Department of education, communication and learning / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24913

Browse

Now showing 1 - 20 of 719

1 Musik och drama i förskolan En aktionsforskningsstudie om hur varierande arbetssätt kan skapa möjligheter för barns lärande och utveckling
(2024-05-30) Söderlund, Nathalie; Björklund, Eveliina
Aktionsforskningsstudiens syfte är att pröva och undersöka om förändrade arbetssätt kan bidra till att barnen erbjuds varierande möjligheter till lärande och utveckling i musik och drama. Följande undersökningsfrågor hjälper oss med detta: På vilka sätt kan pedagogernas arbetssätt utvecklas i verksamheten för att barnen ska erbjudas lärande och utveckling i de estetiska uttrycksformerna? Hur kan inomhusmiljön på avdelningen utvecklas för att ge plats åt barnens prövande och utforskande med estetiska uttrycksformer? Studien är utförd på en förskola med barn i åldrarna 3–5 och utifrån enkät och intervjusvar så har vi kunnat ta del av pedagogernas upplevelser och bidragande faktorer till att barnen inte erbjuds dessa estetiska uttrycksformer i den grad styrdokumenten säger att dem ska få göra. Genom kompetensutvecklande samtal och prövande av nya arbetssätt fördelat i två aktioner så skapar vi bättre förutsättningar då fokus ligger i prövandet av nya metoder, både i spontan och planerad undervisning. Vi analyserar våra aktioner utifrån en didaktisk teori samt med begreppen transdisciplinärt lärande, intra-aktion och den didaktiska triangeln. Detta är ett utvecklings- och förbättringsarbete som syftar till att drama och musik ska kunna erbjudas på varierat vis i verksamheten och resultatet visar att pedagogerna som tidigare upplevt det svårt att arbeta med Musik och Drama på ett varierat vis nu upplever att de fått inspiration och högre kompetens vilket lett till nytänkande och ökat engagemang. De har fått fler verktyg och vågar pröva varierande strategier och metoder. 1 Detta har lett till att musik och drama erbjuds oftare och i fler miljöer och stunder på förskolan där barnen kan lära Om, I, Genom och Med i dessa estetiska uttrycksformer.
1 TAKK som verktyg, gynnsamt för barns inkludering? - En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om hur ett arbete med TAKK kan vara gynnsamt för barns inkludering.
(2022) Andersson Akgül, Nathalie; Silvey, Eleanor
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur TAKK kan främja barns inkludering i förskolans utbildning samt när TAKK blir nödvändigt att arbeta med för att främja inkluderingen i förskolan. Detta är en kvalitativ studie, där vi har använt intervjuer för att samla in vår empiriska data. Intervjuerna spelades in och transkriberades av oss. Vi har tagit inspiration från fenomenografin där resultatet har delats upp i kategorier för att få syn på variationen i förskollärares uppfattningar om fenomenet. Resultatdiskussionen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där resultatet kopplats samman med centrala begrepp och tidigare forskning. Efter analys av det empiriska materialet fick vi fram ett resultat som visade att TAKK ses som ett gynnsamt verktyg för barns inkludering i förskolan, det framkom även att förskollärare behöver ges förutsättningar för att kunna bedriva väl planerad utbildning i förskolan. Slutligen visade resultatet även att kommunikation och sociala samspel är centralt i barns utveckling och lärande.
A case study of a large Swedish consultancy company in the process of redeveloping its training support structures.
(2018-07-06) Fatkina, Maria; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The overall purpose of the study is to understand how Knowledge Management Systems (KMS) can support the learning of technical communicators. This is examined through the case of a large Swedish consultancy company in the process of redeveloping its training support structures for technical communicators.
