Att arbeta med elevers känsla av sammanhang – en väg från riskzon till friskzon?

Abstract

Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang – KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM. Metod Uppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som utgångspunkt vid analysen. Resultatet kopplades sedan till litteratur där de specialpedagogiska begreppen delaktighet, inkludering och en skola för alla diskuterades. På så sätt belystes resultatet utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att grunden för det salutogena arbetet på de båda skolorna innebär att man utgår från det som fungerar bra, och att stor vikt läggs vid att stärka självkänsla och självförtroende. Det visar även att det används olika strategier på skolorna för att elever skall få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Två perspektiv kan urskiljas, det kategoriska och det relationella. I det relationella perspektivet utgår man från att verksamheten skall anpassas till eleverna, medan man utifrån det kategoriska perspektivet intar en starkare individfokusering. Resultatet visar att KASAM kan relateras till specialpedagogiska begrepp och att salutogena insatser visat sig framgångsrika. Trots det pekar resultatet på att det är svårt att skapa en känsla av sammanhang för alla elever i skolan så som den ser ut idag, i synnerhet för de som är i behov av särskilt stöd. Vikten av att anpassa organisation, arbetssätt och förhållningssätt till eleverna och den miljö de vistas i framkommer i resultatet och visar sig vara en förutsättning för att nå inkludering och en skola för alla.