dc.description.abstract | Sammanfattning -- Förekomsten av astma och andra allergier ökar, vilket betyder att andelen av
arbetare på arbetsmarknaden med allergi eller annan överkänslighet också ökar.
Det är inte känt på vilket sätt dessa personer med en ökad känslighet i luftvägar
och hud påverkas av exponeringar för irriterande ämnen på arbetsplatsen.
Huvudsyftet med den här avhandlingen var att undersöka hur personer med
allergi och annan överkänslighet är exponerade på arbetet i jämförelse med friska
personer, och vad hälsoeffekterna blir för personer som får en luftvägs- eller
huddiagnos tidigt i livet.
En jobbexponeringsmatris (JEM) för svenska förhållanden, innehållande
bedömningar av luftvägsirriterande exponering och våtarbete utvecklades i Studie
I. JEMen applicerades på två stora populationskohorter, Värnpliktskohorten och
Folkhälsoenkäten. I båda kohorterna hade personer med astma exponerade arbeten
nästan lika ofta som friska personer, medan personer med allergisk rinit mer
sällan hade jobb bedömda som exponerade. Våtarbete var vanligare hos arbetare
med symptom som vanligtvis orsakas av yrkesexponering (handeksem), än hos
arbetare med symptom som utvecklas i barndomen (atopiskt eksem). I Studie II
studerades hälsokonsekvenserna av att ha en luftvägsdiagnos i
Värnpliktskohorten, vilket visade att personer med astma hade en ökad risk för
sjuklighet och dödlighet jämfört med friska personer och personer med allergisk
rinit.
I Studie III-V studerades exponering för inhalerade partiklar, speciellt dos till
lungan och lungans genomsläpplighet för ultrafina förbränningspartiklar. I
samarbete med en tysk forskargrupp modifierade vi en metod för att kunna
framställa radioaktiva ultrafina kolpartiklar. Partiklarna inhalerades av personer
med astma, rökare och friska personer. Med den modifierade metoden fick vi fram
partiklar med en stabil storlek och med en stabil bindning mellan partikeln och
radiomärkningen, vilket är en förutsättning när man följer partiklar inuti kroppen
under en lägre tid. Det fanns ingen mätbar translokering av de ultrafina partiklarna
från lungorna till andra delar av kroppen. Dosen till lungan var däremot högre hos
personer med astma och hos rökare, jämfört med hos friska personer.
Sammanfattningsvis är en ökande andel av arbetskraften idag extra känslig och
reagerar med symptom redan vid låga nivåer av exponeringar i arbetsmiljön. För
att kunna ge bra information och utveckla preventionen måste vi först veta var
insatserna behövs. Med hjälp av en JEM för luftvägsirriterande ämnen kan man
hitta samband mellan känsliga grupper och exponeringar, något vi har dålig
kunskap om idag. Denna avhandling har visat att det finns känsliga grupper som
vi vet har hög sjukfrånvaro och arbetslöshet, och ofta har arbetsbyten och
37
psykosociala problem, men som trots det inte självmant undviker exponeringar
som påverkar hälsan negativt. Resultaten i denna avhandling stödjer inte
hypotesen att känsliga grupper kan få en högre dos av partiklar till målorgan på
grund av att fler partiklar translokerar. Det är däremot möjligt att den högre dos av
partiklar till lungan som vi såg hos känsliga försökspersoner kan medverka till
systemiska effekter. Mer forskning krävs för att utreda om även en minimal
translokering av partiklar är tillräcklig för att orsaka skadliga effekter.----------------------The prevalence of asthma and allergies is increasing, which means that the
proportion of workers on the labour market with allergy or other sensitivity also
increases. It is as of yet not known to what extent these persons with an elevated
sensitivity in the airways or the skin are affected by exposure to irritating
substances at work.
The main aims of this thesis were to investigate how subjects with allergy or
other sensitivity are exposed at work places compared to healthy subjects and
consequences of an airway diagnosis early in life.
A job-exposure matrix (JEM) for Swedish conditions, for estimation of airway
irritating exposure and wet work was developed in Study I. The JEM was applied
on two large population cohorts, the Conscription cohort and the People Health
Survey. In both cohorts, subjects with asthma had exposed jobs to nearly the same
extent as healthy subjects, while subjects with allergic rhinitis rarely had jobs
assessed as exposed. Wet work was more associated to symptoms caused by
occupational exposure (hand eczema) than to symptoms appearing in childhood
(atopic eczema).
In Study II the consequences of an airway diagnosis for health was studied in
the Conscription cohort, which revealed that asthmatic subjects had an increased
risk for morbidity and mortality compared to healthy subjects and subjects with
allergic rhinitis.
In Study III-V the exposure to inhaled particles was studied, especially the lung
deposition and permeability of ultrafine combustion particles. In collaboration
with a German research group we modified a method for the production of
ultrafine radiolabelled combustion particles. Asthmatics, smokers and healthy
subjects inhaled the particles. The modified method yielded particles with a stable
radioactive label and a stable particle size, making it a suitable method for the
study of inhaled particles. We found that the translocation from the lungs to the
circulation was negligible for both 100 nm and 35 nm particles. The dose to the
lung was however higher in subjects with asthma and in smokers, compared to in
healthy subjects.
In conclusion, an increasing proportion of the workers today is sensitive and
reacts with symptoms already at low levels of airway-irritating exposure. To be
able to give appropriate information and develop prevention, we have to know
where efforts are needed. With a JEM for airway-irritating agents it is possible to
find associations between sensitive groups and exposure, something that we have
poor knowledge of today. This thesis has revealed some sensitive groups that do
35
not voluntarily avoid health detrimental exposures, groups that are known to have
poor health, high unemployment and absence due to sickness.
We found little evidence for the hypothesis that the vulnerability of susceptible
individuals should be a consequence of a higher direct dose of particles to target
organs. It is, however, possible that a higher particle dose to the lung contribute to
systemic effects. More research is needed to establish if a minimal fraction of
translocated particles is sufficient to cause harmful effects. | en |