“Ah för mig så blir det där bara bla bla blabla bla...på något sätt”
(2023-12-07) Jedvik, Moa; Undestam, Stina; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vila och rekreation lyser med sin frånvaro i fritidshemmen i Sverige, åtminstone saknas tidigare forskning kring hur lärare i fritidshem arbetar med vila och rekreation, kunskap vi med denna studie vill bidra med. Den här kvalitativa intervjustudien tar avstamp i ett poststrukturalistiskt perspektiv och synliggör komplexiteten i att tolka och omsätta läroplanens uppdrag att erbjuda vila och rekreation i fritidshemmet. Studiens syfte är att undersöka, analysera och kritiskt granska hur lärare i fritidshem talar om läroplanens uppdraget att erbjuda elever vila och rekreation i fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från begreppen makt, diskurser och normer där vi gör en kritisk granskning av vårt producerade datamaterial för att synliggöra vad som påverkar undervisningen och vad det får för positiva och negativa konsekvenser. Resultatet visar att det finns skillnader i hur lärare tolkar begreppen vila och rekreation. Vila och rekreation ska planeras för och erbjudas i fritidshemmet, men studien visar att det är svårare att omsätta uppdraget i praktiken. Studien visar också att det finns faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och lokaler som möjliggör och försvårar lärares intentioner. Vår slutsats är att vila och rekreation i fritidshemmet aktivt bör arbetas med utifrån läroplanens långsiktiga mål och centrala innehåll. Vi fann tre faktorer som försvårar uppdraget, dessa är glappet mellan tolkning och omsättning, lärarnas intresse kontra läroplanen och begränsande faktorer.
AI-Powered Learning Experience Platforms: Investigating Personalized Learning in the Workplace
(2024-10-14) Khamis, Rasha; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Purpose: This thesis investigates the implementation and impact of Degreed, an AI-powered LXP, within a multinational corporation in Sweden, focusing on its role in facilitating personalized learning and professional development. The study aims to understand the perceptions of both management and employees regarding Degreed's effectiveness in meeting their learning needs and enhancing their professional development. Theory: The research is grounded in the theoretical frameworks of andragogy, the Zone of Proximal Development (ZPD), the Technology Acceptance Model (TAM), and the Learning Ecosystem Framework 2.0 (LEF 2.0). The study also draws upon existing literature on workplace learning, personalized learning, learning analytics, and AI-powered learning platforms. Method: The study employs a mixed-methods approach, combining interviews with L&D managers and employees, along with a survey questionnaire. The qualitative data from the interviews and open-ended survey responses were analyzed using thematic analysis, while the quantitative data from the survey were analyzed using descriptive statistics. Results: The findings reveal that Degreed has been successful in aggregating learning resources, offering personalized recommendations, and facilitating skill development aligned with strategic objectives. However, challenges persist in fully leveraging the platform's potential for social learning, extrinsic motivation, and seamless integration of AI-powered features. The study underscores the importance of aligning the platform's functionalities with the diverse learning needs and preferences of employees, fostering a culture of continuous learning, and ensuring that AI-powered features are transparent, ethical, and user-friendly. The insights gained from this research can inform organizations seeking to implement or optimize LXPs for their workforce, contributing to the creation of learning ecosystems that empower employees to take ownership of their professional development and achieve their full potential.
AKK i Förskolan Ett utvecklingsarbete om pedagogers implementering av bildstöd
(2024-05-30) Strandqvist, Maria; Olofsson, Maria
I barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) kan vi läsa att alla barn i förskolan har rätt till lek samt att barnen ska få göra sin röst hörd och uttrycka sig efter sin egen förmåga. Två verksamma förskollärarstudenters syfte med detta utvecklingsarbete är att implementera en aktivitetstavla med bildstöd på en förskoleavdelning, för att undersöka om detta pedagogiska redskap bidrar till en lugnare lärmiljö som stärker barns delaktighet, inflytande och inkludering. Studien utgår från aktionsforskning och datamaterialet analyseras med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med aktionsforskning som ansats. Datasamlingsmetoder vi nyttjat är intervjuer, loggbok, observationer samt kollegiala samtal för att samla in det empiriska materialet. Den sociokulturella teorin genomsyrar hela utvecklingsarbetet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av tematisk innehållsanalys samt centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet. I utvecklingsarbetet implementerade vi ett pedagogiskt redskap på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till fyra år. Det tydliggörande arbetssättet innebär att arbetslaget ska använda en aktivitetstavla där barnen kan välja aktivitet efter frukost med hjälp av personliga namnlappar. Aktiviteter som barnen kan välja är exempelvis pussel, lego, tågbana etc. En positiv aspekt med aktivitetstavlan som arbetssätt är att barnen vid leksituationer delas in i små grupper som därmed bidrar till en lugnare lärmiljö som stärker barns delaktighet, inflytande och inkludering. Aktivitetstavlan skapar en struktur och tydlighet för barnen då aktivitetstavlan i form av bildstöd bidrar till en lugnare lärmiljö. Detta arbetssätt främjar barns utveckling och lärande då de i mindre grupper ges gynnsammare förutsättningar för kommunikation och lärande i samspel. Resultaten visar att pedagogernas gemensamma samsyn och indelning av barn i små grupper är två faktorer som är avgörande för att barns rätt till likvärdig utbildning ska uppfyllas.
