dc.contributor.author | Roy, Johanna | swe |
dc.date.accessioned | 2006-05-09 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T03:02:41Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T03:02:41Z | |
dc.date.issued | 2006 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1912 | |
dc.description.abstract | Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheten för idrottens särart och regelverk att
existera inom ramen för EG-fördraget. Syftet är även att utröna vad som är idrottens
verksamhet. Är det kultur, en folkrörelse eller en marknad och var går gränserna för
detta? Utgångspunkten för denna analys är EG-domstolens avgörande i Bosmanmålet.
I uppsatsen diskuteras Bosmandomens inverkan på fotbollen i Sverige, Europa och delar
av övriga världen. Uppmärksammade idrottsliga rättsfall från tiden efter Bosmandomen
redovisas för att beskriva nuvarande rättsläge.
Det internationella fotbollförbundet FIFA:s regelverk ställs mot de EG-rättsliga reglerna.
Frågan om det enligt EG-rätten är lagligt att, som FIFA, ha särskilda regler för spelare
under 23 år gällande utbildningsersättning och övergångar besvaras.
Den mest centrala distinktionen som bör göras för att förstå idrottens roll inom EG-rätten,
är den om idrottens verksamhet. Redan i rättsfallet Walrave & Koch från 1974 var EG-
domstolens utgångspunkt att idrott kan bedömas utefter gemenskapsrättsliga regler endast
om den grundar sig på ”ekonomisk aktivitet” såsom avses i EG-fördragets andra artikel.
En betald anställning eller tjänsteprestation som exempelvis att vara hel- eller
halvprofessionell fotbollsspelare har ansetts vara ekonomisk verksamhet. I Bosman-
domen fastställdes att EG-fördragets grundläggande principer syftar till att undanröja
hinder för arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och att detta gäller även idrott så
länge det rör sig om en ekonomisk aktivitet inom ramen för den inre marknaden. Det kan
finnas möjlighet för särreglering, ett ”idrottsundantag” men berättigande grunder förelåg
inte i detta fall. Trots detta kom domstolen fram till att idrotten har unika karaktäristika
och framhöll att vissa idrottsregler, eller icke-ekonomiska regler gällande idrotten som
sådan, inte lyder under EG-rätten.
De nya internationella övergångsreglerna för fotbollsspelare innebär en väsentlig
inskränkning av Bosman-domens effekter och de EG-rättsliga principerna om fri rörlighet.
En slutsats är att det europeiska fotbollförbundet UEFA inte dragit någon lärdom av
historien. De tror sig ha, och vill ha absolut makt över allt som rör ”deras” spelare och
spel. De fortsätter som tidigare, helt oberörda av att EU har visat sig ha företräde i de
viktiga frågorna som i första hand berör arbetstagare i hela Europa men även över större
delar av världen. | swe |
dc.format.extent | 109 pages | swe |
dc.format.extent | 474624 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.title | Bosmandomen - ett hot mot idrottsrörelsen? | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4869 | swe |
dc.subject.svep | European law | swe |