Department of education and special education / Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS (2010-)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24912

Browse

Now showing 1 - 20 of 1127

Vi "speakar Svengelska". Engelskans inflytande på inlärning av svenska/svenska som andraspråk i en engelskspråkig grundskola
(2011-03-17) Almgren, Anita; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga en del av engelskans påverkan på skriftligt uttryck i svenska språket hos elever på en engelskspråkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik språklig inlärningssituation. Den är en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys där några specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras. Metod: Enkäter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i årskurs 9. Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande på ESG-elevernas skriftliga språkanvändning i ett litet antal avgränsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks här orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmål eleverna har. Det finns inget som tyder på att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sämre resultat i svenska än jämnåriga i svensk kommunal skola – snarare tvärtom - men det är tydligt att de som har ett annat modersmål än engelska eller svenska har svårare att nå riktigt bra resultat och för många av de elever som kommer sent in i skolan uppstår problem att nå målen.
Specialpedagogisk handledning. En intervjustudie om handledningens betydelse
(2011-04-08) Joos, Margaretha; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Specialpedagogisk handledning har enligt många forskare blivit ett svar på de förändringar som skett inom förskolan. Exempel på dessa förändringar är; förskolans övergång från Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel än undantag. I samband med övergången till skolverket blev förskolans föreståndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re föreståndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, special¬pedagogen, som återfanns som handledare – ett verktyg för förskola och skola i förändrings- och utveck-lingsarbeten. Studiens syfte var att undersöka om och på vilket/vilka sätt handledning har betydelse. Syftet bröts ner i tre frågeställningar för att rama in detsamma. I studien används halvstrukturerade djupintervjuer, där samtliga informanter var special-pedagoger med egen vana av att hålla handledning. Detta val gjordes för att få ett ”inifrånper-spektiv” på handledning. Studiens resultat visar att det är av betydelse vem som initierar handledningen, eftersom ett upplevt behov motiverar deltagaren/deltagarna att fullfölja handledningen. Ledningens betydelse beskrivs som viktig för att den handledande specialpedagogen ska ha mandat och även som reklamförare för handledning. Sambandet mellan tid och ekonomi åter-finns genom ledningens insikt om vad handledning kan ge och hur mycket det får kosta. Informanterna beskriver även en egen osäkerhet i vilken roll de kommer att hamna inför ett nytt uppdrag. Grupphandledning förespråkas av informanterna eftersom handlednings¬processen består av samtal och gemensam reflektion som i sig hjälper deltagarna att nå ett förbättrat förhållningssätt och en bättre förståelse. Även sambandet mellan förståelse och kun-skap beskrivs av informanterna som menar att förståelse är en förutsättning för kunskap. Informanterna ser handledning som en väg till professionalitet genom att deltagarna når en djupare kunskap och därigenom blir tryggare i sin yrkesroll. De beskriver även sambandet mellan förståelse och kunskap och menar att förståelse måste föregå kunskap. Handledning ses som en väg att nå förståelse genom att handledningsprocessen består av samtal och reflek-tion. Sambandet mellan ”ickefungerande” barngrupper och hur deras personallag samarbetar återfinns i informanternas uttalanden. Upptagna individproblem brukar den handledande spe-cialpedagogen möta med perspektivbyte, för att hjälpa deltagarna nå ett annat synsätt där om-givningens betydelse är en viktig insikt. Detta beskrivs av informanterna som viktigt för att barnet inte ska bli ”bärare av problemet”. Informanterna menar sammanfattningsvis att hand-ledning ger ”ringar på vattnet” till alla nivåer, från barngrupp till skolutveckling.
Dubbelt utsatta damer? En studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
(2011-04-08) Kristensen, Kerstin; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ”Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning”, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.) Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor? Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning. Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo. Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning. En större andel av kvinnor med funktionsnedsättning var utsatta för flera och olika former av våld i jämförelse med kvinnor utan en funktionsnedsättning. De är i högre grad utsatta för många olika handlingar när det gäller sexuella trakasserier och kontrollerande beteenden, oavsett relation.
Icke tillträde. En gymnasieskola för alla?