AKK i förskolans undervisning. En intervjustudie om sex förskollärares erfarenhet av att stödja barn med språklig sårbarhet.
(2022) Hindström, Linda; Bohlander, Nina; Thorèn, Jennie
Förskolan finns för alla barn mellan 1–5 år, oavsett funktionella förmågor och är därmed den enda skolform där alla barn är inkluderade (Swärd, 2022). Förskollärare har till sin uppgift att ge alla barn det stöd de behöver för att de ska utvecklas och bli delaktiga i utbildningen. Barns språkliga utveckling sker i olika takt och det finns olika behov av vägar för kommunikation. Vi studenter upplever att det är en stor utmaning för förskollärare att ge barn med språkligsårbarhet möjligheter att delta på lika villkor. Denna komplexa uppgift är något vi i denna studie vill undersöka djupare. Syftet med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda AKK som redskap i undervisningen, för att stödja barn med språklig sårbarhet att kunna delta på lika villkor. De frågeställningar som studien avser besvara är, Hur förskollärare resonerar om att använda AKK som stödjande redskap i förskolans undervisning? Hur beskriver förskollärare att AKK påverkar barnens möjlighet till kommunikation och delaktighet i undervisningen? samt Vilka konsekvenser vid användning av AKK i undervisningen uppger förskollärare att de ser? Genom att intervjua sex förskollärare, för att ta reda på deras erfarenheter om att arbeta med AKK, har vi fått en bredare förståelse för hur förskollärare resonerar om det språkstödjande arbetet med AKK. Det som framkom i studien var att förskollärarna har en positiv inställning till att arbeta med AKK, men att de inte anser att de gör det i tillräckligt hög grad. AKK användes i liten grad för kommunikation, det användes främst som tydliggörande pedagogik, som en del i att förbereda barn på vad som ska ske.
Aktionsforskning med språk och kommunikationsundervisning i blickfånget En studie med fokus på hur de yngsta barnen kommunicerar om litteraturen i förskolan En
(2024-02-29) Bergstedt, Emelie Bergstedt; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Den här studien baseras på aktionsforskning och har genomförts som ett utvecklingsarbete på en förskola i västra Sverige tillsammans med de yngsta barnen i vårt utbildningssystem. Syftet med denna aktionsforskning har varit att förbättra och förändra högläsningstillfällena på förskolan och därav sträva efter att alla barn som deltagit i studien får en större möjlighet att bli delaktiga i kommunikationen om litteraturen vid högläsningstillfällena. Den här aktionsforskningen baseras på kvalitativa metoder, så som samtalsintervjuer, videoobservationer, dagboksanteckningar samt deltagande observationer. Aktionsforskningsprocessen löper som en röd tråd genom hela studien och bygger på att kollegialt i arbetslaget tillsammans reflektera och gemensamt utveckla, förändra och förbättra en del av utbildningen samt utvecklas tillsammans inom professionen. Studien har analyserats utifrån teorin livsvärldsfenomenologi där resultatet analyseras utifrån en innehållsanalys och utgår ifrån begreppen livsvärld, regionallivsvärld, den levda kroppen, intersubjektivitet och horisonter. Detta för att kunna placera denna aktionsforskning i ett vetenskapligt sammanhang. Resultatet presenteras utifrån de fyra genomförda aktionerna, detta för att förtydliga för läsaren hur aktionsforskningsprocessen löper som en röd tråd genom studien. Resultatet tyder på att den didaktiska planeringen som utförs av arbetslaget har en stor inverkan på det intersubjektiva mötet vid högläsning på förskolan. När barn och pedagoger möts i intersubjektivitet i samband med högläsningen så visar resultatet att barnen utvecklas i sin tidiga litteracitet och deras språk och kommunikationsutveckling främjas. I resultatet framhålls att ett meningsskapande i förskolan sker när barnens livsvärldar får möjlighet att mötas, vilket främjar deras möjlighet till att samtala och kommunicera om litteraturen även efter de genomförda högläsningstillfällena.
