur de kan tänkas användas i för att stödja ledning och beslutsfattande i framtiden. Slutligen genomförs en allmängiltig diskussion om för- och nackdelar med att använda intel-ligenta agenter för att stödja beslutsfattare i deras arbete. Den mindre utvärderingen visar på att dagens agenter främst är lämpliga att använda för att effektivisera det personliga administrativa arbetet, så som informationsinhämtning och filtrering. De är däremot inte lämpliga för att stödja beslutsfattande i situationer nära realtid. För att kunna stödja den här typen av situationer krävs någon form av agentplattform där flera agenter kan integreras och samarbeta för att lösa olika typer av uppgifter. Någon sådan finns inte idag och har därför inte varit möjlig att utvärdera. Den avslutande diskussionen visar på att agenter kommer kunna utgöra ett besluts-stöd och även komplettera ofta över-belastad stabspersonal, då de kan spara tid genom att göra preliminär informationsinsamling och filtrering. Dock kommer den inte att kunna ersätta stabspersonal då många lednings- och beslutssituationer även inbegriper etiska och moraliska bedömanden.
Biometrisk teknologi i praktiken Organisationers intresse för och ställningstagande till biometrisk teknologi
(2003) Såran, Sarbast; Göteborg University/Department of Informatics
Biometri är en snabbväxande och utbredd teknologi som bygger på igenkänning av individers karakteristiska fysiologiska egenskaper för att verifiera och identifiera individernas identitet. Användning av biometri gör det mjöligt att bekräfta individens identitet med hjälp av en noggrann autentiseringsteknik. Biometriska teknologier används inom olika organisationer över hela världen och i olika applikationer. I den här uppsatsen redogörs för vad biometri är, hur biometriska system fungerar samt vilka olika typer av biometriska teknologier och applikationsområden som finns. Syftet och målet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga organisationers inställning till biometri, att presentera en djupare teoretisk bakgrund och praktiska erfarenheter av säkerhet vid användningen av biometriska metoder. Teoriavsnittet baseras på litteraturstudier, veteskapliga artiklar och rapporter. Metoden bygger på en kvantitativstudie som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning till olika organisationer, samt analys av insamlade data. Slutsatsen av studien visar att organisationers intresse för biometri idag är svagt, men det finns ett visst intresse för att använda tekniken. Användning av rätt teknik till rätt användare i rätt verksamhet kan leda till ökad säkerhet och enorma besparningar.
Business Process Intergration Methodology-A study of Rosetta net
(2000) Bergelin, Joakim; Göteborg University/Department of Informatics
This paper applies the Business Process Integration Methodology to the specifications put forth by the RosettaNet. Both Methodology and specifications deal with problems that arise when integrating processes. New principles for managing companies is stressing a shift from functional orientation towards a process oriented organization, focusing on activities that add value to the customer. The advent of Internet has put forth new suggestion on how to perform inter-organizational work between companies, like the RosettaNet. RosettaNet is a set of recommendation that an organization can use to enable their applications to participate in the electronic commerce in the electronic component and information technology industry. RosettaNet defines every aspect of doing business electronically. To implement the process integrations put forth by the RosettaNet, the need for suitable methodological support is demanded. The purpose of this paper is to test if one such methodology, Business Process Integration Methodology, can align the recommendation given out by the RosettaNet. Business Process Integration Methodology is a methodology, which support the development lifecycle. Business Process Integration Methodology defines modeling objects, modeling rules, actors/roles, different phases and analysis methods. RosettaNet is a joint effort in the electronic component and information technology-industry that comprises the whole supply chain. RosettaNet define application integration scenarios, which utilizes the Internet as a carrier of information between partners. RosettaNet provide methodology for creating eBusiness scenarios, partner interface processes, dictionaries and implementation framework. The integration effort between ACME Inc. and Xenitec HB is described utilizing the Business Design and Modeling Phase of the Business Process Integration Methodology applied to the Product Review process from RosettaNet. Analyzing the work performed of integrating the two companies processes lead to the conclusion that the analyzed phase of Business Process Integration Methodology, i.e. Business Design and Modeling is well suited for handling the Business Operation View in the Partner Interface Process specification put forth by the RosettaNet. Business Process Integration Methodology lack a requirement phase that could give developers guidance identifying the most relevant issues. RosettaNet does not discuss the problems when it comes to aligning the legacy systems towards the specified scenarios.
Datajournalen och patientintegriteten
(1998) Bränge, Ulla; Göteborg University/Department of Informatics
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva de olika möjligheter som finns att skydda patientens integritet vid införandet av datorjournaler. Vad kryptering, aktiva kort, digitala signaturer o s v kan göra för att förhindra att obehöriga kommer åt information. Jag har även jämfört datorjournaler kontra pappersjournaler ur säkerhetssynpunkt. För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av intervjuer av både användare och IT-personal och observationer på två arbetsplatser, samt hämtat information från facklitteratur, tidningar och rapporter. De slutsatser jag drog var att det är mycket viktigt att man innan man bestämmer sig för att införa ett datorjournalsystem tar reda på att detta följer de lagar som gäller sekretess, integritet och säkerhet för den enskilda individen. Det visade sig att dator-journalerna upplevdes som säkrare än pappersjournalerna ur integritets-synpunkt bl a beroende på behörighets-differentieringar och loggningen av användarna.