(2011-04-08) Nicander, Barbro; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data. Metod Metodvalen har skett med hänsyn till uppsatsens syfte - att beskriva gruppen elever utifrån betyg, läs- och skrivkartläggning samt intervju. Betygen beskrivs med hjälp av SPSS och Excel och baseras på elevernas betyg från årskurs nio. Läs- och skrivtesterna är vanligt förekommande normerade test som testar ordavkodning, lässtrategier, läsförståelse, ordförståelse och stavning. Fyra elever intervjuas för att förmedla sin syn på åren i grundskolan. Intervjun sker med hjälp av en frågeguide som tar upp ett antal tema - skolhistoria, läs- och skrivfärdigheter/skolarbete, tillit/förtroende och godkända betyg. Resultat Resultatet som helhet visar att den undersökta gruppen är elever med stor problematik. Elevernas läsning är inte åldersadekvat och har med all sannolikhet bidragit till att de har mycket låga meritvärden. Läs- och skrivtesten visar att den tekniska avkodningen av ord inte bär elevernas väg mot en fullgod läsning. Eleverna i intervjun ger uttryck för en otrygghet under skolåren och en önskan om pedagoger och vuxna som ser till helheten hos dem som personer och som lärande individer.
Framgångsfaktorer - vad innebär det? Ett exempel från en högstadieskola
(2011-04-11) Widén, Marga; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptäcka faktorer på en skola som möjliggjort godkändnivå för elever i behov av särskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strävan att nå godkändnivå för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola där alla når målen också lyckats med att bibehålla och öka elevers självkänsla. Utifrån detta har jag ställt följande frågor. • Vilka faktorer bidrar till måluppfyllelsen? • Vilka arbetssätt är synliga? • Vad har klasstorleken för betydelse? • Specialpedagogiskt synsätt - hur omsätts det i praktiken? • Finns det något speciellt arbetssätt som främjar måluppfyllelsen? • Vilken syn har skolan kring elever, lärande och kunskap? • Råder det en samsyn i skolan på eleverna? Teori: Undersökningen grundar sig på systemteorin. Helhetssyn, samspel och relationer mellan människor är centrala. Det nuvarande betygsystemet har kommit att påverka synen på elever i behov av stöd. För att lyckas med att förena den inneboende konflikten i styrdokumenten med betygssystemet och helhetssyn på eleverna krävs ett strukturerat arbete där skolans alla nivåer är delaktiga och strävar mot samma mål. Metod: Jag har besökt en 6-9 skola och där använt en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju. Dessutom har jag gjort observationer av olika slag, både vid föräldrasamtal, i undervisningssituationer och på diskussionsmöte. Resultat: I den undersökta skolan når alla elever godkändnivå vilket innebär att även elever i behov av stöd når målen. Lärarna arbetar i arbetslag och man har ett reflekterande arbetssätt som är genomgripande i hela skolan. Eleverna är delaktiga i uppläggningen av undervisningen, som utgår från deras eget tänkande. Specialundervisningen fokuserar på kärnämnena, man inkluderar alla elever i klassorganisationen.
Utvecklande bedömningssystem (UBS) i praktiken. Hur bedöms officerares arbetsprestation?
(2011-04-11) Pettersson, Roger; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med denna studie var att beskriva den uppfattning som Markstridsskolans chefer på mellan nivå och i bedömande roll har om det utvecklande bedömningssystemet (UBS). Men även beskriva vad det är som bedöms och värderas hos underställda medarbetare vid Markstridsskolan när det gäller arbetsprestation? Teori: Denna studie ville beskriva vad det är som bedöms i medarbetarnas arbetsprestation. Utgångspunkten togs i olika teorier om bedömning, värdering personliga egenskaper och beteenden samt organisatorisk normpåverkan. Intervjun har genomförts med sju personer vid Markstridsskolan därefter har styrdokument, teorier och data analyserats. Metod: för att samla in data har varit intervjuer. De kvalitativa data som samlades in har sedan analyserats. I detta specifika fall är det förståelsen av det utvecklandebedömningssystemet och förståelsen av hur bedömning och värdering genomförs. Det som blir intressant att visa på är den variation som finns mellan respondenterna och mellan respondenterna och den faktiska tanken om hur bedömningen är tänkt att fungera. Resultaten visar på att beteenden som att ta ansvar för uppgiften, få mycket gjort på kort tid, vara ett föredöme, ha social kompetens och leverera resultat är viktiga indikatorer då arbetsprestationen bedöms. Även att som lärare kunna motivera eleverna ses viktigt. Problemen i sammanhanget är svårigheter med uppföljning av tidigare resultat och därigenom även hur intervjupersonerna skall motivera eventuella förändringar av sin bedömning. Det framträder mönster som visar på att medarbetarna är mer självkritiska när det gäller icke önskvärda beteenden. Vissa upplever sig använda hela skalans variation medan medarbetarna håller sig mer till mitten av skalan. I dialog där intervjupersonernas bedömning jämförs med medarbetarnas självskattning har man olika uppfattningar om vad som är speciellt viktigt att fokusera på om det är avsevärda skillnader mellan bedömningarna.
