Kandidatuppsatser (IDPP)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24929

Browse

Now showing 1 - 20 of 92

30 bildlärarutbildares syn på användning av läromedel i bildämnet
(2023-07-05) Börjesson, Catarina; Broman, Annika; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med detta examensarbete är att utveckla kunskap om vad lärarutbildare med inriktning mot bild anser om att använda läromedel i bildämnet i årskurs 7–9. Syftet besvaras genom tre frågeställningar. Hur resonerar lärarutbildare kring användning av läromedel i bildämnet? Vilka möjligheter och begränsningar ser lärarutbildare med att bildlärare producerar eget läromedel? Vad talar för och emot att använda förlagsproducerat läromedel i bildämnet enligt lärarutbildare? Uppsatsen är en kombinerad studie av en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Studien baseras på en totalundersökning bland bildlärarutbildare på universitet och högskolor i Sverige där 30 av dessa deltagit. Resultatet visar att 9 av 10 anser att en kombination av förlags- och egenproducerat läromedel främst bör användas i undervisningen. Ur bildlärarutbildares uppfattning om elevernas perspektiv anser de att förlagsproducerat läromedel ger möjlighet till förståelse för bildämnets syfte och ur lärarnas perspektiv ser man en tidsbesparande effekt. Resultatet visar även att majoriteten av bildlärarutbildare ser en fördel med en ökad likvärdighet i bildämnet vid användning av förlagsproducerat läromedel. Bildlärarutbildare ser dock lärares oumbärliga roll för elevers lärande oavsett typ av läromedel som används, där framför allt den didaktiska anpassningen till elevgrupp och kontext framhålls. Ett förlagsproducerat läromedel kan stötta eleven i att utveckla sin kreativitet, enligt lärarutbildarna uppfattning, och därmed utgöra ett medierande verktyg.
Äga rum- Fysisk miljö som didaktiskt verktyg En fallstudie av en flexibel klassrumsmiljö (4-9), dess möjligheter och begränsningar
(2022-11-29) Nelson, Maria; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Denna fallstudie är utförd på Testskolan (4–9) i två storbasrum avsedda för 50 personer. Syftet är att mäta ljudmiljö, samt undersöka hur lärare använder den inredning som finns i rummet som didaktiskt stöd, kopplat mot specialpedagogiska specialmyndighetens modell för tillgänglighet där, fysisk, psykosocial och pedagogisk miljö tas i beaktning. Studien är utförd genom grundad teori, och kombinerar kvalitativa och kvantitativa data för att förstå hur lärarens vardag i storbasrummen kan se ut. Data har insamlats på plats, och sedan kodats ner genom tematisk analys och analyserats genom teorin om affordance. Kvalitativa data har samlats in genom observation av lektioner på plats under en dag i vardera storbasrum, följt av samtal och semistrukturerad digital enkät. Kvantitativ mätning av talkommunikation och efterklang har utförts på plats av akustiker. Bullermätning har utförts under två dagar i respektive storbasrum under lektionstid med lånad professionell utrustning. Ett av fynden i studien handlar om ljudmiljön, som är en av de mest betydelsefulla faktorerna i ett skolhus (Barrett m. fl. 2010). I Testskolans båda storbasrum uppmättes att ljudmiljön var optimal enligt svensk akustikstandard för skolor (Swedish Standards Institute [SIS], 2017). Resultatet av uppmätt ljudtrycksnivå under lektionstid hade ett medeltal på 60 dB, mycket lägre än vad som har registrerats i obehandlade klassrum, där man tidigare uppmätt ett genomsnitt på 64 dB i en studie utförd i Brittiska skolor (Shield m. fl. 2015). Analysen av miljön syftar således till att lyfta de begränsningar och möjligheter som upplevs och kan erbjuda lärarna som didaktiska möjligheter i deras undervisning. Sammanfattningsvis kan man av insamlad data, se ett behov av att jobba mer strukturerat och systematiskt med värdegrunden, kopplat till hur man använder undervisningsmiljön i Testskolan (4-9), i storbasrummen (Frelin & Grannäs, 2022).
