Språket en nyckel till skolframgång. En studie av naturkunskapsundervisning ur ett andraspråksperspektiv

Abstract

I den här uppsatsen presenteras en jämförande fallstudie av gymnasial undervisning av andraspråkselever i ämnet naturkunskap. I undersökningen jämförs två skolors undervisning i ämnet på samhällsprogrammet i klasser där andraspråkselever är i majoritet respektive minoritet. Vidare undersöks skolornas förhållningssätt till andraspråkselevers situation i den ordinarie undervisningens blandade klasser. Fallstudien består av rektors- och lärarintervjuer samt klassrumsobservationer av lärares metodik. Som utgångspunkt för observationerna av lärares tillvägagångssätt i klassrummet används Sheltered Instruction Observation Protocol (SIOP), anpassat för främjandet av språkutvecklande ämnesundervisning för klasser bestående helt eller delvis av andraspråkselever. Studien visar på både likheter och skillnader i förhållningssätt mellan de undersökta skolorna gällande undervisning av andraspråkelever i den ordinarie undervisningen. En likhet består i ämneslärarnas åsikt om sin oförmåga att möta andraspråkselevernas språkliga behov i undervisningen. Oförmågan bland lärarna att stötta andraspråkseleverna språkligt i undervisningen styrks av undersökningens observationer. Överlag finns bland lärarna en osäkerhet över rollen som kunskapsförmedlare till andraspråkselever. Vidare efterfrågar personalen på båda skolor adekvata verktyg i form av undervisningsdirektiv eller stöd från skolledningens sida för att på bästa sätt kunna utföra sitt arbete i blandade elevgrupper. En av undersökningens skolor uppvisar i högre grad ett utvecklat andraspråkstänkande gällande undervisningen av språksvaga elevgrupper, men en uppenbar skillnad mellan skolorna återfinns i konkreta pedagogiska satsningar för målgruppen. Ytterligare en skillnad mellan skolorna återfinns i användandet av språkmoment i undervisningen, ett faktum som också styrks av undersökningens observationer. Effekten av detta blir att andraspråkselever har svårt att ta till sig undervisningens ämnesstoff då språket blir svårförståeligt. Särskilt märkbar är bristen på förståelse i fallet där andraspråkseleverna är i majoritet och där ett språkutvecklande arbetssätt anses tillämpas. Undersökningen konstaterar avslutningsvis att lärare och rektorer saknar adekvat utbildning och/eller erfarenhet av andraspråksundervisning och andraspråksproblematik, ett faktum som kan förklara avsaknaden av medvetenhet kring språkets betydelse för ämnesinlärning som båda skolor i viss mån uppvisar.