Mer eller mindre. Om resursfördelning för elever i behov av särskilt stöd i matematik
(2011-04-14) Levén, Birgitta; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte Syftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad är resurs för särskilt stöd i matematik och vem är i behov utav det? Hur fördelas de och stämmer fördelningsmodellen med behovet av särskilt stöd i matematik? Hur används resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmån för särskilt stöd i matematik? Metod Med en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lågt, lågt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsområde. Därefter följdes resultatet upp och ställdes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes också utifrån information från personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn. Resultat I behov av särskilt stöd i matematik handlar inte bara om uppnående målen i kursplanen utan det finns fler elevkategorier som också är i behov av detta särskilda stöd. Det finns resurser som inte belastar budgeten utöver en basresurs men resurser som fördelas är budget. Ett flertal olika resursfördelningsmodeller framkom i studien. Göteborgs stad fördelar resurserna ut till de 21 stadsdelarna enligt socialgruppstillhörighet. Denna modell stämmer väl överens med det antal elever som vårterminen 2009, inte nådde målen i matematik för år 3 i grundskolans kursplan. Ingen av de resursmodeller som framkom i undersökningen riktade sig specifikt mot särskilt stöd i matematik. Visserligen påstod en av informanterna att resurserna fördelades enligt vad som stod i åtgärdsprogrammen men å andra sidan skrevs åtgärdsprogrammen utifrån vilket särskilt stöd som skolan hade möjlighet att ge. För att hitta resursfördelning ämnad för matematik fick undersökaren leta bland statliga skolsatsningar. Kännedom om dessa pengar fanns endast hos en av fyra rektorer i undersökningen. Dessa statliga pengar utgör för många skolor en inspirationskälla men har tyvärr även en baksida genom att exempelvis personal som anställts för dessa pengar försvinner då projekttiden löper ut. Det är bland annat då som verksamheten upplever att det blivit mindre resurser till skolan fast det egentligen har blivit mer. Staten satsar extra på framförallt matematikämnet och Göteborgs stad har ökat tilldelningen av resurser. Detta syns till viss del i rektorernas budget men det råder en viss förvirring bland informanterna när det gäller budgeten. Förutom basresursen och tilläggsresurserna så kan det plötsligt trilla ner extra pengar. En skola hade lagt ner mycket tid och kraft på ansökningar från den statliga skolsatsningen men inte fått något. Två andra skolor hade inte ens sökt men plötsligt fått pengar från den statliga skolsatsningen ändå. Samtliga rektorer i studien hade en relationell elevsyn och matematikdidaktiska visioner om hur de skulle vilja utöva sitt pedagogiska ledarskap mot en skola för alla, men hindrades av att den större delen av deras uppdrag bestod av administrativa uppgifter.
Urskiljning och inkludering. Lyssningscentrerat musiklärande i förskolan
(2011-04-14) Lagerlöf, Pernilla; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lärandeperspektiv. Då det inte finns väldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafråga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgång till barns lyssnande på musik? Mer specifikt fokuserar studien på följande frågor: Hur svarar barnen på den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör när de lyssnar på musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas så att forskare och även lärare får tillgång till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas härför i termer av inkludering och exkludering? Teori: Studien utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Då studien belyser olika aspekter utifrån musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra näraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som används i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, då även den bygger på den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000). Som stöd i analyserandet av barnens meningsskapande i musik har ett ekologiskt perspektiv (Clarke, 2005) samt variationsteori (Marton, 2005) varit användbara. Corsaros (1997; 2003) teorier om barns kamratkulturer har varit betydelsefulla i analyserandet av de inkluderande processerna i barngruppen. Metod: Det empiriska material som ligger till grund för studien är åtta videoinspelade observationer av lärarledda samlingar i förskolekontext där barnen har fått lyssna till, röra sig till samt reflektera kring musiklåtar. Då studien är explorativ (Blumer (1969/1986) till sin metod och därmed flexibel i sin struktur har det även varit viktigt att redogöra för fältanteckningar från samtal och möten med lärare samt forskargruppen. Resultat: Genom att anta ett utvecklingspedagogiskt förhållningssätt i lyssningscentrerade lärsituationer i förskolan, ges det förutsättningar för barn att lära sig urskilja aspekter i musiken. Detta förutsätter att lärare agerar utifrån systematisk variation, för metakognitiva dialoger med barnen samt att barnens medvetande riktas mot kritiska aspekter i musikens likheter och olikheter. Av vikt är att utgå från barnens erfarenhetsvärld genom att välja musikstycken som tilltalar barnen. För att stötta barnens möjligheter att komma till sin rätt som kunniga har erbjudanden om kommunikativa redskap i form av kategorier och distinktioner visat sig betydelsefulla. Barnens inkluderande processer bl.a. i form av delande av ritualer har varit ett stöd för det enskilda barnets lärande, vilket även pedagogers förmåga att tvinna samman delaktighet, kommunikation och lärande har visat sig vara.
