Department of education and special education / Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS (2010-)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24912

Browse

Now showing 1 - 20 of 1127

2 MINUTER FÖR KONSTRUKTION En diskursanalytisk studie av hur ishockeyspelare konstrueras som subjekt och fostras i relation till utvisningar
(2017-09-29) Hultin Svensk, Astrid; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Studien syftar till att studera hur ishockeyspelare konstrueras som subjekt och fostras i relation till utvisningar. Teori: Socialkonstruktivism vilket beskriver den process inom vilken människan tar del av vanor och värderingar som är rådande inom de kontexter hon verkar och skapar sin verklighet genom språket har använts som teoretisk utgångspunkt i arbetet tillsammans med diskursteori vilken beskriver hur människan skapar sig själv och sin verklighet där subjekt, subjektsposition samt subjektifiering är centrala begrepp. Metod: Fokusgrupper genomfördes med 6 st ishockeyspelare från ett J18-lag för pojkar, där varje fokusgrupp bestod av tre spelare. Vid intervjuerna med fokusgrupperna användes stimulusmaterial, dels stillbilder från tre olika videos av utvisningssituationer från tre olika ishockeymatcher samt information kring utvisningsstatistik för två ishockeyspelare i SHL (Svenska Hockeyligan). Det empiriska materialet från fokusgrupperna analyserades sedan genom en diskursanalys. Resultat: Denna studie synliggör hur ishockeyspelare konstrueras i relation till varandra och utifrån sina erfarenheter av utvisningar. Det sker en växelverkan mellan den roll en spelare innehar och hur denne i sin tur agerar och det är i denna växelverkan som subjekten konstrueras, reproduceras och fostras. Den aggressiva och fysiska spelaren är aggressiv och fysisk för att denne ofta får utvisningar likaväl som samma spelare ofta får utvisningar för att denne är en fysisk och aggressiv spelare. I relation till den fysiska och aggressiva spelaren konstrueras den andra spelaren, finliraren, vars uppgifter är att göra mål istället för att ta på sig utvisningar. Det är i talet om spelaren som konstruktionen sker och ishockeyspelare är således en produkt av den sociala kontext inom vilken de verkar.
A CROSS-COUNTRY STUDY ON THE EFFECTIVENESS OF INQUIRY-BASED AND TRADITIONAL DIDACTIC APPROACHES
(2020-09-10) Isik, Kadir; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Aim : In past decades, teacher practices in science teaching have changed from perceived traditional ways of teaching to more inquiry-based approaches. The driving force behind this change is the assumption of inquiry-based approach being more effective in terms of student science achievement than the traditional didactic approach. This study aims to examine the extent of these two approaches in a cross-country perspective. Moreover, it investigates the effectiveness of these two instructional approaches on student science achievement. Theory : Cognitive Load Theory (CLT) proposed by Sweller suggests that learning happens best under conditions that are aligned with human cognitive architecture. According to CLT, instructional design principles must be based on our knowledge of the brain and memory. CLT was used to ground the assumption that is investigated in this thesis. Method : Single level Structural Equation Modelling (SEM) modelling is used to identify the relationship between two latent constructs of instructional approaches and student science achievement while Socio- economic status (SES) and student confidence (CON) are used as statistical controls. This study used 8th grade dataset in Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2015 by performing statistical analyses in Mplus version 8.2 software together with IBM SPSS Statistics 25. Results : Findings across 12 countries indicate no clear evidence in favour of neither both instructional approaches, with the exception of the results from Italy in which the traditional didactic approach is found to be negatively influencing student science achievement, explaining 21% of the variance in achievement.