Aktiva pauser i skolan. En fallstudie om pedagogers och elevers upplevelser av att utföra rörelsepauser i klassrummet, samt deras upplevelser om hur undervisningen efter idrottslektionen påverkar dem
(2018-02-07) Karlsson, Chatrin; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syftet med studien är att utifrån ett hermeneutiskt perspektiv studera en klass i årskurs tre som använder sig av rörelsepauser i klassrummet. Jag analyserar hur de upplever att aktiva pauser påverkar dem och vad det har för effekter på dem. Studien behandlar även pedagogernas och elevernas upplevelser om hur lektionen efter idrotten påverkas dem. Jag gjorde en fallstudie genom semistrukturerade intervjuer med två pedagoger och fyra elever från klassen. Mina frågeställningar är hur pedagoger och elever upplever att rörelser i klassrummet påverkar dem under deras skoldag, samt hur undervisningen efter idrottslektionen påverkar dem. Den genomgående upplevelsen jag fick genom tolkning av mina sex respondenter är positiva effekter. De talade huvudsakligen om glädje, hälsofrämjande, koncentrationsförmåga, samhörighet och gruppdynamik och dessa teman utgör rubriker i uppsatsens resultat. Pedagogerna ser ett samband mellan rörelserna och elevernas energi och förbättrad koncentrationsförmåga, speciellt elever med särskilda behov. De upplever att eleverna får utlopp för sina rörelser genom att intensivt göra pulshöjande övningar under 10 minuter. De upplever också att elevernas hälsa påverkas positivt genom att de får en chans att röra på sig under skoltid. Eleverna upplever glädje och samhörighet, samt att de orkar och får mer energi till att arbeta efter att de har haft rörelsepaus i klassrummet. Pedagogerna har inte sett några konkreta resultat i elevernas skolarbete än, men det är inte det viktigaste menar klassläraren. Hon berättar att det finns flera andra positiva effekter, så som känslan av att göra något tillsammans, få ett avbrott på det långa förmiddagspasset och att eleverna får rört på sig under skoltid.
Att identifiera och samverka kring läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever. Erfarenheter från en skola.
(2018-02-13) Björnevret Klaesson, Matilda; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
I den här intervjustudien undersöks hur klasslärare, specialpedagoger, speciallärare och modersmålslärare beskriver att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever samt hur de samverkar när dessa svårigheter upptäckts. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer från en skola där intervjuerna analyserats utifrån en tematisk analys. De tre teman som framkom ur analysen var identifiering av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling, samverkan mellan pedagogerna för undervisning av flerspråkiga elever och föräldrastöd. Studien har visat att berörda yrkesroller upptäcker flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter genom användandet av olika material och metoder. Dessa material och metoder används för att identifiera var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. De berörda yrkesrollerna beskriver även att de upplever identifiering av flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter som svår och problematisk. Denna problematik grundar sig i att finns ett stort antal påverkande faktorer att ta hänsyn till. De flerspråkiga eleverna som har läs- och skrivsvårigheter behöver kartläggas inom respektive språk för att få ett rättvist resultat. Undersökningen visade även att pedagogerna på den undersökta skolan upplevde det som svårt att få till ett väl fungerande samarbete med framförallt modersmålslärarna, vilket påverkar elevernas identifiering av läs- och skrivsvårigheter. Den största orsaken till detta beskrev de grundade sig i organisatoriska skillnader. Vidare beskrevs att det är av största vikt att få till ett väl fungerande samarbete på skolan för att på bästa sätt kunna bemöta flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter.
Att kunna vara sig själv och vara okej med det
(2021-10-14) Abrahamsson, Pernilla; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Denna studie är en kvalitativ studie om psykologisk säkerhet i näringsliv och skola. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolan respektive medarbetare och chefer i näringslivet resonerar kring begreppet psykologisk säkerhet samt att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan dessa olika verksamheter. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är: • Hur resonerar yrkesverksamma lärare i skolan och medarbetare inom näringslivet kring begreppet psykologisk säkerhet? • Vad finns det för likheter och skillnader i resonemangen om begreppet psykologisk säkerhet mellan dessa två yrkeskategorier? Materialet till studien har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och det insamlade materialet har sedan analyserats med ett induktivt tematiskt förhållningssätt. Resultatet presenteras i sex olika teman, och i varje tema beskrivs också de likheter och skillnader som visat sig i intervjumaterialet från de olika yrkesgrupperna. Den viktigaste slutsatsen av studien var att alla känner igen sig i begreppet psykologisk säkerhet och ser potentialen med att jobba aktivt med detta både i arbetsgrupper och i klassrum. Detta gällde såväl de som tidigare hört talas om begreppet psykologisk säkerhet som de som före denna studies början inte hade gjort det. Studien avslutas med en diskussionsdel och ett resonemang om idéer för vidare forskning.