Vilka samband finns mellan lässtrategier och läsförståelse? En enkätstudie om läsvanor och läsförståelsestrategier i år 9 relaterad till elevernas resultat på det nationella provet i läsförståelse
(2011-04-14) Ekelund, Katarina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen. Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska. Resultat Elever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor. Nästan en tredjedel av eleverna tycker att det är ar-betsamt och tråkigt att läsa. Den lässtrategi som används mest av eleverna i min studie är att reflektera över texten då den är färdigläst. Det är mest minnesstrategier, såsom att läsa om texten, svara på frågor om texten, skriva av det viktigaste eller återberätta för sig själv, som eleverna använder. En fjär-dedel av eleverna använder sig inte av någon lässtrategi. Det finns ett tydligt samband mellan elevers användande av lässtrategier och deras resultat på det nationella läsförståelseprovet i svenska för år 9. Det är framförallt de elever som an-vänder sig av de djupare läsförståelsestrategierna; elaboreringsstrategier, struktureringsstrate-gier och övervakningsstrategier som lyckas väl. Det finns också ett samband mellan att inte använda lässtrategier och få låga resultat på läsförståelseprovet. Då det gäller skillnader mellan könen visar studien att flickor överlag är mer positivt in-ställda till läsning än vad pojkar är och de använder mer frekvent olika lässtrategier. Flickorna har ett något högre medelbetyg i svenska än vad pojkarna har, men de skattar sig själva lägre än vad pojkarna gör. Det gäller främst flickor på den lägsta och på den högsta nivån. På den lägsta nivån verkar flickorna lägga misslyckandet på sig själva, medan pojkarna på motsva-rande nivå lägger det utanför sig själva. Pojkarna läser för att de ”måste”. Flickorna uttrycker att de ”försöker”. Flickorna på den högsta nivån vet inte om de räcker till, medan motsvarande pojkgrupp skattar sig högt. Bland eleverna i mellanskiktet är pojkarna nöjda med sin insats på en lägre nivå, än vad flickorna är.
Från kropp till kropp - att utforska och lära genom dans - en kvalitativ studie av dans som kunskapsområde i gymnasiet
(2011-04-15) Gustafsson, Lisen; Johnson Lager, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lärande av dans och om de estetiska ämnena kan vara en bidragande faktor till studieframgång. Genom att förankra dansen i teori och forskning har vi velat belysa dansen som kunskapsområde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att på detta vis försöka beskriva vad eleverna får för kompetens med sig då de ägnar sig åt estetiska ämnen, i synnerhet dans. Vi har även velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap är användbar i andra sammanhang än just i samband med dans. För att svara på frågor inriktade mot dansområdet har vi även blickat ut mot andra estetiska fält. Detta för att det finns så lite skrivet material med utgångspunkt i dans och för att vi har velat vidga vårt synfält och försöka se holistisk på estetiska ämnen i skolan. Dock har vi velat lyfta fram dansen specifikt då vi anser att denna uttrycksform ofta behandlas styvmoderligt i skolan. Metod: Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, elevenkäter och observationer. Resultat: Vi kan konstatera att danseleverna i vår studie besitter och utvecklar flera förmågor som gagnar studierna i andra ämnen, så som samarbetsförmåga, kreativitet, disciplin och inte minst glädje. Förmågan till analys och reflektion tränas i det konstnärliga arbetet vilket kan anses vara en värdefull förmåga för studier.