ADHD i skolan. En kvalitativ intervjustudie ur ett elev- och föräldraperspektiv
(2014-04-03) Enyck, Tesa; Ann-Carin, Olsson; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med denna studie var att belysa ADHD-diagnostiserade elevers skolsituation utifrån deras eget och föräldrarnas perspektiv. Syftet besvarades genom att undersöka hur några elever/tidigare elever med diagnosen ADHD och deras föräldrar upplevde skolsituationen, hur elever/tidigare elever och deras föräldrar ansåg att eleverna blev bemötta i skolan och om de ansåg att eleverna fick det stöd de behövde för att lyckas i skolan. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där man ser på samspel mellan elev, skola, pedagoger och föräldrar. Systemteori kan vara till hjälp för att förstå det som händer runt omkring en elev och hur det hela hänger ihop. Om man kan förstå och förklara det som händer, så kan man lättare föreslå förbättringar. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer, där vi genomförde intervjuerna i form av ett samtal, så att informanterna kunde berätta om deras upplevelser och ge oss en fylligare och djupare beskrivning. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju elever med diagnosen ADHD samt deras föräldrar. Under analysen användes Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som analysverktyg, för att försöka sätta sig in i de olika delarna av elevens värld och koppla ihop det med helheten, så att man kan hjälpa eleven att lyckas i skolan. Resultatet visade att eleverna och föräldrarna i vår undersökning upplevde att motivationen har stor betydelse för koncentrationen och för arbetsinsatsen av eleven. Föräldrarna upplevde även att kontakten mellan hem och skolan ofta var negativ. Informanterna anser att vissa lärare har ett bättre bemötande gentemot eleven än vad andra har. En del av eleverna i undersökningen får ofta höra från lärare att de är besvärliga, och de får ofta skulden för olika incidenter som händer. De menar dessutom att det förekommer en del kränkningar ifrån andra elever. Både elever och föräldrar anser att stödet är bristfälligt och inte alltid ändamålsenligt. De tycker det är svårt att få några hjälpmedel och att det tar tid innan man får dem. Slutsatsen påvisade att föräldrasamverkan är viktig, att ha en bra och regelbunden kommunikation mellan hem och skola. Det är en förutsättning att föräldrar och pedagoger förmedlar samma sak till eleven, för att uppnå en förändring i skolsituationen. Om man vill bryta onda cirklar kan ett ytterligare alternativ vara att lärarna får handledning och utbildning. Då kan de lättare utveckla ett bra bemötande gentemot eleven och på så sätt stärka vederbörande, så att hon eller han lyckas bättre i skolan.
ADHD mellan raderna Text- och innehållsanalys av artiklar i storstadspress om grundskolans arbete med elever med ADHD
(2015-03-16) Aydin, Dikran; Richthoff, Elin; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville också ta reda på vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi också att se vilka pedagogiska arbetssätt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin använts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information på ett objektivt sätt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att påverka opinionen (Strömbäck, 2009). Vi analyserar också resultatet utifrån stigmatisering vilket enligt Goffman (2014) innebär att media skapar en bild av en diagnos eller liknande som avvikande från normaliteten. Metoden som användes var kvantitativ textanalys och kvalitativ innehållsanalys för att besvara syfte och frågeställningar. Sökningen gjordes i Mediaarkivet Retriver mellan 2011-08-21 – 2014-08-21 i 11 storstadstidningar i Sverige. Sökorden som användes var ”ADHD skola”. Artiklarna sattes in i ett kodschema där centralt tema och vem som uttalar sig noterades. Vi tittade också efter om vi kunde hitta hur media beskrev lärarnas arbete med barn med ADHD och om det fanns några pedagogiska arbetssätt beskrivna i artiklarna. Sökningen gav 130 artiklar, varav 55 artiklar som inte var relevanta för studien. Det vanligaste temat var föräldrar som var upprörda över att deras barn inte fick tillräckligt med stöd. Det näst största temat var betydelsen av hög socioekonomisk status för att få stöd. De som uttalar sig mest i media kring grundskolans arbete med barn med ADHD är föräldrar och debattörer. I artiklarna fanns inga positiva pedagogiska arbetssätt, tvärtom handlade några artiklar om att lärarna var dåliga på att arbeta med barn med ADHD.
ADOLESCENTS' ENGAGEMENT IN SPORTS BETTING IN MALAWI
(2021-08-16) Chinyama, Cliff; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Aim: This study investigated the activities in sports betting involving adolescents in Malawi and the meaning that the adolescents attach to betting. Theory: The study adapted two theoretical perspectives to explore the phenomenon. These are social capital and social practice theories. The social capital lens adopted Putnam's interpretation of social capital, especially bonding social capital. Method: This study is based on the qualitative research approach of ethnography, where data is collected through observations of betting structures and sites and activities that take place there. Also, informal interviews are used to collect data from participants. Both purposive and snowball sampling techniques are used to select fourteen adolescent study participants for the interviews. Before doing observations and interviews with the adolescents, an informant interview was conducted to get a prior understanding of the phenomenon. Field notes were taken, and the interviews were also audio-recorded and transcribed. The responses are coded and thematically analysed to generate patterns, similarities, differences, and frequencies. Results: The study's findings revealed that adolescents engage in sports betting physically (at betting kiosks and betting halls) and virtually (using smartphones). They reported that sports betting is a means of trying to win money and socialise with peers; others perceived the phenomenon as time-wasting and frustrating, and negatively affects their studies. The notable factors that influence them to start engaging in the practice are peer influence (from both family and nonfamily members) and widespread betting promotions, which come in varied forms such as print and electronic media advertisements, roadside billboards, and sports betting branded materials like kiosk umbrellas.