Att synliggöra läroplanen – En fokusgruppsstudie om lärares uppfattningar kring arbetet med läroplanen och betydelsen av att synliggöra den
(2018-02-07) Johannesson, Anna; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Att synliggöra kunskapsmålen i undervisningen är något jag uppfattat inte ses som en självklarhet hos alla verksamma lärare ute i skolorna. Läroplanen är det styrdokument lärarna ska förhålla sig till när de utformar sin undervisning men eleverna får inte alltid veta bakgrunden till varför de ska lära sig vissa moment. Det är först när målen med lektionerna synliggörs för eleverna som de också kan förstå vad som förväntas av dem samt ta ansvar för sitt lärande och således nå en ökad måluppfyllelse. Syftet med att genomföra denna studie var att bidra med kunskap om hur de intervjuade lärarna uppfattar arbetet med läroplanen och hur de beskriver att de väljer att synliggöra dess delar i sitt arbete. Frågeställningarna som studien ska hjälpa mig komma närmre svaret på är följande: 1. Hur beskriver de intervjuade lärarna att de synliggör läroplanen i sitt arbete? 2. Hur uppfattar de intervjuade lärarna sitt arbete med läroplanen? En fokusgruppsintervju genomfördes för att få flera lärares uppfattningar av området. Det empiriska materialet som samlades in från intervjutillfället transkriberades sedan för att olika kategorier skulle kunna identifieras utifrån de svar de medverkande gav, vilket är karaktäristiskt för den induktiva analysmetoden jag använde mig av. Resultaten som presenteras i uppsatsen visade på olika uppfattningar från de deltagande lärarna kring hur synliggörandet av läroplanen ska genomföras. En gemensam beskrivning som kunde utläsas var att alla fokuserade på den del av läroplanen som innehåller kursplanerna samt att de använde sig av något material som stöd i syftet för att lyfta fram kunskapsmålen ur ett elevperspektiv. Nästan alla lärare som deltog i studien visade sig även dela en kritisk syn på sitt arbete med läroplanen då de saknar förutsättningar samt kunskaper i det praktiska arbetet, för att förverkliga synliggörandet av den på ett så effektivt sätt som möjligt.
Att undervisa elever diagnostiserade med dyslexi – Klasslärares arbete, upplevelser, tankar och förutsättningar.
(2018-02-13) Laine, Meri; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Examensarbetet fokuserar på vilka erfarenheter, vilken uppfattning och vilket perspektiv klasslärare i årskurs 1-6 har gällande undervisning av elever diagnostiserade med dyslexi. Det är även av intresse att ta reda på vad de gör för att upptäcka och stötta dessa elever. Syftet blir att undersöka, förstå och presentera klasslärares arbete, upplevelser och förutsättningar kring undervisning av elever diagnostiserade med dyslexi. Syftet preciseras med följande frågeställningar: 1. Hur upplever klasslärare i årskurs 1-6 undervisningen av elever med dyslexi? 2. Vilken erfarenhet, utbildning och vilket behov av utbildning har klasslärare beträffande dyslexi? 3. Vad gör klasslärarna konkret för att upptäcka och hjälpa elever med dyslexi? 4. Hur är och påverkar samarbetet med specialpedagog, skolledning och vårdnadshavare klasslärares undervisning av elever med dyslexi? I examensarbetet används en kvalitativ metod och material samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra klasslärare, en specialpedagog och en rektor intervjuades för att försöka hitta gemensamma teman gällande klasslärares syn på undervisning av elever diagnostiserade med dyslexi. En temaanalys genomfördes sedan baserat på den insamlade empirin. Resultatet visar att majoriteten av klasslärarna som intervjuats upplever att de i dagsläget inte är tillräckligt utbildade när det kommer till undervisning av elever diagnostiserade med dyslexi och menar att den bristande kompetensen har en negativ inverkan på deras undervisning. Lärarna upplever att de inte räcker till för alla elever och menar att det är en anledning till att de inte har möjligheten att genomföra en så välgenomtänkt undervisning för elever med dyslexi som de önskar. Resultatet visar att lärares attityder skiljer sig åt när det kommer till att undervisa elever med dyslexi och att lärares, vårdnadshavares och elevens attityder påverkar elevens vidareutveckling. Klasslärare önskar mer utbildning och stöttning av övrig personal för att utveckla undervisningen.