En aktionsforskningsstudie om hur bokläsning kan främja språkutveckling i en flerspråkig barngrupp
(2024-02-29) Yayo, Rola; Tommasi, Raffaella; Wnuk, Jeanette; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med vår studie är att stärka arbetet kring språkutveckling i relation till flerspråkighet genom att använda bokläsning som arbetssätt. Eftersom pedagogerna saknar tydliga rutiner kring bokläsning samt att det är oklart med vilket syfte man läser, valde vi därför detta område som ett utvecklingsområde i våra verksamheter. För att förstå den egna praktiken använde vi oss av en kvalitativ metod med aktionsforskning som ansats. Genom en aktionsforskningsstudie och utifrån den sociokulturella teorin som en teoretisk utgångspunkt ville vi besvara följande två frågeställningar: Vilka gynnsamma strategier framträder i bokläsningssituationerna? Hur agerar förskollärarna för att fånga upp barnens uttryck? Vi använde observationer, fältanteckningar, ljudinspelningar samt pedagogiska samtal som datainsamlingsmetoder. Tidigare forskning visar att bokläsning är betydelsefull och har positiva effekter på barns språkutveckling och bidrar till ett ökat ordförråd, särskilt när det gäller barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet skrivs fram i form av fallbeskrivningar. Resultatet visar att förskollärarnas strategier i form av planering av boksamtal, bokval, öppna frågor, rekvisita, miljön samt gruppindelning är viktiga när det gäller barns språkutveckling. Men även att förskollärarnas förhållningsätt under boksamtalet är också en viktig aspekt som hjälper att fånga barnens intresse och engagemang. Detta visades på genom att samtliga förskollärare använde sig av olika tonlägen, upprepningar samt kroppsuttryck och ansiktsmimik.
Ålderns betydelse för barns möjligheter till makt i förskolans vardag
(2013) Ekberg, Eva-Lotta; Falk, Linda
Åldersindelat eller åldersblandat? Förskollärares uppfattningar om förskolans ålderskonstellationer och hur de påverkar barnens utveckling och lärande
(2023-10-19) Frykshammar, Anna; Bemert, Charlotte; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Den svenska förskolans läroplan beskriver att förskolan ska skapa förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018). Dock förespråkar den varken för någon typ av åldersindelning eller åldersblandning eftersom läroplanens tolkningsbarhet öppnar upp för många olika arbetssätt. Förskollärare har ett särskilt ansvar att planera för ett målinriktat arbete. Denna studie syftar därför till att undersöka förskollärares uppfattning kring olika ålderskonstellationer i förskolan och hur det påverkar deras pedagogiska planering. Studiens forskningsfrågor är; Hur ser ålderskonstellationerna ut bland en del av de kommunala förskolorna i Göteborg? Vilken ålderskonstellation anser förskollärare skapar bättre förutsättningarna för barns utveckling och lärande? Hur uppfattar förskollärare att barngruppens ålderskonstellation påverkar deras pedagogiska planering? Studien utgår ifrån en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Empirin består av 46 svar från en webbenkät som skickades till kommunala förskolor i Göteborg. Studiens empiri har analyserats utifrån fenomenografi som metod. Studiens viktigaste resultat är att majoriteten av respondenterna arbetar med små- och storbarnsgrupper. De flesta tycker att någon typ av åldersindelning underlättar deras pedagogiska planering medan de som arbetar med åldersblandade barngrupper tycker det försvårar. Trots att de som arbetar med åldersblandade grupper idag tycker att denna konstellation försvårar deras planering anser de ändå att fördelarna är fler. Studiens resultat visar även att det finns för- och nackdelar med samtliga ålderskonstellationer, vilket leder till att den ultimata ålderskonstellationen inte finns.
