Referensbindning och ledfamiljer - en jämförande studie av sammanhang i första- och andraspråkselevers texter

Abstract

I den här uppsatsen görs en textlingvistisk studie av sammanhang i andraspråkselevers texter. I undersökningen jämförs andraspråkselevers texter med texter skrivna av en grupp elever med svenska som modersmål. Sammanhang i text studeras med utgångspunkt i begreppen kohesion och koherens. Kohesion och koherens undersöks i texterna genom att en kvantitativ undersökning av referensbindningen och en kvalitativ undersökning av ledfamiljer i texterna görs. En referensbindningsanalys går ut på att identifiera bindningar mellan referenter i texten. Bindningarna kan bygga på att referenterna är identiska med varandra eller att det föreligger ett semantiskt släktskap mellan referenterna. Bindningarna kan även bygga på att läsaren själv uppfattar sammanhang som är konstruerat i texten. Med en ledfamiljsanalys kartlägger man hur bindningarna utvecklas till bindningskedjor i texten. Studien visar att de texter i undersökningen som är skrivna av andraspråkselever, liksom texterna som är skrivna av modersmålselever, inte har några allvarliga sammanhangsbrister. En skillnad mellan de två elevgrupperna som undersökningen dock visar är att andraspråkselevernas texter inte har lika stor andel bindningar som bygger på semantiskt släktskap som modersmålselevernas texter har. Undersökningen visar också att andraspråkselevernas texter inte har lika många lokala ledfamiljer som modersmålselevernas texter har. Den lägre andelen bindningar som bygger på semantiskt släktskap och det lägre antalet lokala ledfamiljer kan tyda på att andraspråkseleverna inte utvecklar de ämnen de skriver om i lika hög utsträckning som modersmålseleverna och att deras texter inte har ett lika fylligt innehåll. En annan skillnad mellan grupperna som undersökningen visar är att andrapråkseleverna i högre utsträckning än modersmålseleverna går från underordnade till överordnade begrepp i sina texter istället för från överordnade till underordnade begrepp. Detta skulle kunna innebära att det är svårare för läsaren att få en bra överblick över innehållet i andraspråkselevernas texter än över innehållet i modersmålselevernas texter. I uppsatsen pekas det även på en skrivpedagogisk metod med vilken sammanhangsbrister i andraspråkselevers texter kan avhjälpas. Den metod som lyfts fram bygger på den processorienterade skrivpedagogiken.