Att våga utmanas för att utvecklas - tolkningar, förväntningar och tillit i rektors pedagogiska ledarskap över undervisningen
(2021-08-27) Bengtsson, Jonatan; Paulin Hugo, Pontus; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studiens övergripande syfte var att undersöka rektorer och lärares tolkningar respektive lärares förväntningar på rektors pedagogiska ledarskap, samt tillit som en förutsättning för ledarskapets innehåll och karaktär. Diskrepansen mellan rektors formella befogenheter och vilken legitimitet rektor får från lärarlaget har därmed undersökts, liksom hur fokuset på rektors pedagogiska ledarskap och utvecklingen av undervisningen väcker frågor om gränsdragningen mellan rektor och lärare som två skilda professioner. Metoden var kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer med två rektorer och tre lärare på två olika skolor. Empirin analyserades utifrån en induktiv analysmetod där empiriska obser vationer fått styra analysen, dock med utgångspunkt i de tre övergripande frågeställningarna. Lärares och rektorers tolkningar av rektors uppdrag att agera pedagogisk ledare framstår i stu dien som samstämmiga, till den grad att båda parter beskriver ett mer övergripande, trans formativt ledarskap samt vikten av forum för kollegialt lärande som en central del i utvecklings arbetet. Samtidigt framträder en bild av hur lärare tenderar uppvisa ett motstånd mot att bli utmanade av rektor i fråga om sin undervisning, vilket kan försvåra för ett mer undervisnings nära pedagogiskt ledarskap. Tillit i relationerna mellan lärare och rektor framstår som en viktig komponent att ta hänsyn till för att förstå hur rektors pedagogiska ledarskap över under visningen tar form i praktik. Aspekter som bygger tillit för rektors pedagogiska ledarskap visar sig i mångt och mycket vara allmänna mellanmänskliga faktorer som kräver tid för att bygga upp. Dock framstår rektors pedagogiska kompetenser, såsom egen lärarerfarenhet och ämnes kunskaper, som särskilt viktiga för att rektorerna ska kunna komma nära undervisningen och delta i utvecklingen av densamma.
Bland protagonister och antagonister i ämnesplanerna för Gy 11. En jämförande rollanalys av gymnasiegemensamma och estetiska ämnen med teater i förgrunden
(2022-02-16) Björnsdotter Edlund, Pia; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The purpose of this study is to investigate how the aesthetic, non-compulsory subject Theater, is being presented in the Swedish National Agency for Education's steering documents (Skolverket, 2011), compared to the aesthetic, non-compulsory subjects Music and Art and to the compulsory upper secondary school subjects, formerly called "core subjects", English, History, Physical Education and Health, Mathematics, Science Studies, Religion, Civics and Swedish. This study aims to observe and clarify the Swedish National Agency for Education's character drawing of the various subjects. Two questions serve as guiding light in this examination: Which role does Theater play in the Swedish National Agency for Education's steering document? Is there any difference between how aesthetic subjects, compared to compulsory subjects, are being presented in the Swedish National Agency for Education's steering document and, if so, in what does this difference consist? This is a mixed method study containing both quantitative and qualitative elements. The empiric data was collected through counting action verbs in the Subject Plans for Gy 11, i.e the Swedish National Agency for Education's steering documents (Skolverket, 2011). As instrument for the investigation was chosen parts of Rudolf Penka's methodology for play and character analysis (Reims, 1995), more specifically the part of the method focused on identifying active verbs in scripts. The National Agency for Education here becomes the playwright, the steering documents are considered the script and the role characters are English, History, Physical Education and Health, Mathematics, Science Studies, Religion, Civics, Swedish, Theater, Music and Art. The study reveals Theater reduced into being more about pure form and technical equipment than about the role as observer and mirror of society and of human conditions. Among the aesthetic subjects, Music is portrayed in the most defined and nuanced way whilst Art shows the biggest potential for advancing into rebecoming a compulsory subject.