“Alla årskurser har olika problem”
(2023-10-19) Zeijlemaker, Emilia; Valdemarsson, Ronja; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Sedan benämningen för “sex- och samlevnad” ändrades till “sexualitet, samtycke och relationer”, har ämnet fått en mer betonad del i skolans uppdrag samt blivit en tydligare del av skolans värdegrund. Syftet med denna mindre empiriska studie är att undersöka hur lärare talar om sin roll i skolans uppdrag gällande sexualitet, samtycke och relationer, samt hur lärare beskriver sin undervisning kring området i fritidshemmet. Utifrån vårt syfte är våra frågeställningar: hur talar lärare i fritidshem kring fritidshemmets roll i att bedriva undervisning som rör sexualitet, samtycke och relationer samt hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med ämnesområdet. Vi har utgått från en kvalitativ metod, där vi har intervjuat sju utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger, på olika fritidshem för att få ta del av deras perspektiv på området. Vidare har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och analyserat vårt material med socialkonstruktionism som teori, samt ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att huruvida sexualitet, samtycke och relationer inkorporeras i undervisningen i fritidshemmet beror till stor del på om lärare själva tar initiativ till att bedriva en sådan undervisning. I stort beskriver informanterna fritidshemmets roll i undervisningen som att kunna möta de mer vardagliga aspekterna kopplat till sexualitet, samtycke och relationer. Den undervisning som bedrivs är i hög grad situationsstyrd, men vissa lärare utför även planerad undervisning. I diskussionsdelen lyfts rektorers ansvar som en brist, då lärare upplever att de inte får den kompetensutveckling i ämnesområdet som de känner att de behöver. Vidare lyfter vi vikten av att kunna ha en balans av planerad och oplanerad undervisning i sexualitet, samtycke och relationer, som grundar sig i fritidshemmets situationsstyrda undervisning men som även har planerade inslag.
Alla barn behöver sitt särskilda stöd
(2024-12-04) Nordgren, Jasmina; Seil, Beatrice; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I “Läroplanen för förskolan” (2018) framgår det att barns behov ska bli tillgodosedda där förskolan ska se till barns bästa och där hänsyn ska tas till varje enskild individ. Förskolan ska även följa Barnkonventionen där det beskrivs att alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde där ingen får diskrimineras oavsett vilka förutsättningar de har (UNICEF Sverige, 2018). Utifrån detta uppdrag i läroplanen blir det av stor vikt att tillgodose samtliga barns behov och förutsättningar där de har samma rättigheter och värde. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare uppfattar möjligheten att tillgodose barns behov av stödinsatser. Att endast rikta oss till förskollärare beror till stor del på att det i förskolans läroplan Lpfö18 (2018) framgår att förskollärare har ett större ansvar än vad övriga befattningar i arbetslaget har. De tre forskningsfrågor vi utgår från när vi besvarar syftet är 1. Hur definierar förskollärare läroplanens begrepp “barn i behov av särskilt stöd”? 2. Hur beskriver förskollärare möjligheter att tillgodose barns behov av stödinsatser så som särskilt stöd? 3. Vad menar förskollärare är ändamålsenliga verktyg och strategier för att kunna möta barns behov av stödinsatser, i synnerhet barn i behov av särskilt stöd? Studien är en kvalitativ studie där vi använt oss av intervju som metod för insamling av data. Totalt medverkar nio förskollärare vilka arbetat inom förskolan mellan 5–29 år. I resultatet framkommer delade meningar gällande förutsättningar och möjligheter att tillgodose barns behov av särskilt stöd. Majoriteten beskriver att de har möjlighet men att det till stor del beror på vad för typ av behov det gäller där flertalet samtidigt lyfter att de har möjlighet genom att de har tillgång till specialpedagog. Därtill kommer även ramfaktorernas påverkan av att kunna tillgodose behoven där förskollärarna beskriver en utmaning med för stora barngrupper samt ekonomiska svårigheter.