Varför nåddes inte målen i grundskolan? Elevers egna upplevelser av varför de inte nådde målen under sin grundskoletid
(2011-04-15) Lidberg, Anneli; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Många elever når idag inte målen i grundskolan. Om de inte klarar målen för godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. Skälen till att elever inte når målen kan vara många. Det kan handla om läs- och skrivsvårigheter eller andra typer av funktionshinder, men i många fall är det svårt att ringa in orsakerna. Skolverket har gett i uppdrag till många forskare under årens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gå ut grundskolan med godkända betyg? Svaren kan sökas på olika nivåer – hos den enskilda individen, i gruppen, på skolnivå, organisationsnivå eller till och med på samhällsnivå. Den specialpedagogiska forskningen handlar om de barn som är i behov av särskilt stöd, alltså de barn där den ”vanliga” pedagogiken inte riktigt räcker till eller fungerar på ett tillfredsställande sätt. Alla elever som inte når målen för grundskolan är i behov av särskilt stöd hävdar jag; de har onekligen inte klarat av att, inom den ordinarie undervisningen, nå de mål som staten satt upp. För att dessa barn skall utveckla sina kunskaper optimalt krävs att skolan sätter in åtgärder. När det gäller elever med uttalade funktionsnedsättningar av olika slag eller andra typer av diagnoser så finns det ofta en rad förslag på åtgärder som kan göras. Men hur är det med de elever som bara inte orkar eller har lust att delta i skolans undervisning? De som hellre väljer att sitta i korridoren än att gå in i klassrummet? Vad kan man göra för att motivera dessa elever? I denna kvalitativa studie har jag, utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats, försökt sätta mig in i hur elever, som inte nått behörighet till gymnasiets nationella program, upplevt grundskoletiden. Empirin består av tre ungdomars utsagor om deras upplevelser av vad som gjort att de inte nådde målen för godkänt samt deras tankar om vad de skulle velat att skolan kunde ha gjort. Eleverna går idag på det individuella programmet vid en gymnasieskola i Västsverige. Eleverna uttrycker ett samstämmigt missnöje runt att lärarna inte tog dem på allvar; lärarna lyssnade inte på vad de hade att säga. De lärare som visade att de brydde sig om dem betraktades som bra lärare, men tyvärr var de alltför få. När eleverna av skilda anledningar varit frånvarande från några lektioner halkade de efter i undervisningen så pass mycket att lektionerna blev för svåra. När uppgifterna upplevdes för svåra blev lektionerna för jobbiga och tråkiga och till slut orkade de inte mer och gav upp. Alla tre ungdomarna är eniga om att den viktigaste åtgärden som skulle varit avgörande för deras resultat skulle varit att de hade fått undervisning i liten grupp istället för att gå i en vanlig stor klass. Detta strider mot vad den specialpedagogiska forskningen säger angående specialundervisning i särskilda undervisningsgrupper . Deras motiv är att de kan koncentrera sig bättre i en liten undervisningsgrupp och att de får bättre hjälp. En ytterligare anledning är förmodligen att de blir sedda och bekräftade i större utsträckning när det är färre elever.
Påverkar kost och motion skolprestation? En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och skolresultat
(2011-04-15) Cullhed, Maria; Fagerell, Helena; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Titel Påverkar kost och motion skolprestation? En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och skolresultat. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och skolresultat. Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbunden fysisk aktivitet och kost. Metod Data i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS. Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och deras skolresultat. Studien beskriver vidare att eleverna tycker att hemmet, familjen i större utsträckning än skolan har gett dem kunskap om betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. I undersökningsgruppen visade det sig att de som upplevde att det fanns ett samband mellan kost, motion och skolresultat var mer nöjda med sina kostvanor och var mer fysiskt aktiva jämfört med de som inte uppfattade att det fanns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och skolresultat.
SMART board i undervisningen. Lärares arbete, elevers möjligheter...?
(2011-05-05) Andreasson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SMART Board användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom årskurs 1 till 5. Detta med utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, där SMART Board sätts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlätta inlärning och/eller skolgång för elever som kan möta olika svårigheter i skolmiljön. Teori: Teorianknytningen i studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner påverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap är en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter även till det specialpedagogiska forskningsområdet där det är studier omkring det preventiva arbetet som står som forskningsobjekt. Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används som metod för att förstå människors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien är en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgår ifrån den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrån en tolkande ansats. Resultat: Resultatet från undersökningen påvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlätta inlärningen för elever. Genom att man använder olika funktioner av tavlan skapas förutsättningar för vissa arbetsformer (t.ex. visuellt förstärkt kommunikation och uppföljning), som kan underlätta för elever. Detta kan sättas i samband med ett förebyggande arbete i skolan som kan underlätta inlärning och skolgång för elever som möter olika svårigheter i sin skolmiljö.
