Studieavbrott vid distansutbildning

Abstract

Antalet högskolestudenter i Sverige ökade kraftigt under en 20-årsperiod, men nu har det totala antalet studenter på högskolan minskat sedan 2004. Samtidigt har antalet distansstudenter trefaldigats sedan 1996. Mer än 20% av studenterna i Sverige väljer nu att läsa på distans, med en studentpopulation där 42% är äldre än 34 år, jämfört med 18% av de campusbaserade studenterna. Andelen studieavbrott inom EU uppgår till ca 40%, vilket kan jämföras med 38% avhopp i Sverige bland studenter i reguljär campusbaserad utbildning och 39% för studenter i traditionell distansutbildning. Mer än 70% av distansstudenterna väljer IT-stödd distansutbildning som har den högsta andelen studieavbrott, vilket nu uppgår till 58% i Sverige. Magisterprogrammet i denna studie hade en avbrottsfrekvens på 75% vid slutet av det första läsåret. 80% av avhoppen inträffade under den första terminen och 20% under den andra terminen. Denna studie syftar till att identifiera de främsta orsakerna till den höga avbrottsfrekvensen med hjälp av en nätbaserad enkät med 18 frågor, som genomfördes under en sommarmånad. Svaren visar att valet av distansstudier främst påverkades av studentens arbetsförhållanden (61%) och/eller möjligheten att studera i sin egen takt (43%). Viktiga bidragande orsaker till att många studenter väljer att hoppa av sina studier är tidsbrist, samt inre och yttre faktorer som negativt påverkar motivationen, t ex brist på kommunikation, deltagande, stöd och återkoppling (feedback) från lärarna och bristfälliga kontakter med andra studenter. Förslagsvis kan man pröva ett program med kontinuerliga och kraftfulla åtgärder, t ex i form av ett organiserat frivilligt kamratstöd bland studenterna, kombinerat med att man främjar ett mer aktivt deltagande från lärarnas sida, som viktiga bidrag till att stärka motivationen och därmed minska risken för avbrott. Resultatet av dessa åtgärder kunde studeras och utvärderas i en prospektiv studie.