Magisteruppsatser, Folkhälsovetenskapligt program

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/10549

Browse

Now showing 1 - 8 of 8

Hälsoteket i Angered - Deltagares perspektiv på en hälsofrämjande verksamhet
(2014-06-24) Haby, Sofia; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Att minska social ojämlikhet i hälsa är ett mål för folkhälsoarbetet på såväl global, nationell som lokal nivå. I stadsdelen Angered i Göteborg verkar Hälsoteket hälsofrämjande för att minska ojämlikhet i hälsa, genom att förbättra levnadsvanor och välbefinnande hos befolkningen. Syfte: Studiens syfte var att utvärdera Hälsoteket i Angered genom deltagares subjektiva upplevelser. Studiens delsyften var att undersöka deltagares uppfattningar och åsikter om Hälsoteket i Angered, vilken betydelse deltagandet i verksamheten bedöms ha för den egna hälsan samt deltagares motivationer för att delta. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod. Datainsamling skedde i form av kvalitativa intervjuer med åtta av verksamhetens deltagare. Det inspelade materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Hälsoteket var betydelsefullt för de intervjuade deltagarna, både genom möjligheten till regelbunden aktivitet och genom de sociala möten och resurser deltagandet gav dem. Verksamheten fungerade som en viktig kunskapskälla för deltagarna, för hälsofrämjande praktiker, lokalkännedom och samhällsorientering. Upplevda hälsoeffekter eller förhoppningar om sådana och det specifika verksamhetsupplägget var drivkrafter deltagarna hade för att besöka Hälsoteket. Diskussion: För de intervjuade deltagarna utgör Hälsoteket en stödjande miljö för fysisk och psykosocial hälsa, genom anpassad aktivitet och sociala möten. Aktiviteten ökar det sociala deltagandet vilket kan bidra till en ökad känsla av sammanhang. Aktivitetens sociala betydelse var stor för deltagarna, vilket stöds av forskning som visar på sociala faktorers betydelse för hälsa. Slutsats: För de intervjuade deltagarna fyller Hälsoteket en funktion som hälsofrämjande social mötesplats, för ökad delaktighet i samhället och förbättrade levnadsvanor, genom möjligheter till fysisk aktivitet och som informationskälla.
Medarbetarnas uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön - En kvalitativ pilotstudie om engagemang och trivsel på ett logistikföretag
(2010-10-28) Ljungberg, Stina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är betydande för både medarbetarnas välbefinnande och företagets lönsamhet. Den psykosociala arbetsmiljön på ett företag har visat på samband med bland annat engagemang och trivsel på arbetet. Medarbetare som upplever arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation löper mindre risk för ohälsa, vilket också kan leda till minskad sjukfrånvaro. Syfte: Syftet var att i en mindre omfattande pilotstudie pröva en kvalitativ metod för att få fördjupad och konkret information om de kollektivanställda medarbetarnas syn på vad som bidrar till respektive försämrar den psykosociala arbetsmiljön på logistikföretaget. Metod: En kvalitativ ansats användes där semistrukturerade intervjuer med fyra fokusgrupper genomfördes. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där subkategorier och huvudkategorier bildades. Resultat: Medarbetarna ansåg att det var liknande faktorer som inverkade på både engagemang och trivsel. Faktorer som ansågs skapa engagemang och bidra till trivsel var yttre och inre belöningar, social tillfredsställelse, förtroende mellan medarbetare och ledning, utmaningar samt att få en helhetsbild. Faktorer som inverkade negativt på motivationen och arbetstillfredsställelsen var enligt medarbetarna otillgängligt ledarskap, ständiga förändringar, omorganisationer och chefsbyten, brist på delaktighet, avsaknad av jämlika förhållanden, feedback på fel sätt, dålig kommunikation och brist på solidaritet. Negativ stress och brister i utbildning kunde leda till en känsla av för höga/svåra krav medan tristess ansågs kunna ge en känsla av för låga/lätta krav. Medarbetarna uppgav fem möjliga förbättringsområden, vilka var synligt och tillgängligt ledarskap, varaktiga förändringar, delaktiga medarbetare, förbättrad kommunikation, ökad sammanhållning samt förändring av schemat. Fokusgrupper är utifrån detta syfte en tidskrävande men tillfredsställande metod som resulterat i relevant och användbar information. Diskussion: Det var uppenbart att den psykosociala arbetsmiljön var betydande för medarbetarna. Utifrån resultatet i denna studie kan logistikföretaget diskutera möjliga åtgärder och förändringar som skulle kunna bidra till ökat engagemang, ökad trivsel och minskad sjukfrånvaro bland medarbetarna.