Den konstnärliga provokationen. En jakt på kunskap, verktyg och ett varför då?
(2023-06-29) Alexandersson, Martin Nick; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Ett grävande i den konstnärliga provokationen, ett försök till förståelse för dess slagkraft och fallgropar. Genom samtal med upphovspersoner som från allmänhet och experter tillskrivits titeln provokatörer. Studien tar sin början i en offentlig händelse på Östgötateatern 2022 och via Aristoteles och Cicero skapar jag mig en förståelse kring provokationen och dess väg genom konsten och ut på teaterscenen. Jag intervjuar scenkonstnärer och kritiker i jakt på dess väsen. För mig resulterar mitt undersökande av den konstnärliga provokationen inom teaterkonsten som ”en rystelse” som Liv Kristin Holmberg uttrycker det. En förändring av ett status quo vars syfte är att skapa en perspektivförflyttning som uppmanar åskådaren till en transformation. Den konstnärliga provokationens relation till kontexten är av vikt för sin slagkraft, då den behöver korrelera till sin samtid och är mottagaranpassad.
Det osynliga barnet. Vårdnadshavare till flickor med autism och deras relation till grundskolan.
(2023-07-05) Troberg, Gunnel; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Abstract: This study aims to enhance our understanding of how caregivers of girls with autism perceive their relationship with primary schools. The study aims to, by providing valuable insights into how these caregivers can collaborate with schools, to take preventive measures and promote favourable conditions for girls with autism. The research questions will focus on the quality of communication between home and school, the types of support provided to the girls. By exploring these areas, I hope to contribute to a better understanding of the experiences of caregivers and improve the educational outcomes for girls with autism. Using a phenomenological approach, this study explores how caregivers of girls with autism experience their relationship with the primary school where the girls attend. The result of the survey demonstrates that parents of girls with autism, to a significant extent, perceive that they are unable to make their voices heard with regards to the school, and that their daughters' issues are not given as much attention.
Det ska gynna eleven – en studie om behovsbedömning av svenska som andraspråk
(2022-08-30) Tsukanaka, Maiko; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Svenska som andraspråk är det enda behovsprövade ämnet i den svenska grundskolan i dag. Skolförordningens bestämmelser (SFS 2011:185, 5 kap. 14 §) definierar vilka elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk, och skolorna är skyldiga att undersöka behovet hos dessa elever. För detta krävs en behovsbedömning med ett rektorsbeslut. Denna uppsats behandlar fenomenet behovsbedömning av ämnet svenska som andraspråk, med syftet att beskriva hur den genomförs i skolpraktiken, hur de gällande kriterierna enligt styrdokumenten fungerar, samt vilka kriterier och faktorer som påverkar bedömning och rektorsbeslut. Studiens material är insamlat genom en kvalitativ enkätundersökning och två kvalitativa intervjuer. Materialet kategoriserades och analyserades utifrån en ramfaktormodell av Gustafsson (1999). Av resultatet framkommer det att en fungerande behovsbedömning finns hos majoriteten av respondenterna, även om det finns vissa svårigheter att tillämpa endast styrdokumentens kriterier på allt heterogena elevgrupper. Generellt tas det hänsyn till elevers individuella förutsättningar och det mest avgörande för bedömningen är resultatet av språkkartläggningen. Studiens resultat visar även att skolornas resurser påverkar behovsbedömning och framförallt undervisning, som gör att elever som fått beslut om att läsa svenska som andraspråk undervisas av en svensklärare i samma grupp med elever som läser svenska. Det mest framträdande i resultatet är lärarnas utgångspunkt vid behovsbedömningen, som har fokus på vad som mest gynnar den enskilda eleven. Inställningen inrymmer både omsorg om elever och ett långsiktigt perspektiv på andraspråksutvecklingen.
Dömd att bedöma. En fenomenologisk studie av betygssättande lärares livsvärld och undervisning.
