dc.contributor.author | Johansson, Andreas | swe |
dc.contributor.author | Bengtsson, Daniel | swe |
dc.date.accessioned | 2006-02-01 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:33:03Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:33:03Z | |
dc.date.issued | 2006 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1682 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: I Sverige redovisas leasingavtal enligt antingen RR 6:99 eller IAS
17. Båda dessa är i grunden lika och bygger till skillnad från föregående regelverk på
grundtanken att redovisningen skall ske utifrån en transaktions ekonomiska innebörd och inte
utifrån dess juridiska form. Både RR 6:99 och IAS 17 anger att alla leasingavtal skall
klassificeras antingen som finansiella eller operationella, enligt vissa kriterier. Denna
klassificering leder till problem och negativa effekter, såsom att jämförbarheten mellan
företag minskar och att liknande leasingkontrakt redovisas på vitt skilda sätt.
Huvudfrågeställning: Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras?
Delfrågor: Vilka problem skapar dagens redovisning av leasingavtal?
Hur kan dessa problem lösas?
Vilka effekter skulle en sådan lösning ge?
Avgränsningar: Studien begränsas främst till att behandla redovisningen av leasing på en
principiell nivå och fokuserar mindre på detaljer i såväl nuvarande regelverk som i de förslag
på regelverk som studeras.
Metod: Studien genomförs med litteraturstudier och intervjuer gjorda med
redovisningsspecialister, företrädare för finansbolag och Bankföreningen, samt en finanschef.
Resultat och Slutsatser: Resultaten från studien visar på flera problem med dagens
redovisningsregler för leasing, där ett är att företagen utnyttjar regelverket för att konstruera
sina leasingavtal så att de kan klassificeras på det sätt de önskar. Andra problem är att genom
detta agerande försämras jämförbarheten mellan företag och dessutom sätts affärsmässigheten
i andra hand. Den lösning som föreslås är att samtliga leasingkontrakt borde ge avtryck på
balansräkningen, enligt ett förslag från G4+1. Det skulle innebära att dessa tas upp i
förhållande till storleken på de rättigheter och skyldigheter som uppstår genom
leasingkontraktet för både leasetagaren och leasegivaren. Effekterna av ett sådant förslag
skulle vara att leasingmarknaden minskar och att leasingkontrakten skrivs om för att kringgå
de nya redovisningsreglerna. Slutsatsen av studien är att dagens redovisningsregler inte
fungerar tillfredställande och därför bör förändras.
Förslag till fortsatt forskning: Som ett komplement till denna uppsats hade det varit av
intresse att även undersöka användarsidans syn på redovisning av leasing, och vilket värde de
sätter på ytterligare information i företagens årsredovisning. Vidare hade det varit intressant
att undersöka hur stor operationell leasing som svenska företag har. | swe |
dc.format.extent | 416764 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Leasing – Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4699 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |