Aktiebolagets rättskapacitet och parthabilitet före och efter upplösningen

Abstract

Som huvudregel gäller det att aktiebolaget ska föras in i aktiebolagsregistret för att bli juridisk person och förvärva fullt rättskapacitet och partshabilitet. Före registreringen kan ställföreträdarna inte ingå avtal med tredje man utan att undgå personligt ansvar för uppkomna förpliktelser. Innan registreringen sker blir inte bara den som beslutat men även de som deltagit i beslutet eller åtgärden som ådrar sig ansvar. Om tredje man ingår avtal med bolaget före registreringen kan denne träda ifrån avtalet under förutsättningen att han var i god tro annars är han bundet av avtalet om bolaget bildas i enlighet med reglerna i aktiebolagslagen. Efter registreringen ansvarar aktiebolaget ensam för uppkommande förpliktelser och bara i undantagsfall kan bolagets ställföreträdare ådra sig personligt ansvar för dess skulder.

Ett aktiebolag förlorar sin rättskapacitet och partshabilitet i och med upplösningen vilket medför att under upplösningsförfarandet kvarstår aktiebolaget som rättssubjekt med bibehållen rättskapacitet. Under upplösningen begränsas aktiebolagets rättskapacitet på så sätt att alla vidtagna åtgärder måste vara ett steg i aktiebolagets avveckling.

Även efter upplösningen finns det fortfarande möjlighet för aktiebolaget att återuppstå som rättssubjekt. Så är fallet t.ex. om aktiebolaget försätts i konkurs och konkursen avslutas utan överskott men det finns fortfarande tillgångar som inte omfattas av konkursen. Då kan en allmän domstol på ansökan av tredje man besluta att bolaget ska träda i likvidation. Detta medför att aktiebolaget har samma rättskapacitet och partshabilitet som under likvidationsförfarandet. En annan möjlighet för aktiebolaget att återuppta sin rättskapacitet är när konkursen avslutas med överskott eller läggs ned efter frivilligt uppgörelse. Det är domstolen som i sådana fall ska besluta om likvidation