(2018-02-07) Hansson, Johan; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Studiens resultat visar att lärarna uppfattar betyg som en nödvändig del av skolan. Betygens kunskapsutvecklande funktion upplevdes inte leva upp till sitt syfte, eftersom det inte gynnade det stora flertalet elever kunskapsmässigt. Betygen verkar dessutom anses skapa en stress hos både lärare och elever. Lärarna kände att betyg förenklade gestaltandet av elevers lärande för samtliga inblandade parter, men även förändrade lärandefokusen från att eleven lär sig för sin egen skull till att de lär sig för högre betyg. Betyg upplevdes behövas när elever söker olika gymnasium. Det lyfts fram att betyg har en disciplinär funktion i klassrummet samt att det kan underlätta bedömningsarbetet i undervisningen. Dessutom menas det att betygen ska gynna strävan mot en likvärdig bedömning eftersom elever bedöms efter samma mål. Lärarna upplever att bedömningsfunktionen främst blir summativ i matematiken. I årskurs 6 blir underlagen ännu viktigare på grund av betyg och påverkar således undervisningen. De förklarade att elevernas brister blev tydligare och att pressen på både lärare och elever att åtgärda bristerna för att nå önskat betyg förstärktes. Att behöva underkänna elever var motstridigt, eftersom det inte upplevdes konstruktivt och försämrade skollust och självförtroende.
Elevmotivation i matematikämnet – en systematisk litteraturstudie om effekter av motivationsfrämjande interventioner
(2021-07-06) Xu, Liqin; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
The aim of this study is to identify evidence-based interventions that work effectively for teachers to increase the motivation of junior high school and high school students in mathematics. A systematic literature study review, i.e. a meta-analysis, based on searches with specific inclusion criteria in the ERIC database, has led to an indicative result. The results showed positive effects on students' motivation in studies that in the learning process focus on: technical support in the learning process to create a stimulating and challenging learning environment; metacognitive methods through student-centered self-regulation (e.g. shaping positive identities, reporting academic learning time) and teacher support (e.g. written reflections, inquiries); cooperative collaboration to develop students' social skills and collaboration in social integration by relating abstract mathematics to students' real life, history and culture. Evidence-based results from several studies showed that students become more motivated and more engaged in mathematics learning when they have higher perceptions of and belief in their own abilities in mathematics, when teaching instructions relate to their daily lives, and when they have good access to teacher and peer support for their learning needs.
Den etablerade kunskapens makt – en studie av icke-västerländsk litteratur i litteraturläromedel för gymnasieskolan
(2021-07-06) Björberg, Elias; Bengtsson, Jonas; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Denna uppsats undersöker den icke-västerländska respektive västerländska fördelningen av litteratur i gymnasieundervisningens litteraturstudier. I syfte att utreda på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs i svenskämnets läromedel studeras tre läroböcker från olika årtionden som behandlar just ämnesområdet litteratur. Undersökningen söker besvara i vilken omfattning icke-västerländsk litteratur beskrivs och vad för kunskap som förmedlas och tillskrivs värde. I denna ansats utförs en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys som grundar sig på postkolonial teori och på teorier om hur läromedel, diskurser och värden fungerar. Av analysen framgår att den västerländska litteraturen fått en tydligt framträdande och dominerande roll i studiens material. Betydligt fler västerländska än icke-västerländska författare nämns och de utgör ett slags ideal som icke-västerländsk litteratur jämförs med. Den icke-västerländska litteraturen beskrivs kortfattat och återges återkommande i en västerländsk kontext som utvecklar resonemangen om det västerländska. Slutsatsen blir att den icke-västerländska litteraturen inte tillskrivs något eget värde.
Etisk kompetens bortom läroplanen – lärares berättelser om etik i undervisningen i år 5 och 8.