Tyst i klassen. Upplevelser av muntliga klassrumsaktiviteter
(2011-05-05) Frid, Christina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
I skolans undervisning ingår momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krävande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa färdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga färdigheter anses så vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid så att elevers muntliga förmågor tränas och utveck-las. De elever som sällan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nå målen och hamnar dessutom lätt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ”tyst” elev. I denna kvalitativa studie undersöks några elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. Frågeställningarna som besvaras är om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter. Uppsatsens syfte undersöks och blir belyst via intervjuer, samt den diskussion som tolkar resultatet av studien, speglad genom aktuell litteratur i ämnet. Studien visar att det finns en samsyn hos den litteratur som refereras och de informanter som intervjuats, som handlar om att allas röster inte blir hörda i ett stort antal klassrum, samt att bejakande lyssnande, skapande verksamhet, tidig och kontinuerlig talträning i grupp och en accepterande, engagerad och väl strukturerad undervisning motverkar de svårigheter som an-nars kan uppkomma i samband med att elever förväntas tala inför klassen, både i bedömnings – och lärandesituationer. En pedagog måste både vilja och kunna lyssna, både utåt och inåt, för att vara en öppen och närvarande lyssnare och ledare. Elever som blir lyssnade på, upple-ver att de har lättare för att tala i klassrummet.
När det inte är roligt att läsa och skriva. Sju lärares tankar kring undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skriva
(2011-05-05) Andersson, Lena; Sivenbring, Karin; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Problemformulering, syfte och undersökningsfrågor Det är många som vill komma till tals när det gäller hur undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skriva bäst skall ges. Lärare är emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera läs- och skrivsvårigheter, och därtill se till att barn får den hjälp och det stöd som behövs. Vi såg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras. Syftet med undersökningen var att utreda hur lärare såg på undervisningen av elever i behov av stöd inom områ-det att läsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrågor: 1 Hur identifieras problem inom området att läsa och skriva? 2 Hur ser nuvarande stöd ut? 3 Vilket stöd önskar lärarna för att ge eleverna bästa möjliga stöd? Teori Forskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen. Den kunskapsteoretiska ansatsen vilade på en hermeneutisk grund. I den hermeneutiska tolkningen var pendlingen mellan del och helhet samt mellan för-förståelse och förståelse viktig (Ödman, 2007). Därtill användes de tre olika specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2007) för att belysa problemområdet utifrån ett delaktighetsperspektiv. Metod I undersökningen ville vi ta tillvara målgruppens tankar och erfarenheter. Därför valdes en kvalitativ metod. Den kvalitativa forskningsansatsen är lämplig när människors upplevelser och erfarenheter skall tolkas (Patel & Da-vidsson, 1994). För undersökningen intervjuades sju lärare. Intervjuerna var personliga och som redskap hade undersökningsledarna förberett frågor med låg grad av standardisering och strukturering. Låg grad av standardi-sering betydde att undersökningsledaren under samtalets gång hade möjlighet att utforma frågor och bestämma deras inbördes ordning. Frågorna var vidare möjliga för personerna i målgruppen att tolka, vilket innebar en låg grad av strukturering (Patel & Davidsson, 1994). Resultat Lärarnas erfarenhet och kunskap är viktig när läs- och skrivsvårigheter skall identifieras. Det är i vardagsarbetet som lärare oftast upptäcker läs- och skrivsvårigheter. De elever som ogärna läser kan ha svårigheter på området. Tester kan vara till hjälp, liksom elevdokumentation av olika slag. Kontakt och kommunikation med hem och med tidigare undervisande lärare är också viktig vid identifiering av läs- och skrivsvårigheter. Det nuvarande stödet ges framförallt av klassläraren. De stödinsatser som används är intensivläsning, LL-litteratur vid läsning av skönlitteratur och dataprogram av olika slag. Mycket av stödet ges som en-till-en un-dervisning av läraren eller specialläraren/specialpedagogen. I framtiden önskar lärarna möjligheter till stöd i klassrummet av speciallärare/specialpedagog och möjligheter till att dela in klasser i mindre grupper. En-till-en undervisning är en modell som fungerar för vissa elever uttrycker lärarna, därför önskas sådan också i framtiden. De kategorier som framkom under respektive undersökningsfrågor pendlar framförallt mellan delaktighetsper-spektiven det kategoriska- och dilemmaperspektivet.