’’Alla ska känna sig välkomna. Alla är vi olika’’. En kvalitativ studie om förskollärares reflektioner om makt, normer och diskriminering inom den egna verksamheten.
(2022) Brandt, Carolina; Eirén, Denise; Lindholm, Jennifer
Studien utgår från poststrukturalistisk teori och undersöker förskollärares reflektioner och beskrivningar av deras verksamhet och arbete med barnen utifrån begreppen normer, makt och diskriminering. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för analys av empiri och resultatredovisning. Studien kommer ta reda på vilka strategier förskollärare använder sig av för att motverka olika typer av förtryck och diskriminering. Studien syftar även till att ta reda på hur förskollärare arbetar för en inkluderande förskola för alla barn. Det framkommer av studien att förskollärarna som medverkar har olika uppfattningar kring vilka typer av normer och förtryck som förekommer i förskolan samt att de även uttrycker att förtryck inte finns i förskolan. Empirin visar att så inte är fallet. Det förekommer förtryck men att det är svårt att uppfatta vad som just är förtryck. Studien behandlar även begreppen normer och makt där det framkommer att förskollärare upprätthåller skadliga normer och värderingar omedvetet. Slutresultatet visar på att förskollärare behöver mer kompetensutveckling och kritiskt granska både verksamheten och deras förhållningssätt för att utveckla arbetet med barnen så att skadliga normer och värderingar motverkas.
Alternativ och Kompletterande Kommunikation i förskolan En aktionsforskningsstudie om hur samtalskartor kan främja kommunikation och samspel i barngruppen
(2024-02-29) Broholm, Johanna; Sharro, Sofie; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vi är två förskollärarstudenter som i detta utvecklingsarbete har studerat användningen av samtalskartor som ett verktyg för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Syftet med studien är att utforska användningen och utveckla förståelsen för samtalskartor som en form av AKK för att främja kommunikations- och språkutveckling hos barn med begränsad tal- och språkförmåga. Tidigare forskning visar att AKK i form av bildstöd är särskilt viktig för kommunikationsutvecklingen hos dessa barn. Vi har haft två frågeställningar i fokus under studiens gång: Vilka gynnsamma strategier framträder under implementeringen av samtalskartor i förskolans verksamhet samt hur kan bildstöd underlätta interaktionen mellan barn och pedagog samt mellan barn och barn. Den sociokulturella teorin och aktionsforskning som metod har väglett oss under utvecklingsarbetet och varit en grund för att kunna besvara våra frågeställningar. Genom den kvalitativa metoden som är central inom aktionsforskning har vi fått en fördjupad förståelse av hur användning av AKK gynnar barn i deras interaktioner. Vi har använt oss av aktioner, intervjuer och reflektionssamtal. Under aktionerna implementerade en förskollärare samtalskartor i en grupp om fem barn och vi observerade användningen av dessa och reflekterade sedan över resultatet för att sedan förbättra samtalskartorna till nästkommande aktion. Resultatet av vår studie visar på olika gynnsamma strategier vid implementeringen av samtalskartor samt att samtalskartor fungerar som ett medierande verktyg som främjar barns kommunikation och interaktion tillsammans med förskollärare och andra barn.
Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. En kvalitativ studie om alternativ och kompletterande kommunikation utifrån kunskap och inkludering
(2020) Herlet, Jennifer; Löfgren, Roxana
Förskolan omfattar åldersgrupperna ett till sex år, detta innebär att barnen befinner sig i olika utvecklingsfaser där den kommunikativa förmågan skiljer sig åt. Det finns bland annat barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsvariationer som innefattar kommunikationssvårigheter, samt barn som ännu inte utvecklat det verbala språket. Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att uttrycka sig, göra sig förstådda och förstå sin omvärld. För att möjliggöra detta finns alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) som kan användas som stöd för att uttrycka sig. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation, vilka hinder eller möjligheter användandet av alternativ och kompletterande kommunikation medför samt hur de menar att olika kommunikationssätt kan bidra till delaktighet och inkludering. Genom vår undersökning vill vi få en djupare inblick i hur förskollärare ser på möjligheterna av att använda fler redskap som underlättar och möjliggör kommunikation och samspel mellan barn och främjar en inkluderande miljö. De frågeställningar som blir besvarade i studien är Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med olika AKK-former? Vilka möjligheter respektive svårigheter menar förskollärarna finns i arbetet med AKK? och Hur menar förskollärarna att man kan arbeta med AKK för att främja inkludering? För att besvara frågorna har insamlingen av empiriskt material bestått av kvalitativa intervjuer utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. I undersökningen framkom det att förskollärare upplever att deras kunskap och kompetens inom alternativ och kompletterande kommunikation är begränsad. De intervjuade förskollärarna anser att alla barn gynnas av språkförstärkande redskap men förklarar att på grund av den begränsade utbildningen inom ämnet tillämpar de bara alternativ kommunikation när behovet aktualiseras för ett specifikt barn i gruppen. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen diskuteras förskollärarnas användning av AKK. Hur den begränsade kunskapen kan hämma kommunikationen, vilka möjligheter förskollärarna uppger att AKK bidrar med samt förslag på fortsatta studier för att undersöka användningen av AKK i förskolan.
AN EXAMINATION OF FEEDBACK IN DIGITAL ENGLISH LANGUAGE LITERACY GAMES. Exploring students’ experiences and teachers’ perspectives.
(2018-07-06) Ioannou, Evangelia; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The aim of this study was to explore the students’ experiences and English teachers’ perspectives on feedback for errors provided in two digital English literacy games in the Greek primary education context.
De andra eleverna och (icke) likvärdighet – en systematisk forskningsöversikt
(2020-07-02) Palma Pyykönen, Yasmine; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Under de senare åren har det kommit att synas ett allt större skolresultats gap mellan minoritetselever och majoritetselever i den svenska skolan. Resultats gapet har kommit att presenteras som en reaktion på en växande ojämlikhet gällande likvärdigheten mellan och inom skolor i landet. Studien har som syfte att undersöka omständigheter i livs- och studievillkor som kan påverka minoritetelevers skolresultat enligt nationell, internationell forskning och statliga rapporter. Frågeställningar som utgör vägledning för att gynna syftet är Hur nationell och internationell forskning samt statliga rapporter beskriver sambanden mellan minoritetelevernas skolresultat och deras studie- och livsvillkor i form av skola, bostadsområde, socioekonomi, språklighet och etnicitet eller ras? samt vilka omständigheter som kan kopplas till minoritetelevers (försämrade) skolresultat? Och till sist frågeställningen vilka förslag på förbättringar finns för att gynna minoritetselevernas skolresultat? Studien är en systematisk forskningsöversikt där empiri samlats in genom databassökningar på ERIC och Education Research Complete, sökningar på Statens offentliga utredningars hemsida samt insamling av empiri genom manuell sökning. Materialet har bearbetats i flera steg genom relevansgranskningar och en kvalitetsgranskning för att till sist syntetiserats till ett resultat. Resultatet som genererats tyder på en skolvardag som missgynnar elever som andrafieras i olika processer. Dessa andrafieringar tillsammans med det pedagogiska bemötandet kan komma att begränsa elevernas chanser till skolframgångar då det har en inverkan på ett socioemotionellt plan. Elever har visats på flera sätt bli stigmatiserade till följd av de andrafierande processerna som reproduceras i skolan, vilket har en effekt på såväl betyg som skolans kvalitet. För att motverka att elevernas skolprestationer, och då skolresultat missgynnas framförs ett interaktionellt perspektiv som fördelaktigt för den didaktik som bedrivs. Det interaktionella lärandet bidrar i sin tur med att sätta elevernas egen kunskapsrikedom i centrum där de uppmuntras till meningsskapande.