(2021-08-27) Bodin, Josefina; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Elevers utveckling av etiska perspektiv är ett av läroplanens tydligaste mål. Samtidigt har undervisning i etik beskrivits som oplanerad av forskare, samt att lärare saknar verktyg och professionellt språk i ämnet (Thornberg 2008; Thornberg & Oguz 2013). Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning för att elevers etiska förmåga ska kunna utvecklas samt vad lärare menar är grunden i den enskilde elevens utveckling av etisk kompetens. Etisk kompetens förstås utifrån Rests teori om moraliskt agerande (Rest 1986). För att besvara frågeställningarna har en tematisk analys av 20 transkriberade lärarintervjuer enligt Braun och Clarkes modell för tematisk analys i sex steg tillämpats (Braun & Clarke 2006). Tematiseringen har en abduktiv ansats (Thornberg & Fejes 2015). Analysen förstås med hjälp av Gert Biestas didaktiska teori om kvalificering, socialisering och subjektifiering (Biesta 2011). Lärarnas berättelser resulterar i två teman: Individuell etisk kompetens och kollektiv etisk kompetens. Individuell etisk kompetens innebär elevens autonomi och som kan frigöras genom undervisning. Förutsättningar är lärarnas engagemang för att eleverna ska förstå sin sociala kontext och hur den påverkar elevens sätt att se på omvärlden. Att kunna ta in omvärlden, se och förstå den andre samt ha förmåga till inlevelse och empati är grunden i individuell etisk kompetens. Kollektiv etisk kompetens, beskriver hur lärarna upplever etisk kompetens som kunskap, kompetens och förståelse och handlar i hög grad om att göra någonting – som att inneha sociala och språkliga färdigheter. Den kollektiva etiska kompetensen möjliggör att individen kan fungera och agera i ett socialt och samhälleligt samspel. Uppsatsens huvudfynd är att lärares professionella engagemang är en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla den autonomi och självständighet som krävs för moralisk känslighet och därmed etisk kompetens, som Biesta förespråkar (2011). Uppsatsens empiri utgörs av 20 transkriberade intervjuer med lärare, som har utförts inom ramen för forskningsprojektet EthiCo II, under projektets genomförandefas läsåret 19/20. Projektet undersöker vilka möjligheter och svårigheter som förekommer i en skönlitteraturbaserad etikundervisning i årskurs 5 och 8.
Evidensrörelsen – mellan lärares autonomi och legitimitet.
(2018-02-05) Bäckström, Viktor; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Standardkritiken mot skolan idag gör gällande att 1) utbildningsvetenskapens skeva kunskapsproduktion leder till att skolan inte kunnat matcha utvecklingen på andra samhällsområden, och 2) skolans avsaknad av en enhetlig implementeringspolicy leder till lärares godtycklighet. Den minsta gemensamma nämnaren när lösningar presenteras stavas evidens . Föreliggande uppsats syfte är att med hjälp av Michel Foucaults teoretiska verktyg, och Balls policyanalytiska arbetsmetod, söka förklaringar till hur den naturvetenskapligt influerade evidensrörelsen nu kan vara ett faktum inom skolan, samt hur teknikerna ser ut som konstituerar, reglerar och styr läraren som subjekt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i två samtida rörelser som var aktuella vid evidensrörelsen framväxt i början på 90-talet (i) lärares strävan efter legitimitet och (ii) reformeringen av skolan. Resultatet visar att evidensrörelsen är diskursivt sammanflätad med båda dessa. Dels legitimeras evidensrörelsen genom New Public Management där evidensrörelsen erbjuder en epistemologisk teknologi till de nyliberala idéerna om mätbarhet och marknadslogik. Dels har evidensrörelsen, i egenskap av ”riktig” vetenskap, plockats upp av lärarkåren i dess strävan efter ökad social status och legitimitet. Resultatet visar också att lärarkåren sitter i något av en rävsax. Ökad evidensbasering skulle troligtvis innebära ökad social status och legitimitet – samtidigt som det skulle innebära en kollektiv diskursiv ockupering. Lärarkåren står inför en simpel transaktion; ökad effektivitet och status mot ökat kuvande och underkastelse.