Kan olika virussjukdomar blockera varandra? En studie baserad på övervakningsdata
(2010-10-25) Özcelik, Aysegül; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Smittskyddsinstitutet påpekar möjligheten om att olika virussjukdomar möjligtvist kan blockera varandra. Det sägs att virus som orsakar vanlig förkylning, Rhinovirus, kan ha räddat många människor från svininfluensan. Om detta antagande visar sig vara sant skulle det förklara varför vissa virussjukdomar i vissa länder har varit långsamma med att ta fart och peka på ett nytt sätt att bekämpa influensa. Syfte: Huvudsyftet med studien är att utifrån rapporterade fall av RSV och influensa typ A, typ B och H1N1 undersöka om virussjukdomar kan blockera varandra, det vill säga att en svår säsong av influensa kan försena och/eller mildra spridningen av RSV i Sverige. Metod: Sammanställa data deskriptivt för att belysa i vilken grad de olika virusinfektionerna, RSV och influensa av olika typer, påverkar varandra. Det har genomförts statistisk korrelationsanalys för att uppskatta och testa graden av påverkan. Resultat: Korrelationen för RSV och influensa A visade sig vara negativt men inte statistisk signifikant. Dock ändå ganska hög för en möjlig blockering mellan RSV och influensa A. För RSV och influensa B blev korrelationen positiv men inte statistisk signifikant. Korrelationen mellan RSV och den totala influensan blev negativ men inte heller statistisk signifikant. Däremot blev korrelationen mellan RSV och H1N1 negativ och statistisk signifikant. Diskussion: Resultatet för RSV och influensa A visar att de säsonger det blir ett stort utbrott av influensa A kommer RSV efteråt och är mildare och då RSV-säsongen är svår blir det omvänt. Samma tendens syns också tydligt i tidsseriefiguren från Smittskyddsinstitutet. En möjlig förklaring till varför det blev ett positivt samband mellan RSV och influensa B kan vara att influensa B sammanträffar med RSV vid samma tidpunkt nästan under varje säsong. Utfallet för RSV och den totala influensan blev negativ men inte statistisk signifikant. Detta kan bero på att influensa A och B integrerade olika med RSV. Att korrelationen mellan RSV och H1N1 blev kraftigt negativ och signifikant kan också betyda att H1N1-utbrottet inträffade vid en annan tidpunkt än RSV, vilket kan vara ett sammanträffande och behöver inte tyda nödvändigtvis på att den ena skyddade för den andra.
Att undvika sitt Waterloo. Den äldre kvinnans utsatthet för partnervåld - en metasyntes med genusperspektiv
(2010-09-06) Everlund, Bodil; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Alla kvinnor kan utsättas för våld av sin partner men den äldre kvinnans utsatthet uppmärksammas i ringa omfattning. Våldets konsekvenser är svåra och det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att utforska problematiken även för den äldre kvinnan. Syfte: Syftet var att generera fördjupad kunskap i problematiken med äldre kvinnors utsatthet för våld av sin make/partner. Frågeställningarna var inriktade mot vad som karaktäriserade deras situation och hur ett genusperspektiv kan belysa problematiken. Metod: En strukturerad genomsökning i databaserna Pubmed, Cinahl, PsykArticles samt Scopus genomfördes efter vetenskapliga studier inom intresseområdet. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna och tolv kvalitativa studier valdes att ingå i studien. En metasyntetanalys utfördes genom att meningsbärande begrepp identifierades vid granskning av studiernas resultat. Begreppen sammanfördes därefter till två huvudsynteser. Dessa synteser tolkades ur ett genusperspektiv med fokus på genusordningen. Resultat: De två huvudsynteserna presenterades i två metaforer; Tills döden skiljer oss åt som beskriver kvinnornas huvudsakliga mål att behålla äktenskapet intakt trots våld i relationen. Tåget har gått ska illustrera kvinnornas känsla av förlorad tid och att det är försent att göra något efter år av utsatthet. Genusperspektivet visade att genusordningen har en stark inverkan på kvinnornas hantering av våldet i äktenskapet. Diskussion: Resultatet av studien visade på att de äldre kvinnornas benägenhet att vidmakthålla den äktenskapliga enheten påverkades av sociala normer och genuskonstruktionen inverkan. Ur ett folkhälsoperspektiv bör detta fenomen uppmärksammas då rådande bistånd för utsatta kvinnor möjligen missar denna aspekt vilket kan skapa barriärer för den äldre kvinnans hjälpsökande.