“ Annars kommer några att sitta i tre år och bygga lego”
(2025-02-28) Ekström, Filip; Abdul-Fattah, Ali; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Fritidshemmet ska enligt syfte så som beskrivet i läroplanen “stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid”. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet “meningsfull fritid” kan upplevas som otydlig eller svävande, och många personliga tolkningar kan komma att påverka hur man väljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer med lärare i fritidshem undersöks hur lärare förstår och arbetar med att möjliggöra en meningsfull fritid för eleverna. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt utifrån valda teoretiska ramverk. Resultaten visar att lärarna har olika tolkningar av "meningsfull fritid", och att det skiljer sig mellan de olika lärarna kring hur de ser på barnens roll i verksamheten i relation till styrdokumenten. Lärarna beskriver olika strategier för att skapa meningsfulla aktiviteter, såsom att erbjuda valmöjligheter, samarbeta med eleverna i planeringen och att skapa en trygg och inkluderande miljö. Studien visar också att styrdokument och policy påverkar lärarnas arbete, men att det finns en viss frihet att tolka och anpassa dessa till den lokala kontexten. Studien bidrar med ny kunskap om hur lärare i fritidshem arbetar med att skapa meningsfulla upplevelser för elever. Resultaten visar att det finns en mångfald i hur begreppet "meningsfull fritid" tolkas och implementeras i praktiken. Studien understryker också vikten av att ta hänsyn till både styrdokument och elevernas perspektiv i arbetet med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter.
Ansvar och ledning utifrån Lpfö18. En fenomenografisk studie om rektorers uppfattningar av revideringen.
(2024-02-26) Karlsson, Åse; Nylén, Klara; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Med anledning av den nya revideringen för förskolan (Lpfö 18) som trädde i kraft i juli 2019 önskade vi i maj 2021 undersöka hur den uppfattades några år senare. Det som särskilt intresserat oss är de nytillkomna skrivningarna gällande ansvar och ledning. Detta arbete består av en mindre empirisk studie. Studiens syfte är att undersöka och synliggöra rektorers uppfattningar av revideringen i läroplanen för förskolan gällande ansvar och ledning för förskollärare samt hur rektorerna uppfattar sitt eget ledarskap i förhållande till ansvarsbegreppet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur uppfattar rektorer revideringen i läroplanen gällande förskollärarens ansvar? Hur uppfattar rektorer implementering av förskollärarens ansvar och ledning i arbetslagen? Hur uppfattar rektorer sitt eget ansvar och ledarskap i relation till revideringen gällande förskollärarens ansvar? Studien utgår från en kvalitativ och fenomenografisk ansats. Intervju används som metod i produktion av data och i analysarbetet av det empiriska materialet används beskrivningskategorier och utfallsrum. Resultatet i studien visar att revideringen är ett förtydligande och stärker de förväntningar som rektorn kan ställa på respektive yrkeskategori som arbetar inom förskolan idag. Studiens resultat visar att det fortfarande råder en viss jämlikhetskultur som är förankrad till förskolans historiska kontext och som i sin tur är i enlighet med tidigare forskning hör samman med den äldre platta organisationsstrukturen. Denna jämlikhetskultur visar sig i implementeringsprocessen i form av olika typer av motstånd. Resultatet visar att förskollärarens ansvar och ledarskap ses som självklar men att det i praktiken fortfarande råder en viss osäkerhet. Därtill visar resultatet att det används ledarskap med hierarkiska undertoner och inslag av rektorerna för att i enlighet med revideringen synliggöra yrkeskategoriernas olika uppdrag. Resultatet visar även att det i förskolan behövs ett situationanspassat ledarskap. Därtill synliggör studiens resultat hur viktigt och avgörande rektorns ledarskap är, för att i sin tur skapa möjlighet i utvecklingen av förskollärarens ledarskap och profession.

Browse

Browsing Department of education, communication and learning / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) by Title