Strategival och suboptimering - Kopplingen mellan lågkostnadsstrategi och suboptimeringsproblematik

Abstract

Bakgrund och problem: Företag strävar efter att synkronisera organisationens mål, strategi och styrning. Utifrån målen utarbetas en långsiktig strategi vilken ska genomsyra utvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och återfinns på en mängd nivåer inom organisationen. Då strategivalet påverkar en mängd processer inom företaget där negativa sidoeffekter kan uppstå är det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimering och strategivalet. Syfte: Att utröna på vilket sätt en lågkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via en underforskningsfråga se hur suboptimeringen påverkar de i fallstudien aktuella företagen. Metod: Studien är utförd på fyra stycken organisationer vilka får representera en större del av en generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att ständigt sträva efter kostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lägsta pris. Företagen i studien återfinns på en skala där högre eller lägre grad av kostnadsledande strategi presenteras. Ett kvalitativt metodval i kombination med fallstudie där fokus riktas på primär data i form av djupintervjuer, ligger till grund för studien. Sex intervjuer är utförda med individer, vilka innehar styrande befattningar på olika nivåer inom de för fallstudien aktuella företagen: IKEA, AB Volvo, Autoliv och Eka Chemicals. Resultat och slutsatser: IKEA anses, i den undersökta gruppen, bedriva den högre graden av kostnadsledande strategi och AB Volvo den lägre graden. Respondenterna påtalar att suboptimering förekommer inom organisationerna. Samtliga organisationer präglas av strategivalet kostnadsledande vilket yttrar sig i bland annat storskalighet, resultatstyrning, informationsasymmetri, belöningssystem, resursslöseri och suboptimering. Dessa faktorer bottnar i strategivalet och är ett resultat av enhetschefernas egenintresse. Argumenten, vilka grundar sig i fallstudien med tillhörande företag och organisationer, talar för att en kostnadsledande strategi leder till suboptimering. Detta grundar sig på det i fallstudien förankrade faktumet att företagets mål leder till strategin vilken leder till en viss typ av ekonomistyrning. Då företagets strategival är att vara kostnadsledande tenderar organisationen att bedriva resultatstyrning. När resultatstyrningen är tight uppstår ett agerande som går ut på att underordnad chef ser till sitt och sin enhets bästa. En konsekvens av egenintresset är fenomenet suboptimering som bl.a. rymmer företeelserna informationsasymmetri, slack, datamanipulation, köpslående och resursslöseri. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan bestå i att utreda kopplingen mellan suboptimering och organisationsstruktur samt vilka metoder som används för att stävja suboptimeringsproblematiken.