Juridikens inflytande på företagens sociala ansvar - Aktiebolagets inverkan på Corporate Social Responsibility

Abstract

Företagens sociala ansvar är ett område som blivit alltmer aktuellt. Deras ansvar vid miljöförstöring, barnarbete, svältlöner, redovisningsskandaler etc har varit föremål för diskussioner och debatt världen över. Globaliseringen och dess effekter är en faktor som drivit utvecklingen inom området framåt. Syftet med detta arbete är att synliggöra juridikens inflytande på företagens sociala ansvar i allmänhet. I synnerhet utreder vi hur aktiebolagets egenskaper inverkar på CSR. För det första undersöker vi hur vinstsyftet i olika länders bolagsrättsliga reglering påverkar CSR-området. Kan det vara så att vinstsyftet motverkar företagens sociala ansvarstagande? För det andra tar vi reda på hur påståenden om odemokratiska företag hanteras. Dessutom belyser vi, för det tredje, vilken roll s k koder för bolagsstyrning spelar för arbetet inom CSR-området. För det fjärde behandlar vi frågan om bolag som i många fall är mäktigare än regeringar och därmed intar en viktig position som politiska aktörer. Inflytande i bolag är därför av stor vikt för möjlighet till påverkan. Vi har av den orsaken undersökt hur andra intressenter än aktieägare kan påverka styrningen av bolag. Här har vi bl a undersökt olika regelverk beträffande arbetstagarinflytande. För det femte berör vi bolagens miljöpåverkan. I ett arbete som detta, med ett flertal internationella utblickar, är det naturligt att till sin hjälp ta internationell rätt och dess möjligheter att stävja missbruk inom bolagssfären. Missbruket kan t ex röra kränkningar av mänskliga rättigheter, något som ibland utförs i samverkan med diktaturregimer. En annan fråga som vi behandlar är, för det sjätte, huruvida företag som säger sig följa en rad etiska riktlinjer för sin verksamhet inte efterlever dessa, d v s ansluter sig till riktlinjerna i syfte att skapa s k fasadlegitimation. Vi utreder vilka möjligheter som finns att angripa detta problem. Uppsatsen har i huvudsak tillkommit genom att vi studerat litteratur, offentligt tryck och sökt information på Internet. Således har vi inte avvikit från juridisk metod, d v s studium av lagtext, förarbeten, rättsfall samt doktrin. Det empiriska materialet har vi överlag samlat från Internet. Arbetet avgränsades genom att vi genomförde en breddstudie av nio företag från något färre branscher. Vi har översiktligt undersökt en mängd juridiska fenomen relaterade till begreppet CSR och har medvetet valt att inte behandla vissa teorier som i och för sig skulle kunna vara lämpliga i en studie som denna. Det beror dels på den begränsade tid vi haft till vårt förfogande, dels på att vi anser att de teorier vi ändå valt beskrivs tillräckligt ingående för att kunna ligga till grund för en rimlig analys av det empiriska materialet. Vi begränsar oss vidare genom att behandla aktiebolaget och några av dess motsvarigheter världen över och vi berör endast några koder för bolagsstyrning. De företag vi undersökt representerar olika branscher vilket bidrar till en tillfredställande allsidighet. Eftersom uppsatsen bygger på teorier som kan anses vara beprövade får arbetet överlag betraktas som tillförlitligt. Vi drar slutsatsen att de juridiska instrumenten – i form av lagar, konventioner men även självreglering m m – framför allt på senare år kommit att sätta allt större legal och moralisk press på företagen att handla korrekt. En alltmer finskalig måttstock har skapats gentemot vilken den internationella företagsamheten jämförs. Härigenom har juridikens roll på CSR-området tydligare artikulerats. Även det arbete olika NGO:s bedriver bidrar till detta. Samtidigt har informationsteknologi möjliggjort ökad exponering av företagen. Ett övergripande problem med den internationella rätten är emellertid att de som träffas av en förpliktelse, t ex bolag eller stater, själva tolkar den. Dessutom kan eventuella tvister lösas endast genom förhandlingar och någon överstatlig tvångsmakt finns heller inte. Således råder fortfarande ett stort glapp mellan de värden olika riktlinjer önskar förmedla och bolagens faktiska handlande; ett glapp som förhoppningsvis kommer att krympa i takt med att bolagen inser vikten av att uppträda korrekt.