Svåra ord i lärobokstext på mediaprogrammet

Abstract

Ord är centrala för all språkutveckling och inlärning. I den här uppsatsen studeras ord i en lärobokstext i ämnet medieproduktion på gymnasiets mediaprogram. För att få både bredd och djup i resultaten har såväl kvantitativ (text- och enkätundersökning) som kvalitativ (intervjuer och textanalys) metod använts. Både elevers och lärares perspektiv finns med i samtliga undersökningar och resultat. Syftet med undersökningen är att: visa på vilka de svåra orden kan vara, hur elever och lärare ser på användningen av läroböcker och vilka inlärnings- och undervisningsstrategier som används för att förstå svåra ord. Samarbetar lärare vad gäller texter och ord de använder sig av? Kan kunskaper i flera språk vara en hjälp för att förstå de svåra orden i svenska? Resultaten visar att det inte enbart är facktermerna som är de svåraste, även om de frekvensmässigt ligger högst, utan de ämnestypiska orden kan vara väl så svåra att förstå. Läroboksord är inte heller helt lättförstådda för alla. Ett fåtal allmänspråkliga ord på en basal nivå finns också representerade. Bland de svårförstådda ord som vanligtvis förklaras och kursiveras i läroböcker är facktermer. Men i undersökningen blir det synligt att andra ordkategorier än facktermer också är försvårande för textförståelsen. En textanalys av en del av undersökningstexten Färglära visar att den bestod av ungefär elva procent facktermer. I enkät- och intervjuundersökningarna framkommer att vissa elever förväntar sig att de ska bli hjälpta av bilderna för att förstå svåra ord, medan andra inte har det behovet. Eleverna har också olika strategier då de inte förstår ett ord som t.ex: strunta i det, gissa, slå upp i ordböcker eller fråga någon. Här fanns skillnader mellan lärare och elever. I hur stor omfattning lärarna använder sig av läroböcker har elever och lärare dock ungefär samma åsikt om. Hur specialiserad läraren är i ämnet och om läraren är obehörig eller inte verkar också påverka synen på läromedlen och vilket skolmaterial man använder sig av. Lärarna visade sig inte heller samarbeta i särskilt stor utsträckning kring texter och ord varken inom ämnet eller över ämnesgränserna. Bland informanterna i undersökningen fanns endast ett fåtal elever med svenska som andraspråk. Trots det ger resultatet vissa indikationer på flerspråkiga elevers ordinlärning.