Adoption and use of instructional technology in Nigerian Universities. Exploring Faculty Members’ and Students’ Perspectives
(2023-06-19) Adegunju, Abisola Aminat; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Aim: This study aims to explore faculty members' and students' perspectives on the adoption and use of instructional technology in Nigerian universities. Considering that, instructional technology can assist educators to deliver engaging, personalized, and interactive learning experiences in higher education. Theory: Extended technology acceptance model (TAM2) was adopted as the theoretical framework that guided the study. Method: This study was conducted using a generalized qualitative approach, where data were collected using semi-structured interviews. Eight faculty members and three students were recruited through purposive and convenience sampling technique and the interviews were conducted via Zoom. Results: The results revealed that both faculty members and students perceive instructional technology to be relevant and also an essential part of their teaching and learning process. The challenges highlighted were, lack of authority and control, lack of electricity and resources, attitude of faculty members, inadequate funding and training and time consumption. The opportunities for improvement reported were institutional and governmental support, training and rewards and incentives.
Agents in the classroom? An ethnographic study of teachers' and students' perceived challenges and employed strategies in the Swedish for immigrants education
(2016-07-01) Papadopoulos, Dimitrios; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: The purpose of this study is to gain a better understanding of students’ and teachers’ perceived challenges resulting from the implementation of policy in the naturalistic framework of an SFI (Swedish for immigrants) classroom. Furthermore, the study aims at identifying strategies employed by students and teachers in order to overcome the perceived challenging conditions. Teori: Concepts from Vygotsky’s sociocultural theory in relation to second language acquisition are used. In addition critical approaches to second language learning and insights from intercultural education are employed to facilitate the interpretation of the findings. Metod: An ethnographic approach is adopted for the creation of data, consisting of participant observation field notes and interview transcripts. Resultat: With regard to the perceived challenges, the interpretation of the findings has identified three categories which account for problematic instances resulting from the implementation of policy: The enrollment and placement process, contradicting demands between the curriculum and the municipal policy, and dealing with diversity. It is argued that the informants experience feelings of helplessness and loss of control over their own situation. Concerning the strategies employed in order to overcome the perceived challenges, it is argued that students and teachers engage in activities which promote the exertion of agency and help them to regain control. The study concludes that although the particular education is implemented within a strict policy framework, instances which allow the exertion of agency are at the disposal of the participants. Nevertheless, more systematic approaches are necessary to facilitate the realization of such initiatives.
Åk på utlandsstudier! För du är väl en karriärssiktare? En diskursanalys av svenska universitets webbsidor om utlandsstudier
(2016-07-01) Olsson, Caroline; Skog, Klara; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Idag har utlandsstudier inga specifika lärandemål i universitetens styrdokument vilket gör att dess syfte och mål kan upplevas otydliga. Det är samtidigt en politisk målsättning att öka antalet utresande studenter och därför är det intressant att se hur universiteten skriver om utlandsstudier på deras webbsidor. Uppsatsens syfte är att pröva hypotesen om att universitetens sätt att skriva om utlandsstudier borde spegla den tidigare forskning som visar att utbildning idag handlar allt mer om entreprenörskap än om traditionell bildning. För att undersöka det har studien sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka diskurser cirkulerar kring fenomenet utlandsstudier? Vad inkluderas och vad exkluderas i informationen? Vilken människosyn kan utläsas i informationen? Den teori som används som tolkningsverktyg för att förstå det empiriska materialet är hämtad från Foucault och hans diskursteorier om disciplinering och makt. Begreppen subjektifiering och performativitet används för att förstå den diskursiva praktik som enligt socialkonstruktivistiska teorier skapar och formar den sociala verkligheten. Studien bygger på diskursanalys som metod för att undersöka hur tio av Sveriges universitet skriver om utlandsstudier på deras webbsidor. Materialet kategoriserades utifrån de diskurser och subjektspositioner som kunde identifieras. Resultaten visar att de största förekommande diskurserna på universitetens webbsidor är en tydlig karriärsdiskurs som belyser utlandsstudiers fördelar för den framtida karriären och en självregleringsdiskurs som lägger vikten vid personlig utveckling. De karaktärer som vi lyfter fram i resultatet är karriärssiktaren, humanisten, livsnjutaren, akademikern och den relationsbundne. Vi kan genom analysen verifiera hypotesen om att entreprenörskapssyftet överordnas andra akademiska syften med utlandsstudier.