Versamhetsutveckling i förskolan. Beskrivningar från rektorers professionella livsvärldar
(2011-05-06) Nygren, Maria; Svensson, Evalena; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte Det övergripande syftet med studien är att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnå en förskola för alla med särskild tonvikt på specialpedagogisk handledning. Studien söker svar på följande frågor: • Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla? • Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag? • Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla? Metod Studien tar sin utgång i en livsvärldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med en reflexiv och öppen inställning använts. Detta för att få information om rektorers egna tankar och reflekterande förståelse om sig själv och sin omvärld med så lite påverkan från intervjuarna som möjligt. Studien bygger på åtta samtal med fyra olika rektorer där varje rektor deltagit i två intervjusamtal vardera. Samtalen utgick från rektorers reflektioner kring verksamhetsutveckling för att uppnå en förskola för alla med tonvikt på specialpedagogisk handledning. Analysen av det insamlade intervjumaterialet tar sin utgång i den hermeneutiska cirkeln och vår förförståelse. Analys arbetet gjordes i olika steg genom att transkribira materialet samt att lyssna på varandras intervjusamtal. Vi kunde därmed finna likheter och skillnader mellan rektorernas beskrivningar. Resultat Resultatet visar att samtliga rektorer definierar begreppet en förskola för alla utifrån förskolans uppdrag enligt styrdokument som läroplan och skollag. Det visar sig även att personliga tankar, erfarenheter och synsätt finns med i reflektionerna som får betydelse i hur verksamhetsutvecklingsuppdraget gestaltas. Rektorerna tar del av och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet, både när det gäller pedagogers och barnens livsvärldar i olika former, något som samtliga prioriterar för att kunna gestalta sitt rektorsuppdrag. Rektorernas beskrivningar av specialpedagogiskt stöd initieras oftast av pedagogerna i förskolan då de själva upplever svårigheter med enskilda individer eller grupper, och inte generellt i samband med verksamhetsutveckling. Rektorerna reflekterar allmänt över samtalet och menar att dialogen är ett viktigt redskap för lärande i arbetet med verksamhetsutveckling. Handledning är enligt rektorerna ett värdefullt verktyg i arbetet med verksamhetsutveckling för att utveckla tankar och arbetssätt hos sig själva och pedagogerna. Handledningen kan enligt rektorers reflektioner ske både individuellt och kollegialt, och kan ledas av en specialpedagog men också av rektorerna själva, pedagogistor eller pbs-handledare.
Samverkan med förhinder - pedagogers erfarenheter av möten med BUP.
(2011-05-06) Wettainen, Johanna; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kontakten och samarbetet mellan BUP och skolan tedde sig utifrån grundskolepedagogers erfarenheter, samt vilken förståelse av BUP som pedagogerna gav uttryck för. Studien avsåg att besvara frågeställningar gällande hur pedagoger beskrev kontakten med BUP, vilket stöd de upplevde att de fick eller hade fått av BUP samt vad kontakten med BUP resulterat i. Metod: I denna studie används Grundad Teori, vilket är en teorigenererande metod. Fem pedagoger, verksamma i grundskola, intervjuades (vilka arbetade som rektor, specialpedagog och lärare). Resultat: I denna studie framkommer det att respondenterna inte får det stöd de vill ha från BUP. Diskrepansen mellan pedagogernas förväntan och det de får i mötet med BUP är stor. BUP och pedagogerna kommer från olika läror och därmed har de svårt att mötas. Förståelsen för vilka BUP är och vilken funktion de har varierar mellan pedagogerna. Studien har visat att kontakten med BUP har resulterat i känslomässig bekräftelse från BUP gentemot pedagoger, en del pedagoger har också upplevt att de fått bekräftelse på sin kunskap. Pedagogerna menar att de fått tips och råd från BUP. I vilken utsträckning dessa tips och råd hade förbättrat klassrumsmiljön framkom inte i intervjuerna.
Ett exempel på integrerande/inkluderande verksamhet inom förskolan
(2011-05-06) Meri, Riina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med studien är att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillståndet. Centrala frågeställningar i studien är • Vad utmärker förskolans sociala och fysiska miljö? • Vad sker på organisations-, grupp- och individnivå för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan? • Hur organiseras lek och inlärningsaktiviteter? • Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlämningen ut till skolan? Verksamhetens arbetssätt förankras i styrdokument och forskning inom området. Teori, metod och forskningsansats: I studien används aktionsforskning som forskningsansats och etnografi som metod. Aktions-forskning är väl lämpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbättringsområden inom verksamheten och bidra till en ökad förståel-se inom området. Med det sociokulturella perspektivet som grund belyses olika teorier som är viktiga i arbetet med barn inom autismspektrumet. Tyngdpunkten ligger på kommunikation och samspel. Områden som anpassad pedagogik, social interaktion och förhållningssätt bely-ses närmare eftersom dessa är viktiga i arbetet med barn inom autismspektrumet och i inklu-deringsprocessen. Etnografisk metod baseras på observationer där forskaren haft en partiell delaktighet eller integration i det samhälle, den kultur eller den grupp som studerats. I studien genomfördes ett fokusgruppssamtal, flera ostrukturerade samtal och observationer med fokus på lek, inlärning och samspel i en förskoleverksamhet utifrån verksamhetsområdets karaktär. Information har även hämtats från följande dokument: Förskolans arbetsplan, Avdelningen Blommans arbetsplan, Åtgärdsprogram, Pedagogiska utlåtanden. Två intervjuer genomfördes med lärarna i olika skolor som har tagit emot barn från den aktuella verksamheten. Resultat: I studien belyses hur det arbetas med barn inom autismspektrumtillståndet på en förskola. Studien visar att interaktion, anpassad pedagogik och miljö, pedagogernas gemensamma för-hållningssätt och kunskap inom autismområdet samt samarbete mellan olika aktörer kan leda till lyckad integrering/inkludering och förhoppningsvis inspirera andra. Studien visar hur pe-dagogernas inställning till inkluderingen, samt förståelsen för att tillgodose barnens olika be-hov och rättigheter kan hjälpa barn med kommunikationssvårigheter. I samförstånd med pe-dagogerna identifierades leken som ett utvecklings- och förbättringsområde.