F – 3 lärares integrering av IKT
(2018-02-08) Jutman, Matilda; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Skolan har under en längre period varit en förändrad verksamhet runt om i landet i och med digitaliseringen. Läroplanen från 2011 har blivit reviderad för att skapa ett gemensamt nationellt ansvar att utbilda dagens elever inom digital teknik. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vad som är avgörande för lärares integrering av digital teknik i undervisningen. Forskningsfrågorna är: vilka för och nackdelar lärare ser med integrering av digital teknik i undervisningen och hur lärare ställer sig till revideringen av läroplanen. Det är en kvalitativ forskningsstudie som har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats i en tematisk analys. Resultatet har sammanställt vilka för och nackdelar lärare ser med digitala verktyg samt hur lärarna kommer att påverkas av revideringen. Det som har framkommit av resultatet är att lärarnas egna attityder påverkar integreringen av digitala verktyg. Detta resultat leder till slutsatsen att det är viktigt att skolan har ett tydligt och gemensamt mål om hur lärarna ska arbeta med digital teknik. Lärarna anser dessutom att det behövs kompetensutveckling i hur digitala verktyg ska integreras i undervisningen för att det ska bli en ämnesdidaktisk vinning. Studien har även påvisats att lärarna finner det positivt med kontinuerlig automatisk feedback i språkundervisningen samt att det ger en motivation till eleverna. Lärarna anser också att det är viktigt att digitala verktyg finns tillgängligt för att de ska kunna arbeta mot målen i den reviderade läroplanen. De didaktiska konsekvenserna blir att undervisningen innehållande digital teknik blir väldigt varierande beroende på klassläraren samt vilken tillgång det finns till digitala verktyg. Regeringens vision om att det ska vara en likvärdig utbildning, blir svår att nå så länge faktorerna ovan påverkar till vilken digital undervisning eleverna får.
En fallstudie om upplevelser av den fysiska aktiviteten
(2018-05-03) Hultgren, Mathilda; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
I denna studie presenteras en fallstudie, närmare bestämt en rektors, tre lärares, tio elevers och två föräldrars upplevelser kring fysisk aktivitet relaterat till lärandet. Forskningen inom området visar att fysisk aktivitet har en viss effekt på lärande samt att det kan skapa förutsättningar för lärande. Data har samlats in från intervjuer för att analysera hur rektor, lärare, elever och föräldrar ser på att inkludera mer fysisk aktivitet i skolan. Resultatet visar att alla de som här intervjuats har liknande uppfattningar kring den fysiska aktivitetens påverkan relaterat till lärande, nämligen att det kan förbättra förutsättningar för lärande. Det som jag upptäckte och som var intressant under min studie var att fysisk aktivitet tycks förbättra förutsättningar för lärande. Eleverna jag intervjuade upplevde att de fick förbättrade förutsättningar för lärande genom förbättrad koncentration, de upplevde glädje i skolan, förbättrad samhörighet och gemenskap, förbättrad motivation till skolarbetet samt att det gav mer energi under skoldagen. Det problem jag stötte på var att en elev inte upplevde någon förbättrad koncentration och förbättrade skolresultat hos eleverna hade inte utifrån lärarnas perspektiv påvisats på ett tydligt och märkbart sätt.
Formativ bedömning sett ur ett elevperspektiv
(2023-07-05) Lundström, Maria; Parkman, Jonas; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Det finns flertalet studier som visar att formativ bedömning är ett användbart verktyg för elevers lärande i skolan. Ett inte lika utforskat område är hur elever ser på och talar om den formativa bedömningen och hur verktyget används av olika lärare i olika klassrum och får en påverkan på elever. Detta kommer i studien att undersökas närmare sett ur elevers perspektiv. Syftet med studien är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse och förståelse av formativ bedömning, särskilt med avseende på upplevelse av stress. Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar gymnasielever kring sina upplevelser av löpande återkoppling i klassrummet med fokus på möjligheter till lärande? Hur skiljer sig upplevelsen av bedömning och feedback åt mellan olika lärare? Hur resonerar elever kring betygskriterier och kunskapsmål, hur väl känner de till dem och hur påverkar de eleven i sitt lärande och i sin skolsituation kopplat till bedömning? Vilka känslor resonerar elever kring när de tänker på bedömning? Det är en kvalitativ studie gjord på en gymnasieskola i en större svensk stad. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna har transkriberats, tematiserats och analyserats i förhållande till, för studien, centrala begrepp som fungerat som ett teoretiskt ramverk. Resultatet delades in i fyra huvudkategorier; motivation, feedbackstörande faktorer, feedback som fungerar och relationer gör skillnad. Studien visar att eleverna vill ha formativ bedömning under själva lärandeprocessen och inte efteråt. Den måste vara helt skild från uppgifter som betygssätts för att fungera. Vidare lyfts det fram att den formativa bedömningen behöver vara mer konkret och balanseras mellan det som kan förbättras och det som redan är bra. En slutsats är att relationen mellan lärare och elev är en nyckel för att den formativa bedömningen ska ha förutsättning att fungera på ett bra sätt.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser (IDPP) by Title