AKK och autism. Om alternativ och kompletterande kommunikation och autism i den inkluderande förskolan
(2014-04-10) Johansson, Peter; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar: 1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås? 2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism? Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK. Några olika specialpedagogiska perspektiv används för att förklara och identifiera villkor och förutsättningar för inkludering, delaktighet och lärande för den pojke med autism som ingår i studien. En av de viktigaste aspekterna är hur AKK kan användas och vara till hjälp för barn med autism. Metod: Studien har i anslutning till livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken haft en etnografiskt inspirerad metodologi. Empiri har hämtats från observationer, fältsamtal och en intervju. Litteraturstudier har varit viktiga för att kunna skapa en grundläggande förståelse för autism, AKK och de samband som finns däremellan som framkommit via tidigare forskningsresultat. Under observationstillfällena har fältanteckningar använts som verktyg. Genom valet av en halvstrukturerad livsvärldsintervju (Kvale & Brinkmann, 2009) kunde studien fördjupas. Intervjun har till sin form varit narrativ, dvs den har koncentrerats till de upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor som min informant har förmedlat. Resultat: Resultatet är kopplat till syftets två frågeställningar och fokuserar min informants upplevelser och erfarenheter av barn med autism och AKK samt hur hon praktiskt går tillväga i sitt dagliga arbete med AKK i relation till pojken med autism. Resultatet visar att användandet av bilder (Bildstöd) genomsyrar kommunikationen mellan den observerade pojken och övriga barn samt personal i barngruppen. Min informant använder, förutom bildstöd, metoden IBT (Intensiv Beteende Terapi) för att träna och utveckla bl. a språk, socialt samspel, beteende och kognition. I flera observerade situationer blir det på olika sätt tydligt att informanten arbetar målmedvetet med att inkludera pojken i olika samspelssituationer med övriga barn.
AKTIONSFORSKNING FÖR EN VERKSAMHETSIDÉ– PRAKTIKGEMENSKAP PÅ FÖRSKOLAN
(2017-11-03) Svärd, Helene; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet har varit att undersöka hur tillhörighet söks av pedagoger i arbetsgrupper som genomför samtal om teori och forskning på en förskola. Intresset har riktats mot hur en praktikgemenskap i dessa sammanhang kan se ut och vad som kännetecknar bildandet av en sådan. Mer specifikt har ett utvecklingsarbete genomförts baserat på aktionsforskning där pedagoger samtalat om teorier, forskning och det egna arbetet för att utveckla kunskap och samhörighet på förskolan. Teori: Studiens aktioner har analyseras mot Wengers (1998) sociala lärande teori och begreppet praktikgemenskaper. Hur pedagoger söker tillhörighet i en praktikgemenskap har främst undersökts. Följande begrepp kännetecknar tillhörighet enligt Wengers teori: Anpassning, föreställningsförmåga och engagemang. Dessa tre begrepp är beroende av varandra, men framträder olika beroende på deltagarnas aktivitet i gemenskapen. Praktikgemenskapens bildande innefattar följande begrepp: gemensamt intresse, gemensam repertoar och ömsesidigt engagemang. Metod: Ansatsen tas i aktionsforskning och aktionerna i utvecklingsarbetet har iscensatts för att möjliggöra utveckling av praktikgemenskaper. Data har samlats in via inspelningar, loggbok, tankekartor och fokusgruppssamtal. Resultat: Pedagogerna visar främst ett engagemang mot tillhörighet i samtalen, enligt Wengers kriterier. Engagemanget som åsyftas är att pedagogerna fört samtal om på vilken teoretisk grund som de arbetar utefter och att de vill konkretisera dem i ett gemensamt dokument för att kunna utveckla delar av sitt systematiska kvalitetsarbete. Engagemanget är grunden för tillhörigheten. När det gäller bildandet av en praktikgemenskap ser det olika ut från aktion till aktion. Sammantaget uppstår emellertid en praktikgemenskap för hela förskolan där det ömsesidiga engagemanget att skriva fram ett gemensamt dokument är mest framträdande. Dokumentet blir den delade repertoaren och ett gemensamt intresse mellan alla förskolans pedagoger.