Jämställd språkutveckling - pedagogisk beskrivning av barns utveckling
(2011-05-09) Vestberg, Annelie; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagog be-skriver barns språkliga intresse på förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med språk i miljön för att stödja barns språkutveckling i deras utvecklingzon med särskilt fokus på en jämställd förskoleverksamhet. • Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors språkliga intresse på förskolan? • Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns språk? • Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns språkliga lärande? Teori: Språkteori, genusteori och sociokulturell teori. Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollärare och en specialpedagog användes till studien. Studien använde en kvalitativ analys av data för att besvara frågorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger ständigt i en social interaktion. Utveck-ling och lärande i förskolan sker i ett socialt sammanhang genom kommunikation både på individnivå och i barngruppen. Informanterna i studien använde sig främst av lyssnandet och samtalet som språkstimulerande metod. Pedagogerna tyckte sig se att flickor tidigare än poj-kar visade ett tydligt intresse för språkutveckling. Visade barnen tydligt intresse bemöttes de av pedagogerna där men de barn som inte själva sökte vidare utmaning i sin språkutveckling uppmärksammades inte särskilt. Förskolemiljön erbjöd varierande tillgängligt språkmaterial och lekmiljöer. Det gjordes språkliga observationer och dokumentationer utav specialpedagog när svårigheter var tydliga och då främst i talspråket. Om observationer och dokumentationer gällande barns språkutveckling utarbetades och användes i den pedagogiska verksamheten skulle verksamheten lättare möta upp i barns språkliga utvecklingszon i alla språkliga områ-den så som tal, läs och skrivutveckling.
Formativ NO-undervisning. En studie om NO-undervisning i skolår F-5
(2011-05-20) Öberg, Anna; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte En utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. Metod Jag genomförde en så kallad ostrukturerad enkätstudie, d.v.s. en enkät med öppna frågor, utan givna svarsalternativ. Åtta lärare med olika bakgrund besvarade den. Lärarna som besvarade enkäten ombads att tänka på sin senaste genomförda NO-undervisning. Enkäten skulle då ge en ”ögonblicksbild” för hur NO-undervisningen såg ut för dessa åtta lärare. Enkätsvaren som kom in analyserades på två sätt. Den första grundläggande analysen gick ut på att ringa in den ”vanligaste” läraren i hänvisning till sin NO-undervisning. Jag fann dock att flera intressanta svar inte kom till sin rätt vid den analysen utan jag valde då att göra en fördjupande analys, utifrån en modell, som beskriver olika utvecklingsfaser en lärare befinner sin i med avseende på fyra olika undervisningsaspekter. Resultat När jag försökte ringa in den ”vanligaste” läraren fann jag att den bild som framkom troligtvis stämmer ganska bra, med vilken ”schablonmässig” syn, gemene man i skol-världen har på NO-undervisningen i de lägre skolåren. Analysen visade att lärarna ansåg att de överlag hade god ämneskunskap runt det de hade undervisat om. Flera lärare lyfte även upp att de var nöjda med sin ”struktur” på NO-undervisningen. Den fördjupande analysen visade även den att lärarna i min undersökning överlag hade goda fakta-kunskaper, men att flertalet har långt kvar till att finna sina formativa utvärderingsmetoder. Jag såg även att lärare som planerar ensamma var mer svårbedömda utifrån de olika utvecklingsfaserna. Lärare som planerar tillsammans med minst en annan kollega verkade vara mer benägna att ha ett elevtillåtande arbetssätt i klassrummet. Min studie visade även tecken på att brist på utbildning kan kompenseras av flera års yrkeserfarenhet och eget intresse för ämnesområdet inom NO-undervisningen.

Browse

Browsing Department of education and special education / Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS (2010-) by Issue Date