Datorbaserade hjälpmedel för dyslektiker
(1998) Davidsson, Åsa; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Datoriseringen i arbetslivet slår ut många dyslektiker på grund av att den kräver att man stavar rätt, samtidigt som dator kan vara till en otrolig hjälp vid rätt användning. Syftet med detta arbete var att beskriva bra dator-baserade hjälpmedel för dyslektiker. Mina metoder var att intervjua människor som är insatta i branschen, besöka resurscentrum och söka på Internet och i litteratur. Jag kom fram till att man kan dela in de datorbaserade hjälpmedlen i två stora grupper, träningsprogram och kompensatoriska program. Träningsprogram används för att öva upp färdigheter medan kompensatoriska program hjälper användaren att kompensera sitt eventuella funktionshinder. Jag fann att det finns många bra datorbaserade program för dyslektiker men även brister. De program som fascinerade mig mest var taligenkänningsprogrammen. Det är program som omvandlar användarens tal till text och är ett mycket bra hjälp-medel för dyslektiker. En brist är att det finns för få bra träningsprogram för äldre elever.
Design av MobiGolf
(2000) Alvarez, Gonzalo; Göteborg University/Department of Informatics
Denna uppsats är en del av projektet MobiGolf under forskningsgruppen Mobil Informatik vid Viktoria institutet. Syftet med MobiGolf är att se om man med hjälp av Mobil IT kan underlätta för en golfspelare att analysera sitt spel. Behovet av att kunna analysera sitt spel och därmed f å kunskap om hur man kan förbättra spelet är stor och framväxande inom golfsporten. Syftet med den här undersökningen var att ta fram ett antal egenskaper som ett golf analys system bör ha. För att uppnå det här syftet gjorde jag en explorativ litteraturstudie och en undersökning av några befintliga system. Jag har i den här studien försökt skapa en lite mer samlad bild av vilka egenskaper ett golf analys system bör ha. Om man känner till alla delar av sitt spel genom t ex, statistik kan man förändra sitt sätt att träna. En effektivare tidsinsats per träningstillfälle. Genom statistiken kan egna subjektiva uppfattningar ( vad man är bra eller dålig på ) plötsligt förändras till väldigt konkreta sanningar. Uppsatsen analyserar, resonerar och diskuterar ett antal frågor kring begreppet design. Det kan nämnas tex att organisera information, är informationen aktuell och användbar, vad en designer bör tänka på vid en huvudmenyn, former och format ,färger, etc . Tyngdpunkten vid den teoretiska diskussion ligger på ett antal utvalda aspekter som jag tror har stor betydelse för samspelet mellan mobilitet, design av MobiGolf.
Digitala världar - ett nytt interaktivt medium?
(1998) Hallqvist, Carina; Göteborg University/Department of Informatics
Till alldeles nyligen har det för många varit en självklarhet att ha en egen hemsida `KRPHSDJH* Det har emellertid börjat komma verktyg för att på ett nästan lika enkelt sätt bygga egna `KRPHZRUOGV´. Webbdesign har länge betraktats som enbart en fråga om att utforma webb-sidor. Denna typ av designfrågor kommer alltid att vara av stor betydelse i webbsammanhang. Denna uppsats fokus har varit att visa att detta endast är en av många aspekter. En rad andra perspektiv på design är nödvän-diga, inte minst från författande, grafisk-design, teater, film och arkitektur. En viktig del av designkunskap är hur man skapar användargränssnitt och kommunikationsformer som är på en gång intuitiva, effektiva, engagerande och estetiskt tilltalande. Denna uppsats beskriver området virtuella världar och virtuella samhällen samt en del av de komplexa frågeställningarna som kommer med skapandet av dessa.
EDI- Electronic Data Interchange- ur ett säkerhetsmässigt perspektiv och en juridisk synvinkel
(1999) Pintaric, Darko; Göteborgs universitet/Institutionen för informatik
Syftet med detta arbete är att försöka utforska vilka säkerhetsaspekter som bör användas vid EDI. Finns det idag teknisk och juridisk säkerhet, för att två näringsidkare kan använda sig av EDI på ett tillfredsställande sätt? Jag skall även försöka att förklara hur EDI är uppbyggt och utforska vilka nackdelar samt fördelar det finns med detta förfarande. Mitt tillvägagångssätt har mestadels bestått av litteraturstudier. I uppsatsen har jag förklarat några speciellt utvalda säkerhetsmetoder som jag själv valt ut efter eget initiativ t ex Message Authentication Code och digitala signaturer. Uppsatsen behandlar även symmetriska och asymmetriska krypterings algoritmer som jag bedömer som grundläggande för att få ett tillförlitligt skydd vid elektroniska transaktioner. För att utforska huruvida det går att utföra EDI rent juridiskt har jag använt mig av relevant kurslitteratur, EDI-avtal 96 samt aktuella SOU:er och propositioner. EDI är utbytet av relevanta juridiska dokument mellan två eller flera handelsparters datorer på applikationsnivå. Med hjälp av EDI kan ett företag bl a effektivisera dokumenthanteringen, automatisera informationsflödet samt öka produktiviteten och flexibiliteten i företaget. Eftersom det inte finns några formkrav och avtal för viljeförklaringar är avtal och transaktioner som sluts elektroniskt accepterade juridiskt under förutsättning att inga juridiska problem uppkommer. Rent säkerhetsmässigt är digital signatur en av flera tekniker som finns för att underlätta EDI handeln mellan näringsidkare.

Browse

Browsing C-uppsatser by Title