Aktionsforskning i praktiken - Om förskolepedagogers möjligheter till professionsutveckling
(2016-01-22) Österberg, Anita; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Undersökningen har tre syften. Det första är att undersöka hur pedagogerna på en kommunal förskola ser på och arbetar med verksamhets- och professionsutveckling i praktiken. Det andra är att undersöka pedagogers utvecklingsarbeten i förhållande till aktionsforskning och det tredje att studera vilken potential aktionsforskning kan ha för professions¬utvecklingen i förskolan. Teori: För att ta reda på aktionsforskningen möjligheter och svårigheter i samband med verk-samhets- och professionsutveckling används i denna studie bl.a. organisationsteorier samt kun-skaps- och professionsteorier. Metod: I undersökningen används aktionsforskning som forskningsansats. Då aktionsforsk-ning utgår från praktikernas egna behov, utgör pedagogerna och ledningen i den undersökta förskolan också själva undersökningsgruppen. Aktionsforskning är en kvalitativ forsknings-ansats vars syfte inte enbart är att leda till en förändrad handling i praktiken, utan också till att utveckla kunskap och förståelse om själva verksamheten och de sammanhang den ingår i. I denna interpretativa (tolkande) undersökning används relevant material i varierande former, så som intervjuer, enkäter, brev, observationer, samt dokumentation i form av loggboks- och mötesanteckningar och utvärderingsdokument. Resultat: Resultatet visar att aktionsforskning kan anses ha potential till att stödja profes-sionsutvecklingen i förskolan. Undersökningen visar dock också att pedagogerna har behov av att utveckla en del färdigheter och förståelser kring processer som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Dessa verktyg är också viktiga i aktionsforskningssammanhang. Utöver ledningens ansvar att stödja och skapa förutsättning för utveckling i förskolan, så har undersökningen även visat att pedagogerna själva har ett stort ansvar i att kunna påverka och utveckla möjligheter till verksamhets- och professionsutveckling i förskolan, bl.a. genom att ta uppdraget kring vetenskaplig anknytning på allvar och det egna lärandet i sammanhang med professionsutvecklingen. Möjligen kan samarbetet på organisationsnivå behöva utvecklas och leda till större delaktighet och engagemang hos pedagoger kring utvecklingsarbeten i förskolan.
DET AKTIVITETSBASERADE KONTORET - FRIHET ELLER KONTROLL? En diskursanalytisk studie av anställdas tal om kontorstypen
(2018-08-25) Nilsson Busk, Olivia; Axelson, Sofia; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med studien är att undersöka innebörden av det aktivitetsbaserade kontoret ur ett maktperspektiv genom att studera anställdas tal om kontorstypen. Teori: Det empiriska materialet analyserades och tolkades med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys utifrån begrepp såsom disciplinering och styrning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer samt diskursanalys användes i studien. Resultat: Utifrån respondenternas tal om det aktivitetsbaserade kontoret urskildes frihetsdiskursen, kommunikationsdiskursen och självregleringsdiskursen. Resultatet visade att innebörden av det aktivitetsbaserade kontoret ur ett maktperspektiv blir att individer på olika sätt disciplineras.