Skolan som hälsofrämjande arena - En studie av mat och måltidsmiljö i 25 skolor i Västra Götaland
(2009-07-01T08:28:41Z) Englund, Katarina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn har ökat kraftigt de senaste 25 åren. Svenska barn äter alltför lite frukt och grönsaker och alltför mycket godis, glass, läsk och snacks. Nutritionister på Livsmedelverket har formulerat riktlinjer för barns matvanor i skriften ”Bra mat i skolan”. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur 26 skolor i Västra Götaland arbetar hälsofrämjande med fokus på kosten. Syftet var även att undersöka förekomsten av övervikt och fetma bland skolbarnen i årskurs ett och två. Metod: Uppgifter om hur skolorna arbetar hälsofrämjande samlades in med hjälp av en enkät som utgick ifrån Livsmedelsverkets riktlinjer. Det var 25 skolor som besvarade enkäten. Förekomsten av övervikt och fetma beräknades med data från studien ”WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative”. Resultat: Ingen av skolorna följer helt Livsmedelsverkets riktlinjer. Den skola som fick bäst resultat hade 33 poäng av 42 möjliga. Kommunala skolor fick bättre resultat än friskolor. Skolor med mottagningskök hade lika goda resultat som skolor med matlagningskök. Förekomsten av övervikt och fetma var 18 %. Diskussion: Det finns potential att utveckla det hälsofrämjande arbetet med mat på skolorna. Kommuner och skolor behöver strategiska dokument att utgå ifrån. Skolpersonal, elever och föräldrar behöver bli mer delaktiga. Det tycks genomgående saknas pengar för att realisera de önskade insatserna, det krävs dock även kunskap, intresse och engagemang. Ett skolbaserat interventionsprogram kan främja en hälsosam viktutveckling bland barnen. Detta gynnar främst barn med låg socioekonomisk status. Maten i skolan är viktig eftersom den påverkar barnens tillväxt och hälsa nu och även deras hälsa i vuxenlivet.
Att studera arbetet med alkoholprevention på vårdcentral – validering av ett frågeformulär med fokusgrupper
(2009-06-17T11:16:28Z) Andersson, Annika; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Alkohol betraktas som en viktig fråga för hälsotillstånd, ändå blir patienter i vården relativt sällan tillfrågade om alkoholvanor. Med avsikt att undersöka hur alkoholfrågan kan bli en del av vardagsrutinen på vårdcentraler i Sverige, skall två olika modeller för att uppmärksamma riskbruk att studeras i SPIRA-studien. För att följa implementeringsprocessen och utvecklingen av arbetet i praktiken kommer ett frågeformulär att användas bland vårdpersonal på deltagande vårdcentraler. Syfte: Föreliggande studie avsåg att pröva formulärets innehållsvaliditet och face-validity, utifrån hur övergripande struktur, användbarhet, frågor och svarsalternativ uppfattades. Metod: Tre fokusgruppsdiskussioner genomfördes med vårdpersonal på tre olika vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. Analys: För att analysera den data som insamlats användes manifest innehållsanalys. Resultat: I diskussionerna framkom att frågeformuläret var tydligt formulerat, hade relevant innehåll och täckte olika yrkeskategoriers arbete med riskbruk. Samma formulär uppskattades därför kunna användas till samtliga yrkeskategorier och vid SPIRA-studiens fem mättillfällen. De förändringar som diskuterades gällde i första hand behov av förtydliganden och mindre förändringar av frågor och svarsalternativ. Konklusion: Att frågeformuläret uppfattades vara tydligt och täckte väsentliga delar för riskbrukarbete på vårdcentraler gjorde att formuläret kunde bedömas ha hög innehållsvaliditet och face-validity. Fokusgruppsdiskussioner betraktades vara en relevant metod för att studera ett frågeformulärs validitet. De framkomna synpunkterna kommer att ligga till grund för omarbetning av frågeformuläret.