Alla barn är (o)lika - en studie kring möjligheter och hinder för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola
(2014-10-14) Carlsson, Ann-Charlotte; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studiens syfte är att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola för att främja kommunikation, samspel och delaktighet. Frågeställningar: 1) Vilka lärandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola? 2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten när det gäller barn i behov av särskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund än svensk? 3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus på arbetssätt, metoder, strategier och förhållningsätt? Teori: Då denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och språk är det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förståtts. Frågeställningarna och syftet med studien är också grundade på synsättet att det är mellan individer och samspelet mellan dem som ett lärande sker, den miljö där individerna verkar i har också en påverkan på samspelet och lärandet (Säljö, 2000). Metod: Studien är kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning där jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrån syftet tagit reda på ställda frågeställningar. Urvalet är ändamålsenligt utifrån en förskola som ligger i ett mångkulturellt område och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund än svensk. Analysen är baserad på handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision. Resultat: Studiens empiri visar på att pedagogerna på förskolan vill skapa en miljö där trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lära. Pedagogernas förhållningssätt och bemötande är att vara inkännande, lyssna på barnen och göra dem delaktiga i verksamheten. Detta skulle kunna ses som en barncentrerad förhandlingsmiljö (Sheridan, Pramling & Johansson, 2010)och blir en möjlighet för alla barn i gruppen att få förutsättningar för utveckling och lärande. Ett hinder i verksamheten som framkommer från det insamlade materialet är pedagogernas okunskap kring det interkulturella perspektivet. Pedagogerna talar om detta synsätt som något de har med sig i sin värdegrund och som ”allmänt” förhållningssätt och att ”alla barn är olika”. Hur dessa olikheter tas tillvara och lyfts i verksamheten är dock inte dokumenterat. Klimatet i arbetslaget beskrivs som en viktig aspekt för att skapa en bra arbetsmiljö för både barn och vuxna på förskolan. Tecken som stöd för att skapa fler möjligheter till kommunikation för alla barn och specifikt för barn i behov av särskilt stöd visar sig vara en möjlighet i verksamheten. Att tydliggöra barns individuella behov och följa upp arbetet kontinuerligt verkar också vara avgörande för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande, detta är dock något som pedagogerna på förskolan behöver ges mer tid för att kunna genomföra, reflektera över och använda sig av i den pedagogiska planeringen.
"Alla barn behöver lära sig sociala förmågor, det kommer sällan helt naturligt" - hur elva pedagoger i förskolan ger stöd till barn i samspelssvårigheter
(2012-02-02) Björkman, Caroline; Sinclair Alenfors, Sandra; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studiens syfte är att synliggöra några pedagogers förhållningssätt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvårigheter i förskolan. De frågeställningar studien utgår ifrån är: • Vilken förståelse och kunskap har pedagogerna när det gäller barn i samspelssvårigheter? • Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? • Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vårdnadshavarna? • Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gällande arbetet med barn i samspelssvårigheter? Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, där man ser att den rådande kulturen och de sociala miljöförhållandena påverkar barns inlärning – utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tänkandet tar sin utgångspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lärande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, både i och utanför skolan (Imsen, 2006). Vägledningen sker både verbalt och genom att den vuxne är modell för hur barnet skall utföra en viss handling (Evenshaug & Hallen, 2001). Metod: Den valda metoden är en etnografisk studie med en kvalitativ riktning, där forskaren studerar en miljö i olika situationer och sammanhang under en längre tid. Metoden är vald eftersom den ger oss stöd i att finna regelbundenheter och vanor, men också oregelbundenheter i pedagogernas och barnens samspel i de sociala aktiviteterna som pågår i verksamheten (Kullberg, 2004). Resultat: För pedagogerna innebar samspelssvårigheter att barnet har svårigheter att fungera i grupp eller ta kontakt med andra barn, samt svårigheter i att läsa av och förstå kroppsspråk och lekkoder. Redan i tidig ålder är det enligt pedagogerna viktigt att träna barns samspelsförmåga, då det måste läras in med hjälp av de vuxna. Flera av pedagogerna ser att det är en vinst att dela upp barnen i mindre grupper, eftersom det ger dem möjlighet till ett närmre samspel med barnen och kan på så sätt ge dem ett bättre stöd i utvecklingen av samspelsförmågan. Alla pedagoger är överens om att det är viktigt att delge vårdnadshavare om det uppstår specifika samspelssvårigheter på förskolan. Flera av pedagogerna beskriver betydelsen av ett fungerande stöd utifrån. Det kan vara specialpedagogen eller förskolechefen.
"Alla borde gå i särskolan!" En studie om bemötande, klassrumsmiljö och kritiska situationer i två gymnasiesärskolor
(2014-06-23) Brorsson, Charlotta; Östberg, Sara; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa. Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv. Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade. Enligt resultatet varierar användandet av pedagogiska hjälpmedel och anpassat stöd, inte bara mellan skolorna utan även mellan olika klassrum och pedagoger, och också hos samma pedagog vid olika tillfällen. Kritiska situationer betecknas av pedagogerna som bland annat brister i kommunikation och samspel mellan pedagog och elev, oförmåga hos pedagogen att bryta situationer som uppstår och utagerande elever. Bemötandet av elever i kritiska situationer anses av pedagogerna främjas av möjlighet till avskildhet och anpassat utrymme, lugn, handlingsplaner för kritiska situationer, tydlighet i miljön och kommunikationsstrategier.
Alla elevers rätt till evidensbaserad läsundervisning. En aktionsforskningsstudie med fokus på utveckling av den tidiga läsundervisningen i anpassad grundskola
(2024-08-27) Sigurdsson, Elisabet; Jakobsson, Jill; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Att kunna läsa blir av allt större betydelse för delaktighet i vårt snabba informationssamhälle. Elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har historiskt sett inte förväntats kunna lära sig en så kognitivt avancerad process och forskning visar att undervisning haft tyngdpunkt mot mer sociala färdigheter och en läsinlärning som bygger på helordsinlärning. Forskning inom området har ökat, men är fortfarande begränsad och aktuell forskning visar att läsutvecklingen för elever med IF inte skiljer sig kvalitativt från läsutvecklingen hos elever med typisk utveckling, men tar längre tid. Denna studie vill därför arbeta fram en ändamålsenlig läsundervisning utifrån identifierade framgångsfaktorer i aktuell forskning på läsundervisning för elever med IF, samt organisera och implementera den i den egna verksamheten. Den implementerade undervisningen ska bygga på fonologisk medvetenhet, den metod som har starkast evidens inom läsinlärning med avseende på typisk utveckling. Studiens fokus ligger på en del av den fonologiska medvetenheten, fonemisk medvetenhet, som berör bokstavsinlärningen och kopplingen mellan bokstavens fonem och grafem. För implementering av en ändamålsenlig läsundervisning används aktionsforskning som metod. Aktionsforskning är en verksamhetsnära metod som förenar forskning och praktik vars syfte är att åstadkomma varaktig förändring i verksamheten. Studiens resultat visar att det är möjligt att organisera och implementera en ändamålsenlig läsundervisning för att främja den tidiga läsinlärningen hos elever med IF, i den egna praktiken. Genom aktionsforskning som metod och med i forskning identifierade framgångsfaktorer, kopplade till sociokulturell lärteori, har läsundervisningen i den egna verksamheten utvecklats under denna studie.
ALLSÅNGEN I ANGERED 1980–2019 En explorativ fallstudie av ett långlivat samarbete mellan kulturskola och grundskola
(2021-09-06) Rydberg, Emma; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka och beskriva hur Allsången i Angered, ett samarbete mellan grundskola och kulturskola som initierades och byggdes upp av musikhandledare, utvecklades och överlevde från 1980 till 2019. Teori: Det centrala teoretiska ramverket utgörs av aktör-nätverkteori (ANT) och mer specifikt Michel Callons översättningsteori. Jag betraktar arbetssättet Allsången i Angered som ett långlivat skolutvecklingsarbete, där projektet består och upprätthålls av ett nätverk av aktörer, som alla har betydelse för projektets överlevnad. Metod: Undersökningen är en fallstudie av Allsången i Angered från 1980 och framåt, genomförd med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och ANT. Nio informanter har intervjuats, varav fem från grundskolans sida av samarbetet och fyra från kulturskolans. Resultat: Redovisningen av resultatet har jag delat upp i en historik över Allsången i Angered och en analys av hur nätverkets problematisering, intressering, värvning och mobilisering sett ut. Analysen visar att nätverket som utgjorde Allsången i Angered hade sin styrka i en gemensam problematisering med huvudsaklig utgångspunkt i musikhandledarnas metod och grundsyn. Allsångsföreställningen var en viktig aktör, som manifesterade och kommunicerade nätverkets värderingar och intressegemenskap. Intresseringen fungerade bra för dem som attraherats av problematiseringen och den fortbildning som följde med projektet, men här syns också känsligheten för nya ideologiska vindar när chefer och politiker med engagemang i andra nätverk tog intryck av andra pedagogiska idéer och ekonomiska prioriteringar. Detta blev synligt som en svaghet i värvningen genom att verksamheten aldrig fick en formellt säker grund och ofta övergavs av chefer och politiker när konkurrensen om resurser ökade. Det var svårt att få den tid och kontinuitet som krävdes för att få till ett samarbete ”på riktigt”. Verksamhetens formbarhet, som möjliggjorde för många aktörer och idéer att ta plats inom ramen för projektet, var en förutsättning för en lyckad intressering men försvårade värvning och mobilisering. Mobiliseringen fungerade spontant väl och baserades på starka förbindelser och stolthet över vad man uppnått – men när svagheterna i intressering och värvning blev uppenbara, så räckte detta inte till. Mobiliseringen kunde inte hindra projektet från att läggas ner.