”Är man inte trovärdig när man pratar om sex och samlevnad så blir man kapad vid knäna" En kvalitativ studie om lärares förutsättningar och tillvägagångssätt i sex och samlevnadsundervisningen
(2008-09-25T13:21:34Z) Johannisson, Jennie; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Lärare i Sverige får ingen utbildning i sex och samlevnad, trots att de sen år 1955 har krav på sig att undervisa i ämnet. Det har forskats i låg grad om vilka metoder som fungerar bäst och vad undervisningen har haft för effekter på det svenska sexuallivet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att finna högstadielärares förutsättningar och tillvägagångssätt i sex och samlevnadsundervisningen, där frågan om vad lyckad undervisning innebär och vad lärare behöver få med sig från lärarutbildningen bland annat ingår. Metod: Studien är en empirisk kvalitativ innehållsanalys med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Användningen av fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod fick lärarna att diskutera sig fram och gav således en bred och varierad syn på sex och samlevnadsundervisningen. Jag använder mig av manifest innehållsanalys vilket innebär att jag själv inte göra några egna tolkningar utan ser endast på intervjumaterialets innehåll. Resultat: Rektorns stöd och skolans mål kom fram som viktiga delar för att lärarna skulle lyckas i sex och samlevnadsundervisningen samt att utgå från ett hälsofrämjande perspektiv. Informanterna diskuterade också om trygghet i klassrummet och vilka egenskaper sex och samlevnadslärare behöver ha för att känna sig trygga i sin lärarroll. De metoder som alla informanter använde sig av var diskussion och samtal samt värderingsövningar. Diskussion: Forskningsresultat visar att rektorns stöd, att ha välformulerade mål och att utvärdera sex och samlevnadsundervisningen är av stor vikt, samtidigt visar forskningen en stor brist på detta i landets skolor. Man kan se att kravet på sex och samlevnadslärare är något högre än hos andra ämneslärare då det handlar om känslor och intima frågor istället för exempelvis svensk grammatik. Att vara trovärdig, trygg i sig själv och flexibel är viktiga egenskaper en sex och samlevnadslärare ska inneha. De få publicerade handledningarna från Skolverket som finns inom sex och samlevnadsundervisningen, föreskriver diskussion och samtal som den bästa metoden idag samt att värderingsövningar inte får underskattas.
Samverkansprojekt för en bättre psykisk folkhälsa? En litteraturstudie om utvärderingsmetoder och effekter
(2008-09-24T11:56:28Z) Lidström, Hannah; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som 20-40 procent av Sveriges befolkning lider av. Orsakerna är många och därför behöver ofta flera olika organisationer och professioner samverka för att arbeta preventivt och hälsofrämjande mot psykisk ohälsa. För att utveckla samverkan som arbetsform, och uppmärksamma brister och framgångar hos tidigare projekt, är det viktigt att dokumentera, följa upp och utvärdera erfarenheterna, så att de kan förmedlas till andra. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka metoder som används för utvärdering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samverkansprojekt, vilka direkt eller indirekt fokuserar på psykisk ohälsa, samt att ta reda på vilka resultat dessa projekt gett. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Insamlade artiklar analyserades genom identifiering av utvärderingsmetoder medan en manifest kvalitativ innehållsanalys användes för analys av effekter av samverkansprojekt. Resultat: Det har framkommit att många olika varianter av utvärderingsmetoder används; kvalitativ, kvantitativ och mixad metod, med exempelvis data från medarbetare, deltagare och data från register. Innehållsanalysen av resultatdelarna i artiklarna resulterade i tre kategorier; Effekter bland deltagarna, Utveckling och förändringar i samhället samt Medarbetarnas erfarenheter från samverkansprocessen. Diskussion: Det finns vissa indikationer som tyder på att samverkansprojekt skulle kunna ge goda resultat som på sikt kan skapa en bättre psykisk folkhälsa, men de måste anpassas efter lokala förutsättningar och befolkningens behov. Att många olika metoder används för utvärdering kan tyda på svårheter gällande vad som ska mätas, hur det ska mätas och hur fynden ska tolkas.

Browse

Recent Submissions