Allsången som gemenskapare. En intervjuundersökning om ett projekts möjligheter
(2012-09-24) Majberger Wiedel, Jennie; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med uppsatsen är att belysa hur några pedagoger i grund- och grundsärskolan (åk 0-3) arbetar med och har användning av Allsången; ett projekt där de övar sånger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det är Kulturskolan där som håller i Allsången. Moderprojektet är Allsången i Angered som funnits i många år. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom Allsångsprojektet. Teori: Det sociokulturella perspektivet på lärande som säger att det finns möjligheter till lärande och utveckling när människor möts. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger. Resultat: Respondenterna använder sig av Allsångsprojektet på många olika sätt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren återkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling. I litteraturen finns stöd för deras upplevelser. Den pedagogiska tanken bakom Allsången sammanfattas enklast med ordet delaktighet och har stort stöd i uppsatsens teorianknytning. Uppsatsens resultat och diskussion kan inspirera de ansvariga för projekt som Allsången eller liknande att arbeta mera medvetet i förhållande till den pedagogiska tanken.
ANALYZING THE RELATIONSHIP BETWEEN SOCIAL MEDIA USAGE AND FOREIGN LANGUAGE LEARNING ANXIETY AMONG CHINESE COLLEGE STUDENTS: A QUANTITATIVE STUDY
(2024-06-27) He, Huyang; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Aim: In the digital age, social media has become an indispensable tool for Chinese students learning English, offering opportunities to acquire various language skills. However, Chinese students often experience high levels of anxiety in English language learning. The aim of this study is to explore the relationship between social media usage and foreign language learning anxiety among Chinese college students. Specifically, it seeks to investigate how students utilize social media for language learning, comparing their use of receptive (e.g., reading, listening) and productive (e.g., speaking, writing) skills, and its relationship with their anxiety levels. Theory: The Foreign Language Anxiety theory and Connectivism theory serve as the theoretical framework for this study. Method: This study utilized a quantitative research approach and delivered an online survey. The sample comprised 100 college students who were selected using purposive sampling. The research problems were addressed using statistical techniques such as Cronbach's alpha, correlation analysis, descriptive statistics, and t-tests. Results: The analysis revealed that the sampled college students experienced moderate anxiety levels during English learning, with test anxiety being the most prevalent. Students who used social media for English learning had lower anxiety levels. However, those using social media for receptive and productive English skills showed similar anxiety levels.
ANIMAL REPRESENTATIONS IN EDUCATIONAL ACTIVITIES. A case study at the zoo of Slottsskogen in Sweden
(2024-07-01) Shakarchi, Patrick; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Zoos are places that most people know and have probably been to at some point in their lives. Today's zoos claim to contribute to people's understanding of animals, nature, and sustainability issues through their education of various kinds. This is a qualitative case study with the aim to investigate how a zoo in Sweden constructs and represents its animals through educational activities, but also how their goals and values are reflected in their work with education. The study is carried out with collected material from interviews with zoo staff as well as observation of educational activities and information from policy documents and other texts in the zoo such as signs with educational information. The study is based on critical theory with a post-anthropocentric perspective and uses the theory of social representations by Moscovici, as well as Immanent critique which originates from Hegel. The study presents problematic tendencies in the zoo's way of representing animals, where anthropocentrism characterizes the education. The study also highlights a contradictory logic that the zoo uses to justify educational activities with live animals.

Browse

Browsing Department of education and special education / Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